Erik Cainberg
| Erik Cainberg | |
| Född | 4 september 1771[1] Nedervetil[1][2], Finland |
|---|---|
| Död | 31 mars 1816[1][2] (44 år) Åbo[1] |
| Medborgare i | Finland |
| Sysselsättning | Skulptör[1] |
| Redigera Wikidata | |
Erik Cainberg, född 9 april 1771 som Erik Eriksons Kaino i Nedervetil, död 31 mars 1816, var en finlandssvensk bildhuggare.
Erik Cainberg föräldrar var småbönderna "Kaino Mågens" Erik Mattsson och Anna Eriksdotter. Han växte uppkom under enkla förhållanden på moderns gård i Nedervetil i Österbotten. Som ung arbetade han med predikstolar som lärpojke och hjälpkarl till kyrkobyggaren Jacob Rijf och kom med honom till Stockholm, där han studerade till skulptör vid Konstakademien. Han uppmärksammades där av Johan Tobias Sergel och fick tillfälle att flera år vistas i Rom samt anlitades på Sergels förord att pryda Kungliga Akademien i Åbo med skulpturreliefer.
Erik Cainbergs dekorationer är första gången Kalevaladiktningen behandlats i bildkonsten.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Svensk uppslagsbok. Lund 1930
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Erik Cainberg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Finska konstnärsgillets konstnärsmatrikel.[källa från Wikidata]
Att läsa vidare[redigera | redigera wikitext]
- Henrik Knif: Bränna vingarna – Erik Cainberg och hans värld, Skrifter utgivna av Svenska folkskolans vänner, volym 205, SFV:s biografiserie nr 9, Helsinfors 2015, ISBN 978-952-7076-19-4
- Meinander, K.K.: Erik Cainberg i Svenskt biografiskt lexikon (1927)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- ”Cainberg, Erik”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4718-1416928957324
|