Hoppa till innehållet

Handbollsligan herr

Från Wikipedia
För damligan, se Handbollsligan dam.
Handbollsligan
LandSverige Sverige
ArrangörSvensk Elithandboll (SEH)
FörbundSvenska Handbollförbundet (SHF)
Grundad1934
Antal klubbar14
Nedflyttning tillAllsvenskan
Nivå i seriepyramidenNivå 1
Nationella cuperSvenska cupen
Internationella cuperEHF Champions League
EHF European League
EHF European Cup
Regerande mästareIK Sävehof (2024)
Flest ligatitlarRedbergslids IK (20 titlar)
TV-partnersSportkanalen
RadiopartnersSR P4
Webbplatshandbollsligan.se
2024/2025
SM-final mellan IFK Skövde och Ystads IF, match tre av fem, 24 maj 2022.

Handbollsligan herr, före detta Allsvenskan (1934–1990), Elitserien (1990–2016) och Handbollsligan (2016-2023), är den högsta serien i handboll för herrar i Sverige. Den första säsongen spelades 1934 och kallades Allsvenskan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

19321953 spelades Svenska mästerskapet i handboll för herrar i cupform och var oberoende av Allsvenskan. Svenska mästerskapet och den högsta serien kopplades inte ihop förrän säsongen 1952/1953, då seriesegrarna för första gången officiellt kunde titulera sig Svenska mästare.

Svenska mästerskapet i handboll för herrar startade 1932 men Allsvenskan kom inte igång förrän 1934. SM var organiserat i Cup-form. På svenska Wikipedia redogörs för SM i handboll fram till 1952 under rubriken "Svenska mästerskapet i handboll för herrar" följt av årtalet. SM-slutspelet var oberoende av serien. De lag som fick ställa upp i SM var de lokala distriktens DM-mästare. Därför var DM av stor betydelse till 1952.

Från 1953 till avgjordes SM genom att segraren allsvenskan blev svensk mästare fram till 1968 då ett slutspel infördes.

Slutspelet hade inledningsvis bara två deltagande som möttes i final hemma och borta. Laget med bästa resultat efter två matcher, där målskillnaden räknades med hade vunnit SM-finalen. Sen deltog fyra lag först i semifinal och sedan final gällde samma regler som tidigare i SM-finalen. (Europeiska cupregler).

Senare tillämpades andra regler och också vilka som fått deltaga i slutspel har ändrats vilket förklaras nedan. Numera gäller att slutspelsmatcher inte får sluta oavgjort utan då blir det förlängning, om oavgjort ny förlängning och sedan avgörande på straffkast. Matchserierna avgörs i visst antal matcher t.ex. bäst av tre, då en matchserie han sluta 2-0 eller 2-1 till endera laget. I början av slutspelet var det ofta i bäst av tre som gällde men numera är det bäst av fem på både dam- och herrsidan.

2023 ändrades namnet till Handbollsligan herr, samtidigt som damernas högsta serie bytte namn från SHE till Handbollsligan dam. Detta för att samla båda serierna under det gemensamma varumärket Handbollsligan[1].

Spelordning[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Antal
lag
Antal
omgångar
Slutspel Finalformat
Allsvenskan 1934/1935 6 5 Inget
1935/1936 8 14
1936/1937 7 12
1937/1938 1938/1939 8 14
1939/1940 7 12
1940/1941 9 16
1941/1942 8 14
1942/1943 9 16
1943/1944 1966/1967 10 18
1967/1968 1975/1976 4 lag Finalserie med
"först till tre poäng".
1976/1977 1982/1983 12 22
1983/1984 1989/1990 Bäst av
fem matcher.
Elitserien 1990/1991 1998/1999 8 lag
1999/2000 2001/2002 Bäst av tre matcher.
2002/2003 2003/2004 Bäst av fem matcher.
2003/2004 2004/2005 14[a] 26 En finalmatch på neutral
plats (samarrangemang med
damhandbollens SM-final).
2003/2004 2009/2010
2010/2011 2015/2016 32[b]
Handbollsligan 2016/2017 2017/2018
2018/2019 2019/2020 Bäst av fem matcher.
2020/2021 26[c]
  1. ^ Säsongen 2020/2021 bestod serien av 15 lag, på grund av att ett lag tog steget upp medan inget lag åkte ner, efter utbrottet av covid-19-pandemin våren 2020.
  2. ^ Säsongen 2014/2015 spelades 30 omgångar, på grund av H43 Lunds konkurs. Säsongen 2019/2020 spelades 31 omgångar på grund av utbrottet av covid-19-pandemin, våren 2020.
  3. ^ Säsongen 2020/2021 spelades 28 omgångar (rak serie) på grund av att serien bestod av 15 lag, som följd av utbrottet av covid-19-pandemin under slutet av föregående säsong.

Handbollsligan består av fjorton (14) lag som möts i dubbelmöten, totalt 26 ordinarie omgångar där alla möter alla, hemma och borta.

De åtta bästa lagen i Handbollsligan går till slutspelet där det avgörs vilket lag som blir Svensk mästare. Det lag som kommer sist i Handbollsligan blir nedflyttade till Allsvenskan. Lag 11 i Handbollsligan får möta lag 4 i Allsvenskan, lag 12 i Handbollsligan får möta lag 3 i Allsvenskan och lag 13 i Handbollsligan får möta lag 2 i Allsvenskan för att kvala om tre platser i Handbollsligan för nästa säsong. Kvalet avgörs i matchserie i bäst av fem matcher.

Slutspel[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 1967/1968 infördes slutspel för att kora vinnare av Svenska mästerskapet (SM).

1990/1991 till och med 1997/1998[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsongen 1990/1991 deltog de sex främsta lagen i Elitserien i SM-slutspelet. trean och fyran mötte femman och sexan i kvartsfinal och de vinnande lagen i kvartsfinalerna mötte sedan ettan och tvåan i semifinal.

1998/1999 till och med 2002/2003[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1998/1999 till och med 2002/2003 deltog även de två främsta lagen i Allsvenskan.

2003/2004 till och med 2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Sedan säsongen 2003/2004 deltar de åtta främst placerade lagen i Elitserien i SM-slutspelet.[2]

Slutspelsmatcherna var upplagda enligt följande:

  • Herrar: Kvarts- och semifinaler i bäst av 5, samt en final.
  • Damer: Kvartsfinaler i bäst av 3, semifinaler i bäst av 5 samt en final.

Ingen match fick sluta oavgjord. Förlängning enligt gällande regler. Slutresultat räknas efter eventuell förlängning och straffkast.

Till kvartsfinalerna valde lag 1-3 i Elitserien motståndare. Lag 1 i Elitserien började välja mellan Elitseriens 5-8. Därefter lag 2 och 3. Lag 4 mötte det kvarvarande laget. Det lag som i serien nådde högsta placeringen spelade hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Till semifinalerna valde det högst kvarvarande laget (enligt placering i serien) bland de två lägst rankade kvarvarande lagen inför semifinalerna. De lag som i serien nådde högsta placeringen spelar hemma i match nr 1, 3 och i en eventuell 5:e match.

Sedan 2005 avgörs finalen i en enda match.

2009/2010 till och med 2010/11[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2009/2010 avskaffades kvartsfinalerna. Slutspelet avgjordes istället genom att de åtta främst placerade lagen i Elitserien placerades i två slutspelsgrupper. De två främst placerade lagen i varje slutspelsgrupp gjorde upp i bäst av tre semifinaler och slutligen i en final.

2011/12 till och med 2017/18[redigera | redigera wikitext]

Sedan säsongen 2011/2012 spelas återigen kvarts- och semifinaler, båda i bäst av fem matcher. Finalen avgörs fortfarande i en match.

Från och med 2018/19[redigera | redigera wikitext]

Hela slutspelet inklusive final spelas i matchserier om bäst av fem på både dam- och herrsida

Publiksiffror i serien[redigera | redigera wikitext]

Total publiksiffra och publiksnitt, för respektive säsong av den högsta serien. Slutspel och kval är ej inräknat. [3][4][5]

Säsong Totalt Snitt Säsong Totalt Snitt Säsong Totalt Snitt Säsong Totalt Snitt
1934/35 15 266 1 017 1959/60 125 828 1 398 1984/85 141 301 1 070 2009/10 1 458
1935/36 35 726 638 1960/61 158 326 1 759 1985/86 129 824 984 2010/11 1 405
1936/37 31 529 750 1961/62 144 213 1 602 1986/87 132 952 1 007 2011/12 1 338
1937/38 31 471 562 1962/63 439 495 1 549 1987/88 126 284 957 2012/13 1 410
1938/39 34 502 616 1963/64 109 158 1 213 1988/89 134 834 1 021 2013/14 1 547
1939/40 67 976 1 214 1964/65 101 912 1 132 1989/90 127 834 968 2014/15 287182 1 450
1940/41 87 556 1 216 1965/66 98 188 1 091 1990/91 139 193 916 2015/16 338607 1 511
1941/42 85 028 1 518 1966/67 86 403 960 1991/92 158 628 1 044 2016/17 342874 1 530
1942/43 119 305 1 325 1967/68 78 740 875 1992/93 144 634 952 2017/18 329075 1 469
1943/44 145 748 1 619 1968/69 103 195 1 147 1993/94 133 053 875 2018/19 326015 1 455
1944/45 136 843 1 502 1969/70 117 492 1 305 1994/95 141 482 931 2019/20 286542 1 320
1945/46 140 181 1557 1970/71 139 609 1 551 1995/96 126 641 833 2020/21 4076 19
1946/47 138 467 1 548 1971/72 130 317 1 448 1996/97 153 105 1 007 2021/22 184575 1 014
1947/48 149 446 1 661 1972/73 123 608 1 373 1997/98 159 657 1 050 2022/23 230614 1 267
1948/49 154 538 1 717 1973/74 120 902 1 343 1998/99 154 554 859 2023/24 242210 1330
1949/50 140 990 1 556 1974/75 122 659 1 363 1999/00 162 298 1 068
1950/51 136 774 1 519 1975/76 112 766 1 253 2000/01 198 192 1 054
1951/52 105 164 1 168 1976/77 158 852 1 203 2001/02 187 860 999
1952/53 128 881 1 432 1977/78 155 842 1 181 2002/03 236 274 1 257
1953/54 125 975 1 399 1978/79 138 728 1 051 2003/04 227 893 1 252
1954/55 141 508 1 637 1979/80 127 087 963 2004/05 191 760 1 054
1955/56 119 460 1 327 1980/81 142 669 1 081 2005/06 188 524 1 036
1956/57 130 262 1 447 1981/82 159 053 1 205 2006/07 212 209 1 166
1957/58 148 005 1 644 1982/83 149 006 1 129 2007/08 226 397 1 244
1958/59 157 602 1 754 1983/84 130 070 985 2008/09 1 260

Publiksnitt i SM-slutspel[redigera | redigera wikitext]

Publiksnitt i slutspel.[3]

Säsong Slutspel Säsong Slutspel
2013/2014 2 893 2018/2019 2 512
2014/2015 2 850 2019/2020
2015/2016 2 851 2020/2021 1
2016/2017 2 962 2021/2022 2 161
2017/2018 2 772 2022/2023 2 485

Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Seriesegrare genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Svenska mästerskapet[redigera | redigera wikitext]

Svenskt deltagande i Europacuperna[redigera | redigera wikitext]

Svensk fördelning av platser[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsongen 2023/2024 har Sverige fyra platser i de europeiska handbollscuperna efter en ranking[6] som görs om efter klubbresultaten i cuperna tidigare säsonger. Rankingen är separat för respektive cup[7].

  1. EHF Champions League - 0 platser
  2. EHF European League - 3 platser
  3. EHF European Cup - 1 platser

EHF Champions League[redigera | redigera wikitext]

EHF European League[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: EHF European League

EHF European Cup[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: EHF European Cup

Cupvinnarcupen[redigera | redigera wikitext]

Cupen lades ner efter 2012.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Noterbara resultat[redigera | redigera wikitext]

Målvaktsrekord

I högsta serien har ingen målvakt lyckats hålla nollan, men vid tre tillfällen har det hänt att ett lag släppt in endast ett mål:

Minsta antalet mål totalt i en match i högsta serien

Lidingös mål gjordes alla av Oscar Nordström medan Ystads båda mål gjordes av Egon Mårtensson. Det fanns alltså endast två målskyttar i matchen. Lidingö ledde för övrigt med 3-0 tills sex minuter återstod av matchen. Men som tidigare skrivits, nollan har aldrig hållits.

Största antalet mål totalt i en match i högsta serien

Flest mål i en match gjordes den 14 november 2006, i och med matchen mellan Hammarby IF och LIF Lindesberg, då Hammarby IF vann med hela 53-40, totalt 93 mål. Detta innebär i snitt ungefär ett mål var 40:e sekund. Det tidigare rekordet sattes den 6 januari 1996, då HK Drott slog Stockholmspolisens IF med 49-29, totalt 78 mål. Detta tangerades den 22 september 2004 i matchen IFK Skövde-Hammarby IF 42-36.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Tusenklubben (spelare som gjort minst 1 000 mål i högsta serien, ej inräknat kval och SM-slutspel), t.o.m. 2023/2024

Carl-Erik Stockenberg blev 3 december 1961, i en match i Helsingborg för GUIF mot Vikingarnas IF, den första spelaren att göra 1 000 mål i den högsta svenska serien[8]. Han höll rekordet för flest mål i högsta serien in på 1980-talet innan han passerades av Basti Rasmussen.[9]

Spelare Antal
mål
Antal
matcher
Målsnitt År Klubbadress(er) Referens/Kommentar
Från Till
1 Zoran Roganović 2277 2003 2017 H43 Lund, Lugi HF, HK Malmö Se Roganovics sida.
2 Erik Hajas 1986 1979 1999 SoIK Hellas, IF Guif [9]
3 Rasmus Wremer 1879 470 4,0 2000 2021 IFK Skövde [10]
4 Kim Andersson 1557 350 4,4 2001 2024 IK Sävehof, Ystads IF [11]
5 Tommy Atterhäll 1535? 1997 2017 HP Warta, IK Sävehof, HK Aranäs [12][13][14] Dessa källor räcker inte för att kunna konstatera antalet mål gjorda av Atterhäll, se diskussion.
6 Sten Sjögren 1530 1975 1994 Lugi HF [9]
7 Basti Rasmussen 1526 1974 1990 Ystads IF Antal matcher stämmer inte på Ystads IF statistiksida. Det är inte elitseriematcher.
8 Magnus Persson 1508 2008 2024 HK Drott, Alingsås HK, HK Malmö
9 Magnus Weberg 1440 1989 2000 HK Drott [9]
10 Tobias Johansson 1435 2008 2024 IK Sävehof, Redbergslids IK [15]
11 Magnus Andersson 1412 1987 2003 IF Saab, HK Drott [9]
12 Mathias Tholin 1407 2006 2019 Eskilstuna Guif [16]
13 Kristian Svensson 1382 405 3,5 2001 2023 IFK Skövde [10]
14 Erik Fritzon 1367 311 4,4 1999 2012 IK Sävehof [9]
15 Martin Boquist 1337 1997 2013 HP Warta, Redbergslids IK, VästeråsIrsta HF [9] 2 mål efter artikeln för Västerås Irsta
16 Henrik Andersson 1329 1989 2005 HK Drott [9]
17 Bengt Hansson 1319 295 4,5 1969 1987 HK Drott [9]
18 Martin Dolk 1261 2006 2024 Hammarby IF HF
19 Jonas Persson 1258 1988 2002 Lugi HF, H43 Lund [9]
20 Fredrik Petersen 1244 2001 2023 IFK Ystad, HK Malmö, IFK Kristianstad [15] Osäkert startår i Eilitserien
21 Fredrik Lindahl 1238 2000 2022 Redbergslids IK, HK Malmö [15]
22 Hans Karlsson 1204 1999 2014 HK Drott, Ystads IF [17][18]
23 Markus Olsson 1195 265 4,5 2009 2024 IFK Kristianstad [19]
24 Göran Bengtsson 1191 410 2,9 1975 1993 HK Drott [9]
25 Mathias Adjovi 1183 1995 2009 HK Drott, Djurgårdens IF, Hammarby IF [9]
26 Fredrik Pettersson 1181 362 3,3 1999 2013 Redbergslids IK [20]
27 Björn Bohman 1176 IF Guif, Irsta HF [9][21][22]
28 Stefan Lövgren 1169 228 5,1 1990 1997 Redbergslids IK [20]
29 Carl-Erik Stockenberg 1168 287 4,1 1944 1966 IFK Kristianstad, IFK Borås, IF Guif [23]
30 Rolf Almqvist 1164 1950 1968 IFK Karlskrona, Vikingarnas IF [23]
31 Martin Frändesjö 1154 1987 2007 HP Warta, IK Sävehof, Redbergslids IK, IK Heim Oklart viket år Frändesjö debuterade i Allsvenskan för HP Warta [9]
32 Victor Fridén 1145 2004 2017 IK Sävehof [15]
33 Kjell Jönsson 1142 1953 1969 AIK, IFK Malmö, H43 Lund [23]
34 Gösta Carlsson 1122 1958 1974 Redbergslids IK, AIK 234 matcher i RIK[20] [23]
35 Tobias Warvne 1112 2005 2014 LIF Lindesberg, IFK Skövde [24][25]
36 Peter Olofsson 1106 1982 1989 GF Kroppskultur [23]
37 Niklas Gudmundsson 1103 2002 2016 IFK Skövde, Lugi HF
38 Anders Eliasson 1094 1988 2004 IK Sävehof
39 Ola Lindgren 1089 1981 1995 HK Drott [9]
40 Anders Hallberg 1083 2004 2019 Lugi HF
41 Per Öberg 1081 1980 1991 Västra Frölunda IF, IK Sävehof [9]
42 Bertil Söderberg 1080 1970 1982 Västra Frölunda IF, IFK Lidingö, SoIK Hellas, GF Kroppskultur [23] Osäkert vilket år som blev det sista i GF Kroppskultur
43 Tomas Axnér 1079 1996 2009 H43 Lund, Lugi HF [9]
44 Lars Eriksson 1075 Ystads IF [23]
45 Rune Åhrling 1063 1948 1962 Örebro SK [23]
46 Linus Arnesson 1045 236 4,4 2007 2017 Redbergslids IK [20]
47 Mats Ljungquist 1035 269 3,8 1985 2000 IFK Skövde [9]
48 Thomas Sivertsson 1027 1988 1999 HK Drott [9]
49 Lennart Ebbinge 1013 1976 1985 IFK Kristianstad, IK Heim, GF Kroppskultur [9]
50 Kaupo Palmar 1011 1998 2009 IFK Ystad Ystads IF [9]
51 Jimmy Jansson 1008 1998 2011 Eskilstuna Guif
52 Björn Jilsén 1004 1981 1995 IK Heim, Redbergslids IK, Irsta HF [9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Handbollsligan går in i en ny era, samlar allt i ett enhetligt varumärke”. svenskhandboll.se. https://svenskhandboll.se/nyheter/nyheter/2023-08-08-handbollsligan-gar-in-i-en-ny-era-samlar-allt-i-ett-enhetligt-varumarke. Läst 8 augusti 2023. 
  2. ^ Elitserien - SM-slutspel - heh.nu
  3. ^ [a b] Handbollboken 2008/2009. 2008. sid. 129-130 
  4. ^ ”Här är publikligan för alla sporter”. Idrottens Affärer. https://idrottensaffarer.se/event/2014/04/har-ar-publikligan-for-alla-sporter. Läst 11 mars 2015. 
  5. ^ ”Fortsatt publikökning i elitserien”. IK Sävehof. https://savehof.se/fortsatt-publikokning-i-herrarnas-elitserie/. Läst 11 mars 2015. 
  6. ^ ”EC Ranking System”. https://www.eurohandball.com/media/md5aqxne/newclubcompranking-system-update-2022_only-ranking.pdf. Läst 10 oktober 2022. 
  7. ^ ”Place distribution 2023-2024 Men”. EHF. https://www.eurohandball.com/media/li0htc1s/new_placedistribution_final_men_23_24.pdf. Läst 10 oktober 2022. 
  8. ^ ”"Stockis" skrev handbollshistoria”. Arbetet. 4 december 1961. Läst 8 februari 2023. 
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Facit i målkungs-quizen och annat - Flincks Handbollsblogg”. bloggar.aftonbladet.se. 12 februari 2013. https://bloggar.aftonbladet.se/handbollsbloggen/2013/02/facit-i-malkungs-quizen-och-annat/. Läst 6 maj 2024. 
  10. ^ [a b] ”Statistik”. IFK Skövde HK. https://ifkskovdehandboll.com/statistik/. Läst 6 maj 2024. 
  11. ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. Arkiverad från originalet den 5 november 2022. https://web.archive.org/web/20221105191602/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/player.aspx?player=32905&team=14. Läst 31 mars 2023. 
  12. ^ ”Elitserien - Everysport”. Everysport.com. https://www.everysport.com/handboll/sasong/2012-2013/451. Läst 10 oktober 2022. 
  13. ^ ”Elitserien 2012/2013 Skytteliga & Poängliga - Handboll Herr”. www.everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/spelarstatistik/54770. Läst 6 maj 2024. 
  14. ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. https://handballstats.se/statistics/herr/statistics/player.aspx?player=27845&team=3#. Läst 6 maj 2024. 
  15. ^ [a b c d] Jan Gustavsson, Sydsvenskan. ”Spelarna som gjort flest mål genom tiderna”. Info direkt från författaren. 
  16. ^ ”Mathias Tholins karriär i siffror”. Eskilstuna Guif. 17 mars 2019. https://www.guif.nu/nyhet/751/mathias-tholins-karriar-i-siffror/. Läst 8 maj 2024. 
  17. ^ ”Elitserien 2012/2013”. everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/54770. Läst 5 oktober 2022. 
  18. ^ ”Statistik - Handbollsligan”. Handbollsligan.se. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221005072720/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/statistics.aspx?y=2013&l=1300101&t=4. Läst 5 oktober 2022. 
  19. ^ ”Statistik - Handbollsligan”. handballstats.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230705125225/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/player.aspx?player=13344&team=9. Läst 31 mars 2023. 
  20. ^ [a b c d] Andersson, Kjell-Ove (1 oktober 2016). Redbergslids IK 1916-2016 
  21. ^ linkedin.com: "My private side is that I have played handball at elite level for many years for If Guif and Irsta Västerås and it includes also one World Championship 1986 in Zürich.". Läst 4 oktober 2022.
  22. ^ "Dagblaðið Vísir - DV - 80. tölublað (09.04.1991)". Tímarit.is: (Bohman gjorde 5 mål för Irsta i finalen mot Drott). Läst 4 oktober 2022.
  23. ^ [a b c d e f g h] ”Tusenklubben”. Tidningen HANDBOLL. nr 2/89. 
  24. ^ ”Elitserien”. Everysport.com. https://www.everysport.com/handboll-herr/2012-2013/serie/elitserien/54770. Läst 5 oktober 2022. 
  25. ^ ”Statistik - Handbollsligan”. Handbollsligan.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230705125231/https://handballstats.se/stat_sve/statistics/statistics.aspx?y=2013&l=1300101&t=13. Läst 5 oktober 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]