Eric Harris och Dylan Klebold
| Födelsenamn | Eric David Harris |
|---|---|
| Alias | Reb |
| Född | 9 april 1981 Wichita, Kansas, USA |
| Död | 20 april 1999 (18 år) Columbine, Colorado, USA |
| Dödsorsak | Självmord genom skott mot huvudet |
| Juridisk information | |
| Brottsnamn | Columbinemassakern |
| Dylan Klebold | |
| Födelsenamn | Dylan Bennet Klebold |
|---|---|
| Alias | VoDKa |
| Född | 11 september 1981 Lakewood, Colorado, USA |
| Död | 20 april 1999 (17 år) Columbine, Colorado, USA |
| Dödsorsak | Självmord genom skott mot huvudet |
| Juridisk information | |
| Brottsnamn | Columbinemassakern |
Eric Harris och Dylan Klebold var de två tonåriga gärningsmän som förövade Columbinemassakern på Columbine High School i Littleton i Colorado, tisdagen den 20 april 1999. De sköt ihjäl 12 skolkamrater och en lärare, skadade 21 andra och begick därefter självmord.
Biografier
Eric Harris
Eric David Harris, född 9 april 1981 i Wichita, Kansas, död 20 april 1999 i Littleton, Colorado. Harris familj flyttade ofta runt från stad till stad på grund av Erics fars jobb inom flygvapnet. De flyttade till Littleton, Colorado i juli 1993 där Eric gick på Ken Caryl Middle School, där han träffade Dylan Klebold för första gången.[1] De blev goda vänner och började umgås. 1995 förflyttades Eric och Dylan till Columbine High School. Vänner har sagt att det var här som Eric började förändras i sitt beteende. Innan har han beskrivits som en "normal person" av sina barndomsvänner, men på Columbine skulle mobbning ha uppstått riktad mot Eric och Dylan. Eric var inte lika blyg som Dylan, utan hade även en tid ett förhållande med en några år äldre tjej, som dock gjorde slut.[1] Eric började intressera sig mer för industrimusik och läste tyska. Den 30 januari 1998 greps och dömdes både Eric och Dylan till ungdomsvård för att ha gjort inbrott i en van ur vilken de stal elektronikverktyg. Denna händelse satte spår i Eric; han ansåg sig ha blivit orättvist behandlad och började allt mer hata samhället han levde i. Han började tillverka rörbomber och var fascinerad av pyroteknik och explosioner. Han gick hos en psykolog och fick antidepressiva läkemedel utskrivna ungefär ett år före massakern.[1]
Dylan Klebold
Dylan Bennett Klebold, född 11 september 1981 i Lakewood, Colorado, död 20 april 1999 i Littleton, Colorado. Som ung var Dylan med i CHIPS-programmet (Challenging High Intellectual Potential Students) för högt begåvade elever.[2] Han bodde med sin mor, far och en äldre bror. Som ung har Dylan beskrivits som tyst och blyg, han spelade baseball och fotboll under de första skolåren. Han träffade Eric Harris under sin tid som elev vid Ken Caryl Middle School i 7E eller 8E klass.[1] 1995 flyttades Dylan och Eric över till Columbine High School där Dylan förutom att studera även arbetade som ljus- och ljud-koordinator inför skolans pjäser. Situationen på Columbine ska ha varit hård för Dylan: han utsattes för mobbning och situationen förvärrades av att han var olyckligt förälskad.[3] Grannar och vänner till Klebold beskrev honom i äldre tonåren som artig, väluppfostrad men extremt blyg.[3] Bara tre dagar före massakern följde Dylan med på Columbine High Schools seniorbal tillsammans med en tjejkompis, Robyn Anderson. Robyn kände Dylan sedan tidigare och var en av de tre personer som efter massakern skulle komma att åtalas för att ha köpt vapnen åt de två mördarna.[3]
Historia
På morgonen tisdagen den 20 april 1999 hade Harris och Klebold apterat en bomb en bit från skolan som skulle sprängas först och dra till sig polisens uppmärksamhet. Den andra och tredje bomben skulle sprängas i matsalen och döda cirka 500 elever inne i skolan och skrämma ut överlevare på parkeringen där de skulle bli nerskjutna av de två ynglingarna.[1] Sist skulle den fjärde bomben explodera i en av deras bilar, som var parkerad på parkeringsplatsen, och den skulle döda poliserna och ambulanspersonalen. Men bomberna var felkonstruerade, och endast den första antände riktigt. En bomb i matsalen började brinna och orsakade en eld i rummet, men den exploderade aldrig. Om bomberna i matsalen hade detonerat, har man beräknat att ungefär 500 elever och lärare skulle ha dött och övervåningen av skolan rasat in.[3]
Både Harris och Klebold var fascinerade av vapen och våldsamma datorspel, exempelvis Doom och musik som KMFDM och Rammstein.[1] De hämtade också inspiration från filmen Natural Born Killers och kallade sitt dåd för "NBK". Först sades det också att mördarna skall ha lyssnat på Marilyn Manson, något som i debatten ibland har kopplats samman med massakern. Detta var dock inte sant och en av dem skall ha uttryckt sig om att Manson var för "mainstream". Columbinemördarna spelade in ett antal korta videofilmer, där de bland annat talar om själva massakern, hur många de planerade att döda och om sitt hat gentemot det amerikanska samhället.[1] Nästan alla videofilmerna är släppta till allmänheten, men de så kallade "The Basement Tapes" vill polisen inte släppa. På dessa ska Harris och Klebolds testamente vara inspelat. Speltiden på dessa ska vara två timmar, 40 minuter och 20 sekunder. Endast ett fåtal personer har sett videorna. De två skrev dagböcker som publicerades efter massakern.[1]
Se även
Referenser
Noter
Källor
- ”The Columbine tapes”. TIME magazine. 20 december 1999.