Handbollsligan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Handbollsligan
IFK Arena Skövde.jpg
Uppvärmning inför match i Handbollsligan mellan IFK Skövde och AIK i Arena Skövde, 2018.
LandSverige Sverige
ArrangörSvensk Elithandboll (SEH)
FörbundSvenska Handbollförbundet (SHF)
Grundad1934
Antal klubbar14
Nedflyttning tillAllsvenskan
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Nationella cuperSvenska cupen
Internationella cuperEHF Champions League
EHF European League
EHF European Cup
Regerande mästareYstads IF (2022)
Flest ligatitlarRedbergslids IK (20 titlar)
TV-partnersSportkanalen
RadiopartnersSR P4
Webbplatshandbollsligan.se
Sports current event.svg Handbollsligan 2022/2023

Handbollsligan, före detta Allsvenskan (1934–1990) och Elitserien (1990–2016), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

19321953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare.

Svenska mästerskapet i handboll för herrar startade 1932 men Allsvenskan kom inte igång förrän 1934. SM var organiserat i Cup-form. På svenska Wikipedia redogörs för SM i handboll fram till 1952 under rubriken "Svenska mästerskapet i handboll för herrar" följt av årtalet. SM-slutspelet var oberoende av serien. De lag som fick ställa upp i SM var de lokala distriktens DM-mästare. Därför var DM av stor betydelse till 1952.

Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.

Slutspelet hade inledningsvis bara två deltagande som möttes i final hemma och borta. Laget med bästa resultat efter två matcher, där målskillnaden räknades med hade vunnit SM-finalen. Sen deltog fyra lag först i semifinal och sedan final gällde samma regler som tidigare i SM-finalen. (Europeiska cupregler).

Senare tillämpades andra regler och också vilka som fått deltaga i slutspel har ändrats vilket förklaras nedan. Numera gäller att slutspelsmatcher inte får sluta oavgjort utan då blir det förlängning, om oavgjort ny förlängning och sedan avgörande på straffkast. Matchserierna avgörs i visst antal matcher t.ex. bäst av tre, då en matchserie han sluta 2-0 eller 2-1 till endera laget. I början av slutspelet var det ofta i bäst av tre som gällde men numera är det bäst av fem på både dam- och herrsidan.

Spelordning[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Antal
lag
Antal
omgångar
Slutspel Finalformat
Allsvenskan 1952/1953 1966/1967 10 18 Inget
1967/1968 1975/1976 4 lag Finalserie med
"först till tre poäng".
1976/1977 1982/1983 12 22
1983/1984 1989/1990 Bäst av
fem matcher.
Elitserien 1990/1991 1998/1999 8 lag
1999/2000 2001/2002 Bäst av tre matcher.
2002/2003 2003/2004 Bäst av fem matcher.
2003/2004 2004/2005 14[a] 26 En finalmatch på neutral
plats (samarrangemang med
damhandbollens SM-final).
2003/2004 2009/2010
2010/2011 2015/2016 32[b]
Handbollsligan 2016/2017 2017/2018
2018/2019 Bäst av fem matcher.
  1. ^ Säsongen 2020/2021 bestod serien av 15 lag, på grund av att ett lag tog steget upp medan inget lag åkte ner, efter utbrottet av covid-19-pandemin våren 2020.
  2. ^ Säsongen 2014/2015 spelades 30 omgångar, på grund av H43 Lunds konkurs. Säsongen 2019/2020 spelades 31 omgångar på grund av utbrottet av covid-19-pandemin, våren 2020. Säsongen 2020/2021 spelades 28 omgångar (rak serie) på grund av den pågående covid-19-pandemin.

Handbollsligan består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta.

De åtta bästa lagen i Handbollsligan går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får möta lag 2 i Allsvenskan för att kvala om tre platser i Handbollsligan för nästa säsong. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.

Slutspel[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).

1990/1991 till och med 1997/1998[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.

1998/1999 till och med 2002/2003[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.

2003/2004 till och med 2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[1]

Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:

  • Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
  • Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.

Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.

Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.

2009/2010 till och med 2010/11[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.

2011/12 till och med 2017/18[redigera | redigera wikitext]

Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.

Från och med 2018/19[redigera | redigera wikitext]

Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam- och herrsida

Publiksnitt[redigera | redigera wikitext]

Källor: [2][3][4]
Säsong Grundserie Slutspel Totalt
2008/2009 1 260
2009/2010 1 458
2010/2011 1 405
2011/2012 1 338
2012/2013 1 410
2013/2014 1 547 2 893 1 682
2014/2015 1 450 2 850 1 607
2015/2016 1 511 2 851 1 631
2016/2017 1 530 2 962 1 680
2017/2018 1 469 2 772 1 600
2018/2019 1 455 2 512 1 572

Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Seriesegrare genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Svenska mästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Svenskt deltagande i Europacuperna[redigera | redigera wikitext]

Svensk fördelning av platser[redigera | redigera wikitext]

Sverige har platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking som görs om efter klubbresultaten i cuperna. På herrsidan en plats i vardera EHF Champions League, EHF European League samt två eller tre platser i EHF European Cup.

  1. EHF Champions League - Officiell svensk mästare (= vinnaren av SM-slutspelet)
  2. EHF European League - förloraren i SM-finalen.
  3. EHF European Cup

Om Sverige inte erhåller någon plats i EHF Champions League av EHF erbjuds de svenska mästarna spel i EHF European League och så vidare. Antalet platser i Europacuperna bestäms utifrån en ranking av de europeiska nationernas klubblag, som baserar sig på resultaten från tidigare säsonger.

EHF Champions League[redigera | redigera wikitext]

EHF European Cup[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: EHF European Cup

Cupvinnarcupen[redigera | redigera wikitext]

Cupen lades ner efter 2012.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Noterbara resultat[redigera | redigera wikitext]

I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag släppt in endast ett mål:

Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien

Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.

Största antalet mål totalt i en match i högsta serien

Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]