Epirusgroda

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Epirusgroda
Status i världen: Sårbar[1]
Benny Trapp Epirusfrosch Pelophylax epeiroticus.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassGroddjur
Amphibia
OrdningStjärtlösa groddjur
Anura
Familjäkta grodor
Ranidae
SläktePelophylax
ArtEpirusgroda
P. epeiroticus
Vetenskapligt namn
§ Pelophylax epeiroticus
Auktor(Schneider, Sofianidou & Kyriakopoulou-Sklavounou, 1984)
Utbredning
Pelophylax epeiroticus dis.png
Synonymer
Rana epeirotica Schneider, Sofianidou & Kyriakopoulou-Sklavounou, 1984
Hitta fler artiklar om djur med

Epirusgroda (Pelophylax epeiroticus) är en art i familjen äkta grodor (Ranidae) som tillhör ordningen stjärtlösa groddjur.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Epirusgrodan är ljusgrön till olivgrön på ovansidan med oregelbundna, mörkgröna fläckar och ofta en ljusgrön mittlinje. Buken är vitaktig. Baklåren har mörka tvärränder, och bakfötterna har kraftig, gul simhud. Under parningstiden får hanarna mörka strupsäckar och mörka dynor på fötternas undersidor. Längden uppgår till mellan 6 och 8,5 cm för hanar, 6,5 till 10 cm för honor.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Grodan finns i södra Grekland (bland annat ön Kerkyra) och västra Albanien.[1]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Epirusgrodan är till stor del bunden till vatten, och förekommer i stillastående och långsamt flytande vatten som sjöar, dammar, träsk, långsamma vattendrag och kanaler från havsytans nivå upp till 500 m. Den föredrar vatten med riklig vegetation vid sidor och stränder.[1] [2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Fortplantningen sker i vatten under mars till april, då honan lägger mellan 2 000 och 3 000 ägg. Grodan hybridiserar med Rana balcanica och sjögroda[3].[2]

Status[redigera | redigera wikitext]

Epirusgrodan är klassificerad som sårbar ("VU", underklassificering "B1ab(iii)"), framför allt på grund av det lilla och fragmenterade utbredningsområdet. Utdikningar i samband med urbanisering, turism, jordbruk, vattenföroreningar och storskalig jakt utgör också hot.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Pelophylax epeiroticus Auktorer: Thomas Uzzell, Petros Lymberakis, Idriz Haxhiu IUCN (2008) (engelska) Läst 2009-10-01
  2. ^ [a b c] Kwet, Axel (2009) [2005] (på engelska). New Holland European Reptile and Amphibian Guide. London: New Holland Publishers. sid. 108-109. ISBN 978-1-84773-444-0 
  3. ^ Arie van der Meijden, Museum of Vertebrate Zoology, UC Berkeley (1999-09-29; uppdaterad 2002-05-25). Rana epeirotica (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_lists_genera_&table=amphib&where-genus=Rana&where-species=epeirotica. Läst 30 september 2009.