Visa källa för Epikurism

[[Fil:Epicurus bust2.jpg|200px|miniatyr|Epikuros avbildad på [[Byst (skulptur)|byst]].]]
'''Epikurism''' (äldre stavning ibland '''epikureism''')<ref name="ReferenceA">''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 132''</ref> är en [[antiken|antik]] [[filosofi]]sk riktning uppkallad efter [[Epikuros]],<ref name="ReferenceB">''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 118''</ref> som betonar vikten av sinneslugn.<ref>[http://www.iep.utm.edu/epicur/ Internet Encyclopedia of Philosophy] Inledningen. ''He taught that the point of all one's actions was to attain pleasure (conceived of as tranquility) for oneself, and that this could be done by limiting one's desires and by banishing the fear of the gods and of death.''</ref> Epikuros levde och verkade i [[Grekland]] omkring [[300 f.Kr.]]<ref>[http://www.rosekamp.dk/Nordstedts_All/nordstedt_E_Text.pdf Norstedts uppslagsbok 1948]</ref><ref name="ref_1">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 16.</ref>

Epikurismen har missförståtts som att vara en filosofi som rättfärdigar ett vällustigt utsvävande liv.<ref>[http://global.britannica.com/topic/Western-philosophy/Ancient-Greek-and-Roman-philosophy global.britannica.com]</ref><ref>[https://books.google.se/books?id=c29xyS3nuw4C&pg=PA134&lpg=PA134&dq=epicureanism+%22dissolute%22+life&source=bl&ots=5wogKXJi7j&sig=Kc8T49JzxpjAZi3OD8VZMLuify4&hl=sv&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=epicureanism%20%22dissolute%22%20life&f=false The Invention And Gendering of Epicurus] Sidor 133-134.</ref><ref>[http://www.faktoider.nu/epikure.html Faktoider.nu Ordet epikuré]</ref> Det var inte Epikuros ursprungliga filosofi, men kom att betraktas på detta sätt av [[kristendom|kristna]], då epikurismen avvek från de kristna [[Sociala normer|normerna]],<ref>[http://www.epicurus.net/en/history.html#F Epicurus.info] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html#F |date=20110710073437 }}, ''artikel på epicurus.info (Epicurean History)''</ref> och då i synnerhet epikurismens tro att gudarna i sin upphöjdhet inte ägnar sig åt att straffa eller belöna människan.<ref name="ReferenceC">''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, On The Nature of The Gods. Stycke 55, på sida 54''</ref> Tillsammans med andra [[Polemik|polemiserande]] texter mot [[teologi]], [[antropocentrism]] och [[teleologi]]<ref>''[[Anders Wedberg]]'' - ''Filosofins historia: Antiken och medeltiden'', sida 147</ref> bannlystes dessa texter under den kristna [[medeltiden]],<ref>[http://www.epicurus.net/en/history.html#D Epicurus.net] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html#D |date=20110710073437 }} ''artikel på Epicurus.net (Epicurean History)''</ref> och endast fragment återstår.<ref>''[[De Stora Filosoferna]], sida 94''</ref> Under [[renässansen]] fick emellertid epikurismen återigen uppmärksamhet och kan sägas, återupptäcktes.<ref>[http://www.epicurus.net/en/history.html#F Epicurus.info] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html#F |date=20110710073437 }}, ''artikel på epicurus.info (Epicurean History)'', sista stycket</ref> Epikurismens lära gör anspråk på att medföra lycka ([[eudaimonia]]),<ref>[http://www.academia.edu/7573575/Eudaimonia_Beyond_Virtue_The_Meaningful_Good_Life academia.edu] Läst 30 januari 2017.</ref> [[njutning]] ([[hēdonē]]),<ref>[http://science.jrank.org/pages/7745/Hedonism-in-European-Thought.html science.jrank.org] Läst 30 januari 2017.</ref> lugn i [[Människans anatomi|kropp]] och [[själ]] ([[ataraxia]]),<ref name="ref_2">[http://www.philosophybasics.com/branch_epicureanism.html Philosophy Basics] Läst 30 januari 2017.</ref> och frånvaro av [[smärta]] ([[Epikuros#Aponia|aponia]]).<ref name="ref_2" /> Ataraxia ses som "vishetens slutgiltiga mål".<ref name="Hemlyn83">''D.W. Hamlyn'' - ''Filosofins historia'', sida 83</ref> Att eliminera rädslan för [[döden]] och [[gud]]ar var ett par av de primära målen i skolan.<ref name="AMR253">''[[Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen]], sida 253''</ref> Epikuréerna refererades till under antiken, som "de i [[Epikurism#Epikuros trädgård|trädgården]]" (''hoi apo tōn kepōn'').<ref name="AMR252">''[[Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen]], sida 252</ref><ref name="ref_3">''[[History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age]]'', sida 120</ref> Den trohetsed som [[Lärjunge|lärjungarna]] i skolan avlade var enligt följande: "Jag skall vara trogen Epikuros, vars lära jag av fri vilja valt att följa".<ref name="AMR252" />

[[Etik]]en är av huvudbetydelse i läran, allt annat som behandlas i läran är inte av samma värde; dock så har alla ämnen gemensamt att som mål medföra sinnesfrid till människan.<ref name="AMR253" /> Mer precist är frågan som epikuréerna försöker förmedla ett svar på: "Hur ska man garantera individens lycka?".<ref>''[[Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen]], sida 130''</ref> Sinnesfrid, eller lycka ([[eudaimonia]]), anses av epikurismen även vara "livets mål".<ref>''[[De Stora Filosoferna]], sida 103''</ref> Det målet ville epikuréerna hjälpa människor att uppnå med hjälp av deras tro på epikurismens lära.<ref name="Wedberg148">''[[Anders Wedberg]]'' - ''Filosofins historia: Antiken och medeltiden'', sida 148</ref>

Epikurismen kan kategoriseras som att vara en form av modifierad [[hedonism]], med uttryck av [[individualism]].<ref>''[[Svante Nordin]]'' - ''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 424''</ref><ref name="ref_3"/> Bland skolor som stod i konkurrens med epikurismen kan [[stoicism]]en, [[Platons akademi]], samt [[Aristoteles]] skola [[Lykeion]], nämnas.<ref>''Filosofins historia - Från antiken till idag'', sida 16</ref>

Epikurismen kan delas in i fyra grundläggande drag:

*Man bör undvika det som skapar oro, som [[politik]]<ref>[http://plato.stanford.edu/entries/epicurus/ Stanford Encyclopedia of Philosophy] ''Artikel på Stanford Encyclopedia of Philosophy''</ref> och offentligt liv.<ref>[http://www.religionfacts.com/epicureanism ReligionFacts.com]</ref> (I ''De Otio'' (''On Leisure'') av [[Seneca den yngre|Seneca]] så citeras Epikuros enligt: "''Den vise mannen deltar inte i politik, om det inte är av något särskilt tillfälle''”.)<ref>[https://en.wikisource.org/w/index.php?title=Of_Leisure&oldid=6106571#III. Seneca - On Leisure] Wikisource. Läst 6 juli 2016</ref>
*Man bör leva i stillhet, bland sina [[Vänskap|vänner]].<ref name="ReferenceA"/> En epikureisk [[maxim]] som passar in på detta [[motto]] är "''Lev i skymundan!''" eller "Lev gömd".<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 21.</ref><ref name="Nordin118">''[[Svante Nordin]]'' - ''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 118''</ref>
*Människan bör söka de ting som ger lust, men inte nöjesliv och tillfällig njutning, utan det livets goda som leder till varaktig lycka. Man bör alltså enligt epikurismen ha god kontroll över sina njutningar<ref name="hist133">''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 133''</ref> ("''njut - men med förnuft''").<ref name="ReferenceA"/>
*Frånvaron av smärta är det högsta goda.<ref name="ReferenceA"/>

Epikurismen tror att alla kan nå lycka och frid i själen.<ref name="ref_4">''[[History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age]]'', sida 121</ref>

Epikurismen skiljer mellan tre typer av begär: Naturliga och nödvändiga begär, naturliga men onödiga begär, och varken naturliga eller nödvändiga begär.<ref>[http://www.epicurus.net/en/principal.html Principal Doctrines på epicurus.net] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/principal.html |date=20070407084128 }} Läst 7 juli 2016.</ref> Läs mer om detta under sektionen "Olika former av begär".

{{Antikens filosofi}}

== Bevarade skrifter ==
Epikuros var mycket produktiv i sitt skrivande (han skrev cirka 300 verk),<ref name="Russell217">''Bertrand Russell - Västerlandets filosofi, sida 217''</ref> men nästan inget av det han skrivit har överlevt<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 9.</ref>, eftersom hans skrifter inte ansågs värdiga att kopiera av kristna auktoriteter, troligen då de inte motsvarade kristna föreställningar.<ref>Epicurus - Internet Encyclopedia of Philosophy</ref> Författaren 

Diogenes Laertios, som är en av våra bättre källor till epikurismen, skrev omkring 200 e.Kr. ''Om kända filosofers liv och tankar'', ett verk i 10 band om flera olika filosofer.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 23.</ref> 
Diogenes förmedlar en sats om [[Epikuros huvudteser#De viktigaste lärosatserna|Epikuros huvudteser]], [[Epikuros#Breven|tre av Epikuros brev]]; brevet till Herodotos, som summerar hans metafysik, brevet till Pythokles, som beskriver atomläran och himlafenomenen, brevet till Menaikeus (även känd som ''"Menoeceus"''), där han summerar sin etiska lära.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sidor 23 och 24.</ref>

Två av de viktigaste källorna till epikurismen är den romerska poeten [[Lucretius]] och den romerska politikern [[Cicero]]. Lucretius var epikuré och skrev lärodikten Om tingens natur. Om tingens natur är särskilt en bra källa till epikurismens metafysik.<ref name="ref_5">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 11.</ref> Cicero var främst anhängare av den stoiska skolan och skrev en serie verk som utredde de större filosofiska lärorna för den tiden, däribland epikurismen. Särskilt intressant av Cicero är ''De Finibus Bonorum et Malorum'' som både beskriver och kritiserar epikurismens etik.<ref name="ref_5"/> 

Vid utgrävningar i Villa dei Papyri i Herculaneum, påträffades delar av Epikuros [[magnum opus]] ''On Nature'', svårt skadat.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 24.</ref>

Epikuros viktigaste lära är klar, men eftersom så få av hans verk överlevde är många detaljer angående epikurismen oklara och ifrågasatta.<ref>''Michael Frede, Keble College, Oxford. Funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, innehållssummeringen på baksidan av boken''</ref>

=== Vatican Sayings ===
"''Vatican Sayings''" är en samling epikuréiska maximer, bevarade i ett manuskript ifrån 1300-talet, först redigerade 1888.<ref>Epicurus.net</ref> En del av [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|de viktigaste lärosatserna]] är med i samlingen.<ref>Philosophical Garden</ref>

== Etisk lära ==
Epikurismen förespråkar att människan gör bäst i att dra sig undan allt bekymmersamt, såsom [[politik]] och offentligt liv, och i stället ägna sig åt ett stillsamt och enkelt<ref>''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 124''</ref> liv bland vänner, där man undviker allt smärtsamt, och söker de ting som ger en varaktig lycka. Epikuros ansåg att varje människa bör leva här och nu och inte vara rädd för efterlivet, eftersom epikuréer inte tror att det finns något liv efter döden. Epikurismen är således [[materialism|materialistisk]], och anser att frånvaron av smärta är det högsta goda. Vidare anser epikurismen att det högsta dåliga är smärta.<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, text 33 på sida 66''</ref>

=== Epikurismens hedonism ===

Epikurismens typ av hedonism handlar om att uppnå sinneslugn, genom att göra sig av med fåfänga och "tomma" begär som leder till oro, och genom att leva ett lagom asketiskt liv.<ref name="ref_6">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 108.</ref>

Epikuréerna ansåg som [[Aristoteles]] att det högsta goda, som de anser vara lycka, bör värderas för just det goda i sig självt, och inget annat.<ref name="Internet Encyclopedia of Philosophy">[http://www.utm.edu/research/iep/e/epicur.htm#SH5a Internet Encyclopedia of Philosophy], ''artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy''</ref> Men till skillnad från Aristoteles så anser epikurismen inte att man ska identifiera välbehag med lycka, en anledning till detta är att epikurismen anser att välbehag är det enda människor gör, av värde för välbehaget i sig, och att allt vi gör, gör vi i slutändan för att öka välbehaget för oss själva.<ref name="Internet Encyclopedia of Philosophy"/>

I [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 6]] argumenterar Epikuros för att vuxna människor också av instinkt bör söka skydd för att uppnå välbehag:

{{citat|För att erhålla skydd från andra män, så är alla medel för att uppnå detta mål, i slutändan gott}}

Epikuréerna ägnade mycket tid åt att göra den åsikten rimlig - att alla handlingar, även till synes självuppoffrande handlingar eller handlingar som enbart utförs för att vara ädla, i själva verket är direkt riktade mot att skaffa välbehag för en själv.<ref name="Internet Encyclopedia of Philosophy"/>

Även om alla välbehag är goda och alla plågor är onda, hävdar epikurismen, att alla välbehag inte är rätta att välja, eller att alla plågor bör undvikas. Alla bör kalkylera och välja det som kommer att resultera i det bästa för en själv längre fram i livet,<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 33, sida 60''</ref> och avstå från det som ger välbehag under en kort tid, om det även innebär att det slutligen kommer leda till större smärta längre fram i livet<ref name="Internet Encyclopedia of Philosophy"/>. Epikurismen betraktar alltså [[praktisk vishet]] som förmågan att på ett korrekt sätt kunna kalkylera mängden njutning och [[lidande]].<ref>''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 122''</ref> Kalkyleringen beskrivs av epikurismen som "''Njut - men med förnuft''".<ref name="ReferenceA"/>

Det är möjligt att tolka detta som att orättvist beteende kan vara godtagbart om utövaren kommer undan med det, men Epikuros förnekar detta i den [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|35:e viktigaste lärosatsen]]:

{{citat|Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt}}

=== Dygder ===
Epikurismens typ av hedonism har fått utstå mycket kritik, inte minst under antiken, då den fördömdes. En anledning till det kan vara att den epikureiska moralen ansågs för annorlunda gentemot den dåvarande traditionella moralen.<ref name="iep.utm.edu">[http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5d Internet Encyclopedia of Philosophy], ''artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy''</ref> Men enligt Epikuros lära handlar mycket om att leva efter [[dygd]]er, såsom mod, bra temperament och vishet.<ref name="ref_6"/> Bland annat den första viktigaste lärosatsen behandlar detta:

{{citat|Den lyckliga och oförstörbara varelsen har inga problem med sig själv och drar inte med sig bekymmer till sina medmänniskor; så han är fri från ilska och är icke partisk, för sådana åkommor antyder svaghet}} [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 1]]

Epikuros säger att försiktighet, eller med andra ord praktisk vishet, är källan till alla andra dygder.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 126.</ref>

Men dygder är endast värdefulla för det hållbara höga välmåendet som epikurismen anser att de kan ge, alltså är inte dygderna värdefulla i sig, utan endast för den njutning de kan medföra.<ref name="Hemlyn83" /><ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 109.</ref>

Epikurismen ansåg att förnuft och klokhet är nödvändigt för att kunna se vad som är det bästa för ens eget bästa intresse. Den 16:e viktigaste lärosatsen behandlar detta:

{{citat|Slumpen hindrar sällan den vise; hans största och bästa intressen har varit, är, och kommer att vara, ledda av förnuftet genom hela hans liv}}

Angående nödvändigheten av dygder så gick epikurismen emot majoriteten av den tidens [[Etik|etiska]] teoretiker, däribland [[Stoicismen|stoikerna]], som identifierade lycka med dygd, och [[Aristoteles]], som identifierade lycka med att leva efter dygderna.<ref name="iep.utm.edu"/>

=== Naturkunskap och filosofi ===

[[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|Den viktigaste lärosatsen 12]] beskriver varför epikurismen anser naturkunskap som viktigt:

{{citat|Det är inte möjligt för någon att bli kvitt sin rädsla inför de viktigaste frågorna, om man inte förstår universums natur men likväl sätter tilltro till myter. Alltså: utan kunskap om naturen finner man ingen glädje i rent välbehag}}

[[Fil:Auguste Rodin - Grubleren 2005-03.jpg|miniatyr|200px|"''Man får inte låtsas att filosofera, men verkligen filosofera. För vi behöver inte skepnaden av lycka, men riktig lycka''" Vatican Saying 54.]]
Epikurismen anser filosofi som viktigt för att uppnå god mental hälsa.<ref name="ref_7">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 131.</ref> Mer precist definierade Epikuros filosofi som: "''en aktivitet, vilken genom ord och argument säkrar ett lyckligt liv''".<ref>''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 120''</ref> Epikurismen säger att det ger njutning att studera filosofi, då det driver bort oro.<ref name="ref_7"/>

I brevet till Menaikeus beskriver Epikuros sin kärlek till filosofi, och yrkar på att man bör ägna sig åt filosofi. Ungefärlig översättning (kortare utdrag ur brevet)<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Letter to Menoceus: Diogenes Laertius. Text 122, på sida 28''</ref>:

{{citat|Låt ingen fördröja studierna i filosofi när du är ung, ej heller för trött för det när du är gammal. För ingen är varken för ung eller för gammal för själens välmående. Han som säger att tiden för filosofi ej har kommit eller passerat, är någon som säger att tiden för lycka ej har kommit, eller att den passerat. Därav måste både unga som gamla filosofera}} 

Epikuros betonar i [[Epikurism#Vatican Sayings|Vatican Saying]] 54 att man bör ta filosofi på allvar för att kunna uppnå sinnesfrid: ungefärlig översättning till [[svenska]], "Man får inte låtsas att filosofera, men verkligen filosofera. För vi behöver inte skepnaden av lycka, men riktig lycka".<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Vatican Saying 54, se sida 39</ref>

Epikuréerna anser att det finns främst två typer av filosofi, [[metafysik]] och [[etik]], ej [[logik]]. Epikuréerna använde dock bara en annan benämning på logik, kanoniken, vilken ses som epikurismens motsvarighet till logiken.<ref>''[[Diogenes Laertius]] - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 66, sida 85''</ref>

=== Olika former av välbehag ===

Epikurismen kategoriserar välbehag som antingen "välbehag i rörelse", då man är i akt att tillfredsställa ett begär, som till exempel att dricka vid [[törst]], och "statiska välbehag", efter att man tillfredsställt något av [[sinne]]na, som till exempel att vara mätt efter en [[måltid]].<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 93, sida 62''</ref> Epikurismen föredrar det statiska välbehaget.<ref name="SH5b">[http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5b Internet Encyclopedia of Philosophy], ''artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy''</ref>

Epikurismen anser att det endast finns två tillstånd hos människan, välbehag samt smärta.<ref name="SH5b" /> Epikuréerna anser att man måste leva klokt, hedervärt och rättfärdigt för att kunna leva ett liv fullt av välbehag, vilket den viktigaste lärosatsen 5 betonar:

{{citat|Det är omöjligt att leva ett behagligt liv utan att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt, och det är omöjligt att leva klokt, hedervärt och rättfärdigt utan att leva ett liv fullt av välbehag. När något av dessa kriterier inte uppfylls, när, till exempel, människan inte klarar av att leva klokt, är det omöjligt för henne att leva ett liv fullt av välbehag, även om hon lever sitt liv hedervärt och rättfärdigt}}

Man bör även enligt epikurismen skilja mellan kroppsliga såväl som mentala välbehag samt smärtor.<ref name="ref_6"/> Epikurismen värderar mentala njutningar högre än kroppsliga.<ref name="ref_6"/> De fysiska berör nuet, medan de mentala berör såväl dåtida som framtida händelser (Vad man minns och vad man tror kommer att hända), (värt att nämna här är [[Epikurism#Vatican Sayings|Vatican Saying]] nummer 19, som betonar epikurismens syn på att det är viktigt att komma ihåg det goda man varit med om: "Han som glömmer bort det goda han haft, är idag en gammal man".<ref>Vatican Saying 19, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</ref>. Epikuréerna anser också att en av de viktigaste faktorerna för att nå ett gott liv, är att komma ihåg det goda från dåtiden.<ref>The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, text 137</ref> Epikuros sa även:<ref name="ref_8">''[[History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age]]'', sida 166</ref>

{{citat|Kroppen lider endast i nuvariga plågor, medan själen lider i nutidens, dåtidens, samt framtidens plågor}} 

Epikuros menade som ovan även med njutningar.<ref name="ref_8"/>

Den viktigaste lärosatsen 3 behandlar det viktiga i att avlägsna såväl fysisk som mental smärta:

{{citat|Omfattningen av njutning når sin gräns i avlägsnandet av all smärta. När sådan njutning är närvarande, så länge det stadiet är oavbrutet, finns det varken smärta i kropp, sinne eller i båda tillsammans}}

Men även om smärta är närvarande, hävdade Epikuros att människan "kan vara lycklig på sträckbänken".<ref>''[[Bertrand Russell]] - Västerlandets filosofi, sida 216''</ref>

Den viktigaste lärosatsen 20 behandlar tid och välbehag:

{{citat|Kroppen får den begränsade njutningen i obegränsat mått; och för att förverkliga den behövs obegränsat med tid. Men sinnet, som intellektuellt begriper vad som är slutet och gränsen för kroppen, jagar bort fasan inför framtiden och skaffar ett komplett och perfekt liv, och vi har inte längre något behov av obegränsad tid. Likväl undviker inte sinnet njutning, och även när omständigheter gör döden överhängande, så saknar inte sinnet glädje av det bästa livet}}

Många av [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|de viktigaste lärosatserna]], behandlar ämnet välbehag, och då ofta välbehag i synnerhet.

Epikurismen anser att de välbehag som är svåra att skaffa, ej heller är nödvändiga att skaffa.<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 140, sida 102''</ref>

=== Olika former av begär ===
På grund av den nära kopplingen mellan välbehag och begär ägnade Epikuros stor möda i sin [[etik]] åt att analysera olika typer av begär.<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, ''Brevet till Menaikeus''. Sidorna 29-30.</ref>

Om välbehag orsakas av att få det du söker (begärtillfredsställelse) och smärta från att inte få det du vill ha (begärfrustration), då finns det två strategier du kan följa i förhållande till det givna begäret: Du kan antingen sträva efter att uppfylla begäret eller försöka eliminera begäret.

För det mesta förespråkar Epikuros den senare strategin, den att skala ner begären till ett minimum, ett minimum som är lätt att uppfylla.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 122</ref>

Den viktigaste lärosatsen 26 betonar epikurismens syn på att man bör minimera ens begär: 

{{citat|Alla begär som inte leder till smärta när de förblir otillfredsställda är onödvändiga, men begäret är lätt att bli av med, när det begärda tinget verkar svårt att uppnå eller när begären förmodligen kommer att framkalla skada}}

Epikurismen skiljer mellan tre typer av begär: Naturliga och nödvändiga begär, naturliga men onödiga begär, och varken naturliga eller nödvändiga begär.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 122.</ref>  Den viktigaste lärosatsen 29: 

{{citat|Av våra begär är några naturliga och nödvändiga, andra är naturliga med inte nödvändiga; och andra är varken naturliga eller nödvändiga utan beror på en åsikt som saknar grund." Den viktigaste lärosatsen 30 behandlar naturliga begär: "De naturliga begär som inte innebär smärta när de lämnas otillfredsställda, trots att de hävdas med intensiv kraft, beror också på en grundlös åsikt; och det är inte för deras egen natur, de inte försvinner, utan för någons grundlösa åsikter}}

Exempel på naturliga och nödvändiga begär inkluderar begäret efter mat, dryck, skydd och liknande.<ref name="ref_9">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 123.</ref> Epikurismen anser att dessa begär är lätta att uppfylla och svåra att eliminera (de är naturligt hårt knutna till människan), och de är värda att uppfylla på grund av välbehaget de ger när de är uppfyllda.<ref>[http://www.utm.edu/research/iep/e/epicur.htm#SH5c Internet Encyclopedia of Philosophy], ''artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy''</ref> Vidare är de nödvändiga för livet, och de är naturligt begränsade; om någon är hungrig krävs det bara en begränsad mängd mat för att fylla magsäcken och därmed begäret. Epikurismen uppmuntrar till att följa dessa begär.<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia'', ''Brevet till Menaikeus''. Sidorna 29-30, stycke 127-128</ref><ref name="ref_9"/>

Fåfänga begär inkluderar exempelvis begär efter makt, rikedom, berömmelse och liknande.<ref name="ref_9"/> De är svåra att uppfylla, delvis för att de inte har någon naturlig gräns.<ref name="ref_10">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 124.</ref> Den viktigaste lärosatsen 15 nämner detta, "Rikedomen som naturen kräver är begränsad och lätt att skaffa; ''men rikedomen som fåfänga ideal kräver sträcker sig oändligt''". Den epikureiska läran refererar till "fåfänga ideal" som "..åsikt som saknar grund.",<ref>''Den viktigaste lärosatsen 29''</ref> och är då alltså inte att eftersträva enligt den epikureiska läran, då [[Epikuros#De_viktigaste_lärosatserna|den viktigaste lärosatsen 16]] säger: "Slumpen hindrar sällan den vise; hans största och bästa intressen har varit, är, och kommer vara, ledda av förnuftet genom hela hans liv". Fåfänga begär bör enligt epikurismen elimineras.<ref name="ref_10"/>

[[Fil:truffle cutted.jpg|miniatyr|Enligt epikurismen så gör människan klokast i att inte förvänta sig lyxmat, men inte heller neka det om det "råkar vara tillgängligt".]]
Ett exempel på ett naturligt men icke nödvändigt begär är begäret efter dyr mat.<ref name="ref_10"/> Man ska enligt epikurismen inte hela tiden förvänta sig sådan mat, epikurismen förespråkar ett [[asketisk]]t sätt att leva, men epikuréerna anser att man inte skall neka sig lyxmat om det "råkar vara tillgängligt",<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, ''Brevet till Menaikeus''. Sida 30, stycke 131</ref> men att hela tiden förvänta sig lyxmat och liknande är enligt epikurismen negativt.<ref name="TER30-129">''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia'', ''Brevet till Menaikeus''. Sida 30, stycke 129</ref> Epikuros säger att en person som inte är van vid det extravaganta, är bäst på att uppskatta det, när det ibland råkar vara tillgängligt.<ref name="ref_11">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 125.</ref> Men epikurén bör alltid vara på vakt för att inte utveckla begär efter det extravaganta.<ref name="ref_11"/>

Epikuros förespråkar alltså att eliminera alla begär utom de naturliga och nödvändiga och leva ett simpelt liv, som den bästa vägen till njutning i livet.<ref name="ref_11"/>

Ett annat citat som passar in på epikurismens syn på [[mat]] är:<ref name="Russell218">''[[Bertrand Russell]] - Västerlandets filosofi, sida 218''</ref>

{{citat|Roten och upphovet till att gott är magens njutningar; till och med visdom och själsodling kommer i förhållande till dem i andra rummet}}

Ett känt Epikuros-citat lyder<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 45, på sida 80''</ref>, {{citat|Om du vill göra [[Pythokles]] rik, ge honom inte mer mat, utan minska hans begär}}

Ett flertal av [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|Epikuros huvudteser]] behandlar ämnet begär.

=== Döden ===

Epikurismen ser döden som en förintelse av ens kropp och själ.<ref name="Aetius 4.7.4 = Dox.Gr. p. 393 (336 U), funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia">''Aetius 4.7.4 = Dox.Gr. p. 393 (336 U), funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 96''</ref> Om döden är en förintelse, säger Epikuros, då är den "ingenting för oss". Hans argument kan listas enligt följande:<ref>''James Warren'' - ''[[Facing Death: Epicurus and his Critics]]'', sida 23.</ref>

<blockquote>
# Döden är ingenting för oss
# ''eftersom'' - Döden är upplösandet av själen
# ''och'' - Vad som är upplöst förnimmer inte.
# ''alltså'' - (genom 2 och 3) Döden är lika med frånvaron av förnimmelser
# Det som vi inte förnimmer är ingenting för oss.
# ''och'' (genom 4 och 5) - Döden är ingenting för oss
</blockquote>

Ett annat epikurianskt argument finns i [[Om tingens natur]] ([[Lucretius]]),<ref name="Facing Death - Epicurus and His Critics. Symmetry Arguments">''James Warren'' - ''[[Facing Death: Epicurus and his Critics]]'', sida 58</ref> argumentet refereras till ibland som "lucreanskt",<ref name="Facing Death - Epicurus and His Critics. Symmetry Arguments" /> men det har även tillskrivits Epikuros.<ref name="Facing Death - Epicurus and His Critics. Symmetry Arguments" /> Argumentet lyder enligt följande:<ref>''[[Lucretius]]'' - ''[[Om tingens natur]]''. Sida 113, rad 972-976. Översatt av [[Ingvar Björkeson]], 2002.</ref>

{{citat|Se dig om mot den evighet som innan vi föddes, ilade bort - den betyder ej det ringaste för oss. Det är en trogen spegel av kommande tid som naturen vill hålla upp för oss, av en framtid då vi är borta. Inte är väl den bilden så hemsk och fasansfullt dyster?|[[Lucretius]]|[[Om tingens natur]]}}

När någon närstående dör, anser inte epikuréerna att detta är något man ska må dåligt över, enligt citatet:

"''Sweet is the memory of a dead friend''", ungefärlig översättning: "''Härligt är minnet av en död vän''".<ref>''Plutarch - A Pleasant Life, funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 99''</ref>

Även [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 40]] behandlar detta ämne:

{{citat|De som har kraften att försvara sig själva mot hot från sina grannar, och som därmed är garanterade den bästa säkerhet, lever det mest behagliga livet med varandra; och de kan glädjas åt den allra högsta förtrolighet, sådan att om någon av dem dör i förtid, så beklagar inte de andra hans död, ty det skulle innebära medömkan}}

==== Självmord ====

Epikurismen anser att självmordsbenägna personer är i ett absurt tillstånd, då de har levt sina liv till gränsen att de fått en vilja att dö.<ref name="TER150-103">''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 150, sida 103''</ref> Absurt anser även epikurismen om människor som söker döden, för sin rädsla för den.<ref name="TER150-103" />

=== Sex och kärlek ===

Epikuros har uppgivits att ha sagt att "sex har aldrig gjort någon gott, och man bör se sig själv som tursam, om det inte gjort en ont".<ref>''[[Diogenes Laertius]] - [[Om kända filosofers liv och tankar]]''</ref> Man bör dock tänka anakronistiskt angående detta, dagens sexmoral skiljer sig från Epikuros tid, då med tanke på hur ofta och i vilken utsträckning sexuellt umgänge utförs.<ref>''Plutarch 653F-654B = Usener 61 ''</ref> Epikuréerna ansåg att [[kärlek]], sex och vänskap måste separeras.<ref>[http://www.chass.utoronto.ca/~dhutchin/f4b.htm Epicurus and Lucretius on love and death] {{Wayback|url=http://www.chass.utoronto.ca/~dhutchin/f4b.htm |date=20050214160854 }}, ''artikel på chass.utoronto.ca''</ref> Epikuréerna ansåg att det egentligen inte är något fel med obesvärat sex, men att kärlek och vänskap är mycket viktigare.<ref>''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 124''</ref> Epikuros som ledare i Epikuros trädgård förbjöd endast det sexuella umgänge som är förbjudet enligt lag.<ref>''JM Rist - On Epicurus'' sida 10. Läst på [http://books.google.se/books?id=tSg7AAAAIAAJ&printsec=frontcover&dq=%22On+Epicurus%22 books.google.se]</ref> Epikuros betonade att sexuellt umgänge aldrig får utövas under, som epikuréerna ansåg det, den felaktiga tron att det är "nödvändigt".<ref>''JM Rist - On Epicurus'' sida 11. Läst på [http://books.google.se/books?id=tSg7AAAAIAAJ&printsec=frontcover&dq=%22On+Epicurus%22 books.google.se]</ref>

Angående citatet i detta stycke så lär Epikuros ha ansett att [[familj]]eliv "hindrar oss från viktigare strävanden".<ref name="Russell219">''[[Bertrand Russell]] - Västerlandets filosofi, sida 219''</ref> Man bör vänta med att skaffa [[barn]] tills omständigheterna och tidpunkten i ens liv är de rätta.<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Sida 43''</ref> Dock anser Epikuros och hans följeslagare att vänskap är viktigare än familjeliv.<ref name="Russell219" />

=== Vänskap ===
[[Fil:Palestinian Kids in Nazareth by David Shankbone.jpg|miniatyr|höger|"''Vänskap dansar runt världen och berättar för oss att vi måste vakna upp för att se lyckan''", är ett känt [[citat]] av Epikuros.]]
Epikuros värderade vänskap högt och lovordade den med extravaganta termer,<ref name="ref_12">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 141.</ref> som exempelvis syns i följande citat av honom: "vänskap dansar runt världen och berättar för oss att vi måste vakna upp för att se lyckan".<ref>Vatican Saying 52, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</ref>

Vänner kan ge den största tryggheten åt varandra, medan ett liv utan vänner är ensligt och omgett av risker.<ref name="dio67-64">''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 67, sida 64''</ref> Detta berörs i den [[Epikuros huvudteser#De viktigaste lärosatserna|28:e lärosatsen]]:

{{citat|Samma övertygelse som inspirerar tro i, att inget vi har att vara rädda för är för evigt eller ens lång tid, gör det också möjligt för oss att se, att i det begränsade onda i detta livet, finns det ingenting som stärker vår trygghet så mycket som vänskap}}

För att vänskap ska uppstå, måste personerna kunna lita på varandra, och vänner bör behandla varandra lika väl som de behandlar sig själva,<ref name="SH5f">[http://www.iep.utm.edu/e/epicur.htm#SH5f Internet Encyclopedia of Philosophy], ''artikel på Internet Encyclopedia of Philosophy''</ref> samt så bör vänner kunna lita på stöd från varandra, när någon i vänskapskretsen har hamnat i någon form av knipa.<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Seneca: Letter on Ethics. Text 53, på sida 81''</ref> Vänner bör alltså enligt epikurismen ställa upp för varandra.<ref name="54-81">''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Seneca: Letter on Ethics. Text 54, på sida 81''</ref> Epikurismen anser vänskap som direkt kopplat med lycka<ref name="dio67-64" /> och som nödvändigt får att nå [[ataraxia]]<ref>[http://www.themontrealreview.com/2009/The-Stoics-and-the-Epicureans-on-Friendship-Sex-and-Love.php Artikel på The Montreal Review av Richard Kreitner]</ref>.

[[Epikurism#Epikuros trädgård|Epikuros Trädgård]], som Epikuros levde i med sina vänner, införlivade detta livsideal.<ref name="Nordin118" />

[[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|Den viktigaste lärosatsen 27]] behandlar även den vänskap: "Av alla medel som visdom anskaffar för att garantera lycka hela livet igenom, är den klart viktigaste vänskap". [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 39]] och [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 40]] behandlar även de vänskap.

Epikurismen ser vänskap som en säker form för att skapa välbefinnande.<ref name="AMR133">''[[Filosofin genom tiderna : Antiken Medeltiden Renässansen]], sida 133''</ref>

Epikuros sa att den vise mannen visar tacksamhet mot sina vänner och ständigt pratar positivt om dem, vare sig de är närvarande eller inte.<ref name="ref_13">[http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/ newepicurean.com The Wise Man] Läst 26 december 2016.</ref>
Epikuros gick så långt att han även sa att den vise mannen är villig att dö för en vän.<ref name="ref_13"/><ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 144.</ref>

Epikurismens fokus på vänskap är ej på "en och en-situationer", utan på ett nätverk av vänner, som det var i de epikuréiska sällskapen.<ref name="ref_12"/>

==== [[Epikurism#Vatican Sayings|Vatican Sayings]] som behandlar vänskap ====

* VS 23<ref>Vatican Saying 23, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</ref>: {{citat|Varje vänskap är värd att välja för dess egen sak, då den tar sitt ursprung från de fördelar som den tilldelar oss}}
* VS 28<ref>Vatican Saying 28, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 37</ref>: {{citat|Man bör ej lägga sin godkännelse till de som är övermåttligt benägna för vänskap, ej heller de som är helt motvilliga. Men man måste vara villig att riskera någonting, för vänskapens skull.}}
* VS 34<ref>Vatican Saying 34, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</ref>: {{citat|Vi behöver inte nyttigheten från våra vänner så mycket som vi behöver känna oss säkra angående den nyttigheten}}
* VS 39<ref>Vatican Saying 39, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 38</ref>: {{citat|Den kvarstående vännen är ej han som konstant söker efter nytta hos vännen, ej heller han som aldrig sammankopplar vänskap med nyttighet hos vännen. För den förra gör tacksamhet till en kommersiell affär, medan den senare förstör gott hopp inför framtiden}}
* VS 66<ref>Vatican Saying 66, funnen i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 39</ref>: {{citat|Låt oss dela våra vänners lidelse ej med sorgsenhet, men med eftertänksam delaktighet}}

=== Rättvisa ===

Epikuros var en av de första filosofer att ge en väl utvecklad [[Kontraktualism|kontraktsteori]] om [[rättvisa]]:

Epikuros säger att rättvisa är en överenskommelse att "varken skada eller bli skadad," och att vi måste ha en uppfattning om rättvisa som "det som är nödvändigt för gemensamma förbindelser".<ref name="iep.utm.edu"/>
[[Fil:US $20 Series 2006 Obverse.jpg|höger|miniatyr|250 px|Epikuréer anser själva att de inte är i behov av mycket [[pengar]].]] 
Epikuréer anser själva att de inte behöva bryta mot någon [[lag]], då de anser sig ej vara i behov av [[makt]] eller mycket [[pengar]].<ref name="iep.utm.edu"/> Epikuréerna anser att en förmögenhet ofta drar med sig mer bekymmer än lycka.<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 153 sida 104''</ref>[[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 5]] beskriver denna rädsla: 

{{citat|Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt}}

Epikurismen argumenterar för att rättvisa är beroende av samspel, se bland annat [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 31]] och [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 32]]: 

{{citat|Naturlig rättvisa är en uppgörelse till ömsesidigt gagn, för att förhindra en man från att skada eller bli skadad av andra}}

{{citat|De djur som är inkapabla att ingå bindande överenskommelser med varandra att inte tillfoga eller ådra sig skada är utan vare sig rättvisa eller orättvisa; och likadant är det för de människor som antingen inte kunde eller inte hade viljan att ingå överenskommelser att inte tillfoga eller ådra sig skada}}

Som dygderna anser epikurismen att ett rättvist beteende är nödvändigt primärt för det goda det bidrar med.<ref name="iep.utm.edu"/> 

Epikurismen anser att det inte finns någonting som "absolut rättvisa", [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 33]]:

{{citat|Det har aldrig funnits en sådan sak som absolut rättvisa, bara överenskommelser ingångna gemensamt mellan män på olika platser vid olika tidpunkter som en garanti mot tillfogande av lidelse eller smärta}}

Epikurismen anser att det inte är något dåligt i orättvisa i sig, men konsekvenserna och rädslan som det medför, är dåliga, och det är enligt epikurismen en primär anledning till att man ska leva rättvist. [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 34]]:

{{citat|Orättvisa är inte något ont i sig, men bara som en följd av rädslan som är associerad med faran att bli upptäckt av dem som är förordnade att bestraffa sådana handlingar}}

Epikurismen anser att en stor anledning att inte handla orättvist är rädslan som uppstår för att bli upptäckt, och den psykiska smärta det medför. Detta är en nödvändig rädsla anser epikurismen. [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 35]]:

{{citat|Det är omöjligt för en man som i hemlighet kränker villkoren för överenskommelse att inte skada eller bli skadad, att känna sig säker på att han kommer att förbli oupptäckt, även om han redan flytt tiotusentals gånger; för intill sin död kan han aldrig vara riktigt säker på att han inte kommer bli upptäckt}}

Eftersom samhällskontraktet finns för slutmålet att skydda det som är användbart för medlemmar i samhället, är det endast de lagarna som i slutändan är nödvändigt rättfärdiga. Sålunda är förbud mot [[mord]] rättfärdigt, men lagar mot [[rasblandning]] är inte rättfärdiga.<ref name="iep.utm.edu"/> Epikurismen argumenterar för att rättvisa inte nödvändigtvis bör vara likadan från en plats till en annan, [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 36]]:

{{citat|Allmänt sett är rättvisa densamma för alla, ty det är något som befunnits vara av ömsesidigt gagn i mäns handlande, men dess tillämpande på vissa platser eller under andra omständigheter innebär inte nödvändigtvis rättvisa för alla}}

Epikuréerna filosoferade även kring "lag" och "rättvisa". Liksom dygderna värderas rättvisa enbart för dess bidragande orsaker, på grund av dess nytta för varje medlem i [[Samhälle (sociologi)|samhälle]]t. Se [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 37]] och [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|VL 38]]:

{{citat|Bland ting som av lagen hålles för rättvisa, har allt sådant som bevisligen är till gagn i mäns handlande stämpel av rättvisa, även om det inte är samma för alla; men om en man gör en egen lag och den inte visar sig vara av gemensam fördel, då är den inte längre rättvis. Och om det som är till gemensamt gagn varierar och bara för en tid stämmer överens med vårt rättvisebegrepp, så är det icke desto mindre vid den tidpunkten rättvist för dem som inte ödar kraft på tomma ord, utan bara ser till fakta}}

{{citat|I de fall då ting hållna av lagen för att vara rättvisa likväl, utan någon ändring i omständigheterna, visar sig inte stämma överens med rättvisebegreppet i faktisk praktik, där är sådana lagar egentligen inte rättvisa; men i de fall lagarna upphört att vara till gagn på grund av ändrade omständigheter, då var lagarna likväl rättvisa vid den tidpunkten då de var till gagn för det gemensamma agerandet mellan medborgarna; de upphörde dock att vara rättvisa när de inte längre var fördelaktiga}}

== Missuppfattningar ==

Epikurismen är i modern tid ofta missförstådd<ref>''Reclaiming Epicurus: Penguin Special'', av Luke Slattery, sida 18.</ref> med ordet "epikuré", som en filosofi som uppmuntrar slapphänthet av sinnlig lyx/extravagans.<ref>[http://www.epicurus.net/en/history.html Epicurus.net] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html |date=20110710073437 }} ''Artikel på Epicurus.net''</ref><ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 116.</ref>

Då epikurismen eftersträvar njutning, är epikurismen vanligtvis missförstådd som en filosofi som uppmuntrar varje njutning man kan tänka sig, som att exempelvis att konstant [[fest]]a eller att ägna sig åt lösaktigt [[sexuellt umgänge]]. Så är dock inte fallet,<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, ''Brevet till Menaikeus''. Sida 31, stycke 132</ref> Vilket syns i [[maxim]]en "''njut - men med förnuft''". Epikuros citeras enligt Diogenes Laertius att säga (ungefärligt): "Den visa mannen ägnar sig aldrig åt [[Berusning|fylleri]]".<ref>[http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/ newepicurean.com - The Wise Man]</ref>

Epikuros levde kostmässigt mestadels på [[bröd]] och vatten,<ref>''[[Diogenes Laertius]], The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 54, sida 82''</ref> vid festligheter åt han gärna [[ost]].<ref name="Russell218" /> Angående ost, så har Epikuros sagt (ungefärlig översättning till [[svenska]]):<ref>''[[Diogenes Laertius]] 10.11 182 U, 123 A, funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - sida 82''</ref>

"''Skicka mig en liten mängd ost, så att när jag vill ha en festmåltid, så ska jag ha möjligheten att ha det.''"

== Anvisningar ==

# ''Var inte rädd för Gud'' (se [[Tetrapharmakos]])
# ''Oroa dig inte för döden'' (se Tetrapharmakos)
# ''Var inte rädd för smärta'' (se Tetrapharmakos)
# ''Lev ett enkelt liv''<ref name="ReferenceA"/>
# ''Ansätt välbehag med klokhet''<ref>''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 166''</ref>
# ''Skaffa vänner och bete dig gentemot dem med godhet''<ref name="AMR133" /><ref name="54-81" />
# ''Var ärlig i dina affärer och i ditt privatliv''<ref name="iep.utm.edu"/><ref name="SH5f" />
# ''Undvik kändisskap och politiska ambitioner''<ref name="hist133" />

En mängd av [[Epikuros#De viktigaste lärosatserna|de viktigaste lärosatserna]] berör alla punkter ovan. 

Simpelheten, lev ett enkelt liv (punkt 4), kan även förklaras med ett epikureiskt [[motto]]<ref>Text 61 i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, sida 82, Porphyry ''To Marcella'' 29 (207 U, 126 A.</ref> i vilken det framgår att epikuréerna anser att den lyckliga ej behöver tillgång till materiell lyx, utan klarar sig gott med det enklare; trygghet angående framtiden är det viktiga<ref>''[[Diogenes Laertius]] - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 60, sida 82''</ref>.

{{citat|Det är bättre för Dig att känna trygghet [angående framtiden], medan Du ligger på en billig bädd, än att känna Dig osäker inför framtiden medan Du har en gyllene bädd med ett extravagant bord"}} 

Självförsörjning är enligt epikurismen den största njutningen av alla.<ref>''[[Diogenes Laertius]] - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 143, sida 102''</ref>

== Epikuros trädgård ==
[[Fil:National park of Athens3.JPG|miniatyr|höger|Epikuros skola fick namnet "''Epikuros trädgård''", efter att Epikuros köpt en trädgård i en förort till Aten (denna trädgård har inget att göra med "''Epikuros trädgård''").]]
Epikuros trädgård grundades i [[Aten]] [[306 f.Kr.]]<ref name="ref_1"/> Där köpte han en [[trädgård]] i en [[förort]]. Därav fick hans skola namnet "''Epikuros trädgård''".<ref name="Nordin118" /> Trädgården, som var sluten,<ref name="ref_3"/> låg långt bort från det politiska tumultet i centralare Aten, utan låg närmare lugnet vid landsbygden.<ref name="ref_3"/>

Epikuros köpte trädgården för ''80 minae'',<ref>[https://books.google.se/books?id=drdWFinUzzoC&pg=PA9&lpg=PA9&dq=epicurus+garden+%2280+minae%22&source=bl&ots=YNIgAYoNk0&sig=W6dX47t0eJPASZzjzLydXULRkaI&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwins9yvl-rRAhVCApoKHTJDCxUQ6AEIHTAA#v=onepage&q=epicurus%20garden%20%2280%20minae%22&f=false The Cambridge Companion of Epicureanism] Läst 30 januari 2017.</ref> Istället för att försöka vinna över hela [[stad|städer]] och [[nation]]er, som tidigare [[filosof]]er hade gjort, ville Epikuros locka enstaka individer till den epikuréiska [[subkultur]]en (Epikuros: "''Jag kände aldrig behov att behaga mångfalden, för jag lärde mig inte det som behagar dem, och det som jag lärde mig, var långt avlägset från deras uppfattningsförmåga''" ).<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 63: Gnomologium Parisinum'' - sida 83</ref> Epikuréernas liv, tillsammans, grundade sig på medlemmarnas vänskap och på deras gemensamma tro på Epikuros lära.<ref>''[[De Stora Filosoferna]], sida 92''</ref> Det var inom trädgården som Epikuros blev känd för sin stora kärlek till vänskap, och hans ovanligt liberala attityd, genom att han tillät kvinnor och [[slav]]ar, även [[Prostitution|prostituerade]] "under behandling",<ref name="ref_3"/> till den innersta cirkeln i skolan.<ref name="ReferenceA"/> Bevarade fragment från brev av Epikuros och hans anhängare vittnar om mästarens (Epikuros refererades ibland till som "mästaren") och anhängarnas vilja i att hjälpa varandra; epikuréerna var föga intresserade av världen i allmänhet, men just intresserade av att hjälpa varandra "i gruppen".<ref name="Hemlyn83" />

Epikuros trädgård kan sägas "erbjöd en annorlunda livsstil".<ref name="ref_3"/> Professor [[Benjamin Farrington]] skriver:<ref name="ref_4"/>

{{Citat|Trädgården var en träningsbas för missionärer, huset var ett center för intensiv propaganda. Från fragment från tiden tiden, som har överlevt, vet vi: "Brev till [[Lampsakos]]", "Brev till vänner i [[Egypten]]", "brev till vänner i [[Asien]]", "brev till älskare av vishet i [[Mytilene]]". Epikuros framstod i sina brev som en föregångare till [[Paulus]].}}

Senare kritiker har försökt att uppväcka [[fördom]]ar gentemot epikuréerna, för att de skulle vara tygellösa och släpphänta,<ref>''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 118''</ref> men detta brukar avfärdas av nutida filosofhistoriker som [[förtal]].<ref>''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 188''</ref> Det brukar också argumenteras att förstahands vittnesbörd porträtterade Epikuros som en man som hade "god välvilja".<ref name="ReferenceB"/> "God välvilja" är allmänt sett förespråkat av epikurismen, till exempel så har [[Filodemos]] skrivit följande, ungefärlig översättning, "..''och jag bad dem att alltid visa välvilja till andra män''".<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Text 57: Philodemus On Piety'' - sida 82</ref>

Vidare anser epikuréer att trädgårdens sanna anda också kan bedömas genom den inskrift som stod på den port som välkomnade de som gick in i trädgården:<ref>''[http://www.epicurus.net/en/history.html#A artikel på Epicurus.net] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html#A |date=20110710073437 }} stycket nummer 11''</ref>
{{citat|Främling, här ska du med glädje stanna; här är välbehag vårt högsta goda. Skötaren för boningen, en vänlig värd, ska vara redo för dig; han kommer att välkomna dig med bröd, och servera dig med vatten, även det i en stor mängd, med dessa ord: ” Har du inte blivit väl omhändertagen? Denna trädgård ökar inte din aptit, men släcker den.}}

Epikuros, som grundare till trädgården, kallade gemenskapen i den för: "''vår heliga gemenskap''".<ref name="Russell219" />''

Det fanns även andra samlingsplatser för epikuréer än trädgården, som även de var platser där epikuréer levde tillsammans.<ref>''[[Diogenes Laertius]] - The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - xi</ref> Epikuros själv grundade tre epikureiska sällskap, med "trädgården" som den slutgiltiga.<ref>''Concise Routledge Encyclopedia of Philosophy, sida 245''</ref>
[[Fil:Hermarchus pushkin.jpg|miniatyr||200px|[[Hermarchos]] tog över ledningen av trädgården efter [[Epikuros]] bortgång. Ingen av de flertal verk han (Hermarchos) skrev har överlevt.]]

== Tetrapharmakos ==
{{Huvudartikel|Tetrapharmakos}}

Tetrapharmakos, bokstavligen "Det fyrfaldiga läkemedlet", är en [[dikt]] av Epikuros som på många sätt sammanfattar epikurismens filosofi.<ref name="Hemlyn83" /> Dikten är nedskriven av [[Filodemos]].<ref name="Hemlyn83" />

{{citat|<poem>
Frukta inte gud
Bekymra dig inte om döden
Det som är gott är enkelt att få
och det som är förfärligt är enkelt att uthärda
(Filodemus, Herculaneum Papyrus, 1005, 4.9-14)
</poem>}}

Ett utdrag ur [[Epikuros#Epikuros brev till Menaikeus|Epikuros brev till Menaikeus]], som passar in på denna dikten är, ungefärlig översättning:<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia'' - ''Letter to Menoeceus (Brevet till Menaikeus)'', sida 31, stycke 133''</ref> {{citat|För vem tror du är bättre än en man som har fromma åsikter om gudarna, aldrig är rädd för döden, har resonerat fram det naturliga målet för livet, och förstår att gränsen för goda ting är lätt att uppnå helt och lätt att tillgodose, och att gränsen för dåliga ting antingen har en kort varaktighet eller skapar lite problem?}} 

Angående Gudar, trodde Epikuros att Gudar existerar,<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Letter to Menoceus: Diogenes Laertius. Text 123, på sida 28''</ref> att de består av [[atom]]er, men att de varken straffar eller belönar människan.<ref name="ReferenceC"/>

== Kanoniken ==

Kanoniken har sitt namn efter det grekiska ordet kanõn, eller måttstock, och handlar om att sätta ut kritierier för sanning.<ref name="ref_14">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 89.</ref> I modern filosofi hade man kallat kanoniken för [[epistemologi]].<ref name="ref_15">''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 27.</ref> I Kanoniken beskriver Epikuros tre "sanningskriterier": sinnesförnimmelserna (''astheseis''), förbegreppen (''prolepseis'') och känslorna (''pathe'').<ref name="ref_14"/><ref>''[[De Stora Filosoferna]], sida 95''</ref>

Kanoniken är en [[teori]] och rättesnören för omdömen,<ref name="Hemlyn83" /> och kan sammanfattas som att vara ett hjälpmedel för att ägna sig åt filosofiska frågor.<ref>''[[De Stora Filosoferna]], sidorna 95, 96, 97 och 98.''</ref> Kanoniken, som är en [[kunskapsteori]], är helt igenom empirisk.<ref name="ref_14"/><ref name="Hemlyn83" />

== Metafysik ==
[[Fil:Democritus2.jpg|miniatyr|höger|[[Epikuros]] försökte återuppliva [[Demokritos]] metafysik.<ref>''Epicureanism'' av Tim O’Keefe, sida 18.</ref>]]
Epikurismens [[metafysik]] är en viktig grundsten i den epikureiska filosofin.<ref name="ref_15"/> Den bygger på [[atom]]läran såsom utformad av de tidigare filosoferna [[Demokritos]]<ref>''D.W. Hamlyn'' - ''Filosofins historia'', sida 82''</ref> och [[Nausiphanes]].<ref>''[[History of Ancient Philosophy III, A: Systems of the Hellenistic Age]]'', sida 115</ref> Epikuros menade att universum är obegränsat,<ref name="AMR256">''[[Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen]] ''Brevet till Herodotos'', sida 256''</ref> evigt,<ref name="AMR256" /> och bestående av ingenting annat än kroppar och tomrum.<ref name="AMR256" /> Vidare så trodde Epikuros att universumet vi lever i, endast är ett av många.<ref>''Reclaiming Epicurus: Penguin Special'' av Luke Slattery, sida 13.</ref>

Universum är enligt epikurismen som sagt evig, men ej just den världen som vi idag lever på. Enligt epikurismens tro kommer den ej att existera för all framtid, och vidare hävdar epikurismen att det inte finns någon [[gud]] som skapade den (världen).<ref>[https://www.ancient.eu/Epicurus/ Ancient History Encyclopedia] Läst 30 januari 2017.</ref>

Epikurismen säger i sin metafysik att allting som existerar är [[atom]]er och tomrum.<ref name="ref_15"/>

Epikuros erkände aldrig inflytandet Demokritos hade på epikurismens metafysik.<ref name="Russell217" />

== Epitafium ==

Det finns ett [[epitafium]] från epikurismen, som ses på antika [[gravsten]]ar i [[Romerska kejsardömet]], och som i dagens tid ofta används på [[Humanism|humanistiska]] begravningar.<ref name="ref_16">[https://humanism.org.uk/humanism/the-humanist-tradition/the-ancient-world/epicurus/ humanism.org.uk] Läst 12 juli 2016.</ref>  Epitafiet lyder enligt följande: ''Non fui, fui, non sum, non curo''.<ref name="ref_16"/> Översättning till svenska:

{{Citat|Jag var inte; Jag har varit; Jag är inte; Jag bryr mig inte}}

== Kultur ==

Epikuros hävdade att "den vise mannen är den enda som kan konversera korrekt om [[musik]] och [[poesi]], men han själv skriver aldrig dikter".<ref>[http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/ newepicurean.com ''The Wise Man''] Läst 26 december 2016.</ref>

== Andra världar ==
I [[Epikuros#Epikuros brev till Herodotos|brevet till Herodotos]] så berättar Epikuros att han tror att det finns ett "oändligt antal världar, båda sådana som är lika denna värld, och sådana som är olika denna värld".<ref>''[[Filosofin genom tiderna: Antiken Medeltiden Renässansen]], ''Brevet till Herodotos'' sida 257''</ref>

== Själen ==

Som anhängare till [[Demokritos]] [[atom]]teori,<ref>''Filosofins historia. Det västerländska förnuftets äventyr från [[Thales]] till [[postmodernism]]en'', sida 120''</ref> så ser epikuréerna [[själen]] som utspridd i kroppen genom väldigt fina partiklar, och när kroppen dör och förintas, förintas även själen.<ref name="Aetius 4.7.4 = Dox.Gr. p. 393 (336 U), funnit i The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia"></ref> Själen skiljer sig från kroppen, enligt vad epikurismen tror, endast genom att den består av en finare typ av atomer.<ref>''[[Filosofins historia (bok)|Filosofins historia]], sida 121''</ref> Epikuros hävdade att själen består av två delar, en i [[bröstkorg]]en, och en utspridd i hela kroppen.<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 94, sida 94''</ref> Samt att själen är uppdelad i fyra delar; däribland en viss del luft.<ref>''[[Diogenes Laertius]] -  The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia - Text 95, sida 94''</ref> Epikuréerna hävdar att själens lust endast är resultatet av frihet från olust.<ref name="Wedberg148" />''

== Drömmar ==

[[Dröm]]mar har enligt epikurismen varken en gudomlig eller profetisk kraft, utan är resultatet av de bilder som gör intryck på oss.<ref>''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia, Vatican Saying 24, se sida 37</ref>
[[Fil:Yvoire cadran solaire.jpg|miniatyr|[[Carpe diem]] (''fånga dagen'') är ett uttryck som kan tolkas som ''ta vara på dagen''. Den tolkningen och liknande kan ses som illustrerande för epikurismen. Uttrycket myntades av [[Horatius]], som var anhängare av epikurismen.]]

== Kända epikuréer ==

[[Thomas Jefferson]] refererade sig själv, under den senare delen av sitt liv,<ref>[http://www.epicurus.net/en/history.html#F Epicurean History] {{Wayback|url=http://www.epicurus.net/en/history.html#F |date=20110710073437 }}, ''artikel på epicurus.net''</ref> som epikuré.<ref>[http://www.theagora.info/epic/jefferson.html The Epicurean Garden of Contentment] {{Wayback|url=http://www.theagora.info/epic/jefferson.html |date=20080620061344 }}, ''Brev av Thomas Jefferson till William Short''</ref> Andra anhängare till Epikuros lära inkluderar [[Renässanshumanism|renässanshumanisten]] [[Cosma Raimondi]],<ref>[http://www.newepicurean.com/epicureandocs/cosmaraimondi/ newepicurean.com. Cosma Raimondi - A Letter to Ambrogio Tignosi] {{Wayback|url=http://www.newepicurean.com/epicureandocs/cosmaraimondi/ |date=20170906134945 }} Läst 6 september 2017.</ref> [[Horatius]]<ref>[http://hanrott.com/blog/epicureanism-after-epicurus-the-influence-of-epicurus-on-western-thought/ hanrott.com] Läst 30 januari 2017.</ref> (vars kända fras [[Carpe diem]] "Fånga dagen", kan säga illustrera filosofin), och senare [[Pierre Gassendi|Gassendi]], [[François Bernier|Bernier]], [[Charles de Saint-Évremond|Saint-Evremond]], [[Ninon de l'Enclos]], [[Denis Diderot|Diderot]], [[Jeremy Bentham]], samt [[Friedrich Nietzsche|Nietzsche]].<ref>[http://marcinmilkowski.pl/downloads/epicurus.pdf Idyllic Heroism: Nietzsche's View Of Epicurus], ''"The great philologist' (här menas Nietzsche) mentions Epicurus as one of the philosophers he esteemed highest.''</ref> Bland dagens mer framstående sympatisörer av epikurismen, kan bland annat [[Michael Onfray]] nämnas.<ref>[https://books.google.se/books?id=f0DLCQAAQBAJ&pg=PT17&lpg=PT17&dq=michel+onfray+%22epicureanism%22&source=bl&ots=92Apb1T76x&sig=hJ7cpTeXFCD2rUkv7F1OHRY6aUs&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj6xpnllerRAhWlE5oKHe8HAh8Q6AEILzAH#v=onepage&q=michel%20onfray%20%22epicureanism%22&f=false Sport and the Significance of Pleasure] Läst 30 januari 2017.</ref> [[Christopher Hitchens]] har också refererat till sig själv som epikuré.<ref>[https://books.google.se/books?id=GcPXWoyeaNIC&pg=PA94&lpg=PA94&dq=christopher+hitchens+epicurean&source=bl&ots=GS0mp3emha&sig=y3y4cN01ZM4cd1l4J5fbei6YLGo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjkkea9kOrRAhXGO5oKHTsrC7w4ChDoAQgcMAE#v=onepage&q=christopher%20hitchens%20epicurean&f=false Philosophy For Life: And Other Dangerous Situations] Läst 30 januari 2017</ref>

[[Karl Marx]] hade Epikuros som ämne i sin [[doktorsavhandling]] från [[1841]] (''Die Differenz der demokritischen und epikureischen Naturphilosophie'').<ref>''[[De Stora Filosoferna]], sida 108''</ref>

== Se även ==
*[[Det ondas problem#Det ondas problem under antiken|Epikuros paradox]]
*[[Hedonism]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

== Vidare läsning ==
'''Introducerande läsning'''
*''On Epicurus'' av Norman Lillegard
*''The Consolations of Philosophy'' av [[Alain de Botton]]
*''[[Om tingens natur]]'' ([[Latin|lat]]: ''De rerum natura'') av [[Lucretius]]
*''The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia'' översatt till engelska av Brad Inwood och Lloyd P. Gerson
*''Epicurus'' av George Andrew Panichas

[[Fil:Epicurean literature.JPG|miniatyr|höger|Epikureisk [[litteratur]]. Här [[Facing Death: Epicurus and his Critics]], The Epicurus Reader: Selected Writings and Testimonia samt [[Om tingens natur]].]]

'''Fortsatt läsning'''
*''Epicurus - His Continuing Influence and Contemporary Relevance'' Redigerad av Dane R. Gordon och David B. Suits
*''The Hellenistic Philosophers, Vol. 1, Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary'' av Anthony A. Long och David N. Sedley
*''Hellenistic Philosophy Stoics, Epicureans, Sceptics'' av [[Anthony A. Long]],
*''Epicurus An Introduction'' av John M. Rist
*''Three Discourses of Happiness, Virtue and Liberty Collected from the works of Pierre Gassendi'' av [[François Bernier]]

'''Studier''' 
*''Epicurus on Freedom'' av Tim O’Keefe
*''[[Facing Death: Epicurus and his Critics]]'' av James Warren
*''Epicurus and Democritean Ethics- An Archaeology of Ataraxia'' av James Warren
*''Paradosis and Survival Three Chapters in the History of Epicurean Philosophy'' av Diskin Clay
*''Lucretius and the Transformation of Greek Wisdom'' av [[David Sedley|David N. Sedley]]
*''Epicurus in Lycia - The Second-Century World of Diogenes of Oenoanda'' av Pamela Gordon
*''The Epicurean Tradition'' av Howard Jones
*''Atoms, Pneuma, and Tranquillity - Epicurean and Stoic Themes in European Thought'' Redigerad av [[Margaret J. Osler]]
*''Epicurus' Ethical Theory - The Pleasures of Invulnerability'' av Phillip Mitsis
*''Epicurus on the Swerve and Voluntary Action'' av Walter G. Englert
*''Epicurus' Scientific Method'' av Elizabeth Asmis
*''The Sculpted Word - Epicureanism and Philosophical Recruitment in Ancient Greece'' av Bernard Frischer

== Externa länkar ==
*[http://epicurism.github.io/epicurism.info/ Epicurus.info - Epicurean Philosophy Online] E-texter, fotogalleri, länkar, med mera.
*[http://wiki.epicurism.info/Main_Page/ Epicurus Wiki] Wikiwebbplats tillägnad epikurismen
*[http://newepicurean.com/epicurus/the-crucial-doctrines-of-epicurus-revised-version/core-texts/ newepicurean.com ''The Wise Man''] Anvisningar för epikuréer
*[https://web.archive.org/web/20190321060326/http://www.epicurus.net/en/vatican.html Epicurus.net] Vatican Sayings

{{filosofi navigation}}
{{Auktoritetsdata}}
{{Rekommenderad}}

[[Kategori:Epikurism| ]]
[[Kategori:Rörelser inom etik]]
[[Kategori:Rörelser inom antikens filosofi]]