Hoppa till innehållet

Ernst-Heinrich Schmauser

Från Wikipedia
Ernst-Heinrich Schmauser
Ernst-Heinrich Schmauser år 1939. Schmauser bär kragspeglar för SS-Obergruppenführer enligt design före april 1942.
Ernst-Heinrich Schmauser år 1939. Schmauser bär kragspeglar för SS-Obergruppenführer enligt design före april 1942.
Obergruppenführer
Född18 januari 1890
Hof an der Saale, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Dödförsvunnen 20 februari 1945
Inträde14 oktober 1930
Tjänstetid1930–1945
BefälHögre SS- och polischef i Schlesien

Ernst-Heinrich Schmauser, född den 18 januari 1890 i Hof an der Saale, försvunnen den 20 februari 1945 i närheten av Altenrode, Landkreis Breslau, var en tysk SS-Obergruppenführer och general i Waffen-SS och polisen. Under andra världskriget var han Högre SS- och polischef i Schlesien (Höhere SS- und Polizeiführer Südost, förkortat HSSPF Südost) med säte i Breslau.[1] Kort innan Auschwitz befriades av Röda armén, beordrade Schmauser att tusentals lägerfångar skulle avrättas. Enligt en källa avrättades Schmauser i Sovjetunionen den 31 december 1945.[2]

Mordet på Ernst Röhm

[redigera | redigera wikitext]

Den 30 juni 1934 ägde de långa knivarnas natt rum, då Adolf Hitler lät rensa ut ledarskapet inom Sturmabteilung (SA). Hitler tvekade att låta mörda SA:s ledare Ernst Röhm, men gav den 1 juli ordern att han skulle röjas ur vägen. Reichsführer-SS Heinrich Himmler beordrade Brigadeführer Theodor Eicke att skjuta Röhm, men att han först skulle erbjudas att begå självmord. Lippert, som var Eickes adjutant, for till Stadelheim-fängelset i München tillsammans med Eicke och förbindelseofficeren Ernst-Heinrich Schmauser för att utföra ordern. Eicke och Lippert gick in i Röhms cell och förklarade att Führern hade dömt honom till döden för högförräderi och lämnade en pistol i cellen. De väntade femton minuter i fängelsekorridoren, innan de återvände till Röhm. Eicke och Lippert sköt Röhm samtidigt och någon av dem gav Röhm ett nådaskott i hjärtat.[3] Enligt en källa var det Schmauser som utdelade det sista skottet.[4]

Befordringshistorik

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Klee 2007, s. 542.
  2. ^ Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”Allgemeine-SS, Waffen-SS und Polizei casualties in WW II” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://archive.is/20140427170316/http://www.geocities.com/orion47.geo/CROISIER/Waffen-SS_Casualties.htm. Läst 27 januari 2013. 
  3. ^ Sydnor 1990, s. 16–17.
  4. ^ Tyson 2010, s. 262.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]