En apelsin med urverk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En apelsin med urverk
Författare Anthony Burgess
Originaltitel A Clockwork Orange
Originalspråk Engelska
Nadsat
Översättare Caj Lundgren (1972)
Land Storbritannien Storbritannien
Genre Kortroman
Förlag William Heinemann
Utgivningsår 1962
Utgiven på
svenska
1972
Huvudpersoner Alex DeLarge

En apelsin med urverk (originaltitel: A Clockwork Orange) är en dystopisk science fiction-roman av Anthony Burgess från 1962, i svensk översättning 1972.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Alex döms efter en serie våldsbrott till 14 års fängelse för mord men släpps två år senare efter att ha genomgått en ny vetenskaplig beteendebehandling – Ludovico-tekniken – som inom loppet av två veckor får honom kraftigt illamående bara av tanken på våld eller sex. Alex är så i slutet av boken reducerad till en för sin omgivning helt ofarlig person, oförmögen att välja att göra onda gärningar, men därigenom också reducerad som människa.[1]

Om romanen[redigera | redigera wikitext]

Romanen, vars handling utspelar sig i det framtida (1995), mörka och av rysk kultur influerade England, är skriven i form av en förstapersonsberättelse berättad på ett ofta förskönande eller insmickrande sätt av Alex, en ung (15 år) man med sociopatiska böjelser för överdrivet, omotiverat personvåld, sexualbrottslighet, spetsade mjölkdrinkar — och klassisk musik.

Burgess började skriva romanen 1961. Efter att ha återvänt till England efter några år i Malaysia och Brunei upptäckte han att landet hade förändrats med en ny ungdomskultur präglad av popmusik, droger och omotiverat våld. Han inspirerades av dystopiska författare som George Orwell, Aldous Huxley och Jevgenij Zamjatin och ville ge ett svar på deterministiska psykologer som förnekade betydelsen av kultur, miljö och den fria viljan.[2]

Till romanen uppfann Burgess ett påhittat slangspråk, nadsat, influerat av ryska och med inslag av bland annnat romani, cockney och malajiska. Syftet var att ge framtidsskildringen en tidlös karaktär. Många utgåvor har en förklarande ordlista, trots att Burgess själv motsatte sig detta.[3]

Burgess hävdade att titeln på romanen anspelar på en cockneyfras, "as queer as a clockwork orange", som han hört i sin ungdom och fastnat för. Till romanen gav han uttrycket en extra dimension, en slags oxymoron där det levande och organiska (apelsin) förenas med det kalla och mekaniska (urverk).[2]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Vid sin utgivning 1962 fick romanen ett blandat mottagande. De flesta brittiska kritiker berömde den språkliga uppfinningsrikedomen, men gillade inte det våldsamma innehållet. Burgess hyllades däremot av författarkollegor som Kingsley Amis och Roald Dahl och i USA fick romanen ett mer positivt mottagande. Någon publikframgång blev dock inte romanen till en början, men delvis beroende på Stanley Kubricks filmatisering växte dess rykte och popularitet efterhand.[4]

A Clockwork Orange betraktas som en av 1900-talets litterära mästerverk som fortsätter att hitta nya generationer av läsare.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Burgess, Anthony, En apelsin med urverk, Stockholm 1972: Wahlström & Widstrand, ISSN 0509-5069; 319

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Times ursprungliga recension av romanen (engelska)
  2. ^ [a b] ”A Clockwork Orange” (på engelska). The Anthony Burgess Foundation. https://www.anthonyburgess.org/a-clockwork-orange/. 
  3. ^ ”A Clockwork Orange and Nadsat” (på engelska). The Anthony Burgess Foundation. https://www.anthonyburgess.org/a-clockwork-orange/a-clockwork-orange-and-nadsat/. 
  4. ^ [a b] ”A Clockwork Orange and the Critics” (på engelska). The Anthony Burgess Foundation. https://www.anthonyburgess.org/a-clockwork-orange/a-clockwork-orange-and-the-critics/.