Erik Niva

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Niva
Erik Niva i Kungsträdgården i Stockholm inför hyllningarna av U21-landslaget som nya Europamästare i juli 2015.
Född Erik Magnus Niva
28 november 1978 (38 år)
Malmberget
Nationalitet Sverige Svensk
Yrke/uppdrag Journalist
Känd för Sportjournalist på Sportbladet och tv-kommentator.

Erik Magnus Niva, född 28 november 1978 i Malmberget[1], är en svensk sportjournalist verksam på Sportbladet. Han utsågs 2012 till Årets sportjournalist.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Ett av de första journalistiska uppdrag Erik Niva hade var att bevaka Draghunds-SM för Norrbottens-Kuriren.[2] Karriären som fotbollsjournalist påbörjades dock på fotbollsmagasinet FourFourTwo i London. Via universitets- och journaliststudier vid Umeå universitet respektive Mitthögskolan hamnade han 2003 på Sportbladet.[3]

2008 publicerade Niva boken Den nya världsfotbollen, som 2010 följdes av Liven längs linjen. Han deltar också i debattprogrammen Euro TalkSvenskaFans.com, och Laul Calling som sänds på Aftonbladet TV, tillsammans med Robert Laul och Simon Bank.

Sedan hösten 2010 arbetar Niva även som expert tillsammans med bland andra Ola Wenström och Ola AnderssonViasat Fotboll och kommenterar Champions League-matcher. På kanalen kommenterar han även Premier League-matcher.

Niva medverkar i Mattias Löws dokumentärfilm Rättskiparen.

Under säsongen 2016–2017 deltog Niva som tävlande i TV-programmet På spåret tillsammans med Charlotte Gyllenhammar.

Farmen 2001[redigera | redigera wikitext]

Niva var med i första säsongen av Farmen 2001 och gick in i denna TV-produktion under en spelad roll. Niva och hans mediastuderande kamrater hade bestämt sig för att se hur mycket av det man ser i dokusåpor som verkligen är sant och vad som bara är vinklad lögn. Niva valde att ljuga om sig själv och spelade rollen som medveten straight edge-kille. Kodnamnet för denna insats var "Kommando Hans Fahlén".[4]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  • Tre år i rad (2010–2012) har Niva utsetts till bästa sportjournalist alla kategorier i SvenskaFans omröstning om "Guldskölden".[5]
  • 2011 vann han Publicistklubbens pris "Guldpennan".[6]
  • December 2012 utsågs han av Sportjournalisternas Klubb Stockholm till "Årets sportjournalist".[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Den nya världsfotbollen – 2008
  • Liven längs linjen – 2010
  • Utväg: Fotboll – 2014

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Erik Niva”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161009030632/http://www.erikniva.se/. Läst 16 juni 2016. 
  2. ^ #70. Fotbollsjournalistik Mediespanarna 2013-03-15
  3. ^ Nettelbladt, Anders (2012-01-25): ”Erik Niva: "Jag har Euro Talk att tacka för mycket"”. Svenskafans.com. Läst 18 februari 2013.
  4. ^ ”Så bluffade jag mig in i Farmen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/debatt/article40733.ab. Läst 8 april 2011. 
  5. ^ Andreas Rågsjö Thorell (2012-06-08): "Storslam för Erik Niva ". Resume.se. Läst 18 februari 2013.
  6. ^ Henriksson, Ola (2011-12-05): "Erik Niva får guldpennan 2011". Publicistklubben.se. Läst 18 februari 2013.
  7. ^ "Erik Niva årets sportjournalist". Aftonbladet.se, 2012-12-03. Läst 18 februari 2013.


Företrädare:
André Pops
Årets sportjournalist
2012
Efterträdare:
Lisa Edwinsson