Natanael Beskow

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natanael Beskow
Natanael Beskow 1936.JPG
Natanael Beskow 1936.
Född Fredrik Natanael Beskow
9 mars 1865
Hallingebergs socken, Småland
Död 8 oktober 1953 (88 år)
Danderyd, Stockholms län
Begravd Djursholms begravningsplats[1]
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Predikant, författare, konstnär, rektor
Make/maka Elsa Beskow
Barn Gunnar Beskow (f. 1901)
Bo Beskow (f. 1906)
Släktingar Gustaf Emanuel Beskow (farbror)
Elisabeth Beskow (kusin)
Redigera Wikidata
Natanael Beskow var predikant i Djursholms kapell och står även bakom en del av kapellets inre utsmyckning.

Fredrik Natanael Beskow, född 9 mars 1865 på Rispetorps gård i Hallingebergs socken, Småland, död 8 oktober 1953 i Danderyd, Stockholms län, var en svensk predikant, författare, konstnär och rektor. Han var son till kyrkoherden i Skärstads socken Fritz Beskow och Lotten Dahl, brorson till Gustaf Emanuel Beskow, Stockholm stadsmissions förste föreståndare samt svåger till Kina-missionären Erik Folke. År 1897 gifte han sig med Elsa Maartman och blev sedermera far till sex söner, bland andra konstnären och författaren Bo Beskow och professor Gunnar Beskow. Beskow ligger begraven på Djursholms begravningsplats.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han blev student år 1883 och avlade teologisk-filosofisk examen år 1884. Han studerade vid konsthögskolan i Stockholm mellan åren 1888 och 1892 och arbetade som konstnär, men tog även prakt. teol. examen år 1895 och blev år 1896 predikant i Djursholm. Eftersom han inte helhjärtat kunde stämma in i kyrkans bekännelse, lät han aldrig prästviga sig, men kom dock att fortsätta som regelbunden predikant i Djursholms kapell. Han var rektor vid Djursholms samskola 1897-1909 och grundade år 1912 tillsammans med Ebba Pauli Sveriges första s.k. hemgård, Birkagården, vars föreståndare han var 1912-1946. Rektor för Birkagårdens folkhögskola 1916-1930. Han blev teologie hedersdoktor i Lund år 1918 och åren 1918-1943 var han ordförande i Förbundet för Kristet Samhällsliv som han grundade. Beskow anlitades mycket som förhandlingsledare - han var som sådan framstående. Han engagerade sig mycket i frågan om kvinnors rösträtt.

Han var radikalpacifist och nominerades till Nobels fredspris 1947, men erhöll det ej.

Han var en uppskattad predikant och gav ut många predikosamlingar. Även som psalmdiktare gjorde Beskow en uppmärksammad insats. Dels som ordförande i den kommitté som ställde samman Missionssånger (sångbok utgiven av Studentmissionsföreningen i Uppsala 1887), dels och framför allt som ledamot av psalmbokskommittéerna 1919 samt 1934-1936. Beskow var ofta anlitad gästföreläsare vid Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelstad. Han var en av de svenska författare som under sin samtid skrev om armeniernas situation i det osmanska riket och om det armeniska folkmordet under första världskriget.

Psalmer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Natanael Beskow finns representerad i 1986 års psalmbok med originaltexter till sju verk (nr 26, 92, 95, 162, 314, 380 och 508) och med bearbetningar av fem verk (nr 79, 191, 195, 427, 634) därtill har han förekommit i de båda tidigare psalmböckerna för svenska kyrkan (1921 och 1937) och i frikyrkliga såsom Psalmer & Sånger 1987 och Lova Herren 1987.

Texterna blir fria för publicering år 2023.

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Predikningar, 1901;
  • Till de unga, 1904, femte upplagan 1920;
  • För det dagliga livet, två delar 1904-1906;
  • Det kristna livet, 1908
  • Ett är nödvändigt, 1913
  • Enhet i mångfald, 1916
  • Predikningar och föredrag i Birkagården 17-18, 1918
  • Fader vår, 1919
  • Predikningar 1919-1920, 1920
  • På salighetens berg, 1921
  • Ett martyrfolk i det tjugonde århundradet (Om armeniska folkmordet), 1921
  • Jesu liknelser, 1922
  • Evigheten och ögonblicket, 1924
  • Kristus och människan, 1926
  • I Palestina och Syrien, 1926
  • Predikningar 1925-1926, 1926
  • Sanningens väg, 1929
  • Inför Människosonen, 1930
  • Arbetarrörelsens bildningsideal, 1930
  • Guds rike, 1931
  • Evigt liv, 1932
  • Armeniska flyktingar av idag, 1936
  • Nutidsmänniskan och religionen, 1935
  • I passionstiden, 1937
  • Den kristna människan i världskrisen, 1937
  • Vägen, 1939
  • Är kristendomen räddningen?, 1939
  • Han som kommer, 1940
  • Ljuset lyser i mörkret, 1942
  • Den heliga striden, 1943
  • Kristet samhällsliv - idé och handlingsprogram, 1943
  •  »... så ock på jorden», 1944
  • Psalmer och andra dikter, 1944
  • Kunskapsbildning och själsbildning, 1947 (särtryck av artikel införd i tidskriften Studiekamraten).
  • Gudomligt och mänskligt, 1950
  • Tillkomme ditt rike, 1952
  • En dag har börjat, 1962

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fredrik Natanael* Beskow, FinnGraven.se, läs online, läst: 25 juli 2017

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]