Engelskt parti

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.
Engelskt parti
abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
g8 svart springare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
c4 vit bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
d2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Dragsekvens 1.c4
ECO A10-A39
Härkomst Matchen Staunton – Saint-Amant, 1843
Namnursprung Engelsmannen Howard Staunton
Grupp Flanköppning
Andra namn Engelsk öppning, Engelskt
Chessgames.com opening explorer

Engelsk parti är en schacköppning som definieras av inledningsdraget:

1. c4

Det är det fjärde vanligaste öppningsdraget efter 1.e4, 1.d4 och 1.Sf3.[1]

Engelskt parti är en flexibel öppning som ofta går över i andra öppningar efter dragomkastning. Om vit spelar ett tidigt d4 så brukar det leda till damgambit eller något av de indiska försvaren. Genom att börja med 1.c4 så kan vit undvika till exempel nimzoindiskt och Grünfeldindiskt försvar.

Det finns en hel del spelöppningsteori för engelskt parti men varianterna är ofta mindre forcerade och ger utrymme för strategiskt manövrerande.

Öppningen har fått sitt namn efter den engelske inofficielle schackvärldsmästaren Howard Staunton som använde den i matchen mot Pierre de Saint-Amant,1843[2] men den blev inte populär förrän en bit in på 1900-talet. Numera är den vanligt förekommande på elitnivå.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Svarts viktigaste svar på 1.c4 är 1…e5 (sicilianskt i förhand), 1…c5 (det symmetriska försvaret) och 1…Sf6 (som kan leda till olika varianter).

Sicilianskt i förhand (1...e5)[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
c6 svart springare
f6 svart springare
e5 svart bonde
c4 vit bonde
c3 vit springare
f3 vit springare
a2 vit bonde
b2 vit bonde
d2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Engelskt fyrspringarspel

I den här varianten spelar vit sicilianskt parti med ett extra tempo. De strategiska idéerna är ungefär desamma men huvudvarianterna är något annorlunda och svart kan inte spela lika aggressivt som vit kan mot sicilianskt.

Det mest populära draget efter 1…e5 är 2.Sc3 som efter 2…Sf6 3.Sf3 Sc6 leder till engelskt fyrspringarspel (se diagram). Härifrån är de vanligaste fortsättningarna 4.g3 d5 5.cxd5 Sxd5 6.Lg2 Sb6 och 4.g3 Lb4 5.Lg2 0-0.

En annan vanlig variant är 2…Sc6 3.g3 g6 4.Lg2 Lg7. Både vit och svart kan avvika från dessa varianter på många olika sätt.

Symmetriska försvaret (1...c5)[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
g8 svart springare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
d7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
c5 svart bonde
c4 vit bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
d2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
Symmetriska försvaret

Den vanligaste fortsättningen efter 1…c5 är 2.Sf3 Sf6 3.Sc3 men det symmetriska försvaret kan leda till en mängd olika ställningar:

  • Ofta fianchetterar både vit och svart sina löpare på kungsflygeln med g3 och ...g6. Här behålls symmetrin länge, till exempel med 2.Sf3 Sf6 3.Sc3 Sc6 4.g3 g6 5.Lg2 Lg7 6.0–0 0–0.
  • Svart kan spela ...e6 och ...b6 vilket kan leda till treraderssystemet.
  • Svart kan spela ...g6 och ...b6 (dubbelfianchetto). Vit kan svara med samma sak vilket leder till förenklingar.
  • Vit kan spela ett tidigt d4, med eller utan e3 som förberedelse. Om svart svarar med …d5 kan partiet gå över i Tarraschförsvaret i damgambit. Om vit får fortsätta med d5 så leder det till Benoniförsvaret. Och om vit får fortsätta med e4 så går det över i (till exempel accelererade drakvarianten i) sicilianskt parti.
  • Svart kan spela ett tidigt ...d5. Vit kan bemöta detta med d4, e4, eller låta svart behålla en terrängfördel i centrum.
  • Svart kan spela ...e5 vilket kan leda till en omvänd Maroczyuppställning.

1...Sf6[redigera | redigera wikitext]

abcdefgh
8
Chessboard480.svg
a8 svart torn
b8 svart springare
c8 svart löpare
d8 svart drottning
e8 svart kung
f8 svart löpare
h8 svart torn
a7 svart bonde
b7 svart bonde
c7 svart bonde
d7 svart bonde
e7 svart bonde
f7 svart bonde
g7 svart bonde
h7 svart bonde
f6 svart springare
c4 vit bonde
a2 vit bonde
b2 vit bonde
d2 vit bonde
e2 vit bonde
f2 vit bonde
g2 vit bonde
h2 vit bonde
a1 vit torn
b1 vit springare
c1 vit löpare
d1 vit drottning
e1 vit kung
f1 vit löpare
g1 vit springare
h1 vit torn
8
77
66
55
44
33
22
11
abcdefgh
1…Sf6

1...Sf6 är svarts vanligaste svar på 1.c4 men det leder nästan alltid till andra öppningar. Om vit spelar ett tidigt d4 så blir det oftast en indisk variant eller damgambit. Och om svart spelar ...e5 eller ...c5 så leder det till de redan diskuterade engelska varianterna medan ...d5 kan övergå i t ex Rétis öppning.

Om vit och svart avstår från dessa drag så blir det självständiga engelska varianter som påminner om nimzoindiskt, kungsindiskt eller Grünfeldindiskt men med den viktiga skillnaden att d4 inte är spelat.

En annan specifik engelsk variant som leder till skarpare spel är 2.Sc3 e6 3.e4 som kallas för Mikenasvarianten. Spelet kan fortsätta 3...d5 4.e5 d4 5.exf6 dxc3 6.bxc3 Dxf6.

Övriga varianter[redigera | redigera wikitext]

Övriga förstadrag från svart leder i regel till andra öppningar:

Referenser[redigera | redigera wikitext]