Ernst Kummer
| Ernst Kummer | |
 | |
| Född | Ernst Eduard Kummer[1][2] 29 januari 1810[3][4][5] Żary[6], Polen |
|---|---|
| Död | 14 maj 1893[3][4] (83 år) Berlin[7][6] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg, [8][9] Königliches Gymnasium zu Sorau, [2]  |
| Sysselsättning | Matematiker[6], universitetslärare[6] |
| Arbetsgivare | Königliches Gymnasium zu Sorau (1831–1832)[2] Liegnitz Ritter-Akademie (1832–1842)[2] Universitetet i Wrocław (1842–1855)[2] Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1855–1883)[2] |
| Noterbara verk | Kummersumma och Kummervarietet |
| Maka | Ottilie Mendelssohn (g. 1840–1848, döden)[2] Bertha Cauer (g. 1848–1893)[10] |
| Barn | Marie Elisabeth Kummer (f. 1842) |
| Föräldrar | Carl Gotthelf Kummer[2] Friederike Rothe[10] |
| Släktingar | Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet[11] Hermann Amandus Schwarz[2] |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1863)[12] Maximiliansorden för konst och vetenskap (1874) | |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Eduard Kummer, född 29 januari 1810 i Sorau, Brandenburg, Preussen, död 14 maj 1893 i Berlin, Tyskland, var en tysk matematiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ernst Kummer var professor i matematik 1834-42 vid gymnasiet i Liegnitz och 1842-55 vid universitetet i Breslau. Han kallades som professor 1855 till Berlin där han även under några år samtidigt hade en lärarbefattning vid Krigsakademien och en längre tid tjänstgjorde som vetenskapsakademiens ständige sekreterare.
Kummer ägnade sitt vetenskapliga forskningsarbete främst åt talteorin och den syntetiska geometrin. Det är till stor del hans förtjänst att teorin för ideala primfaktorer utvecklades till de komplexa talen och teorin för rätlinjiga strålknippen.
Han framställde bland annat även den allmänna teorin för reciprocitetslagarna i avseende på rester och icke-rester för potenser, vilkas grad är ett primtal, samt behandlade en anmärkningsvärd yta av fjärde graden, som kom att kallas Kummerska ytan efter honom.
De flesta av hans skrifter publicerades i Berlinakademins handlingar och August Leopold Crelles "Journal für die reine und angewandte Mathematik". Hans mest kända verk är Theorie der idealen Primfactoren der complexen Zahlen (1857) och Allgemeine Theorie der geradlinigen Strahlensysteme (1859).
Kummer invaldes 1873 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Virtual International Authority File, OCLC.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 Ernst Kummer, SNAC (på engelska), SNAC Ark-ID: w6pc36f8.[källa från Wikidata]
- ↑ Merkelstiftungs familjedata, Merkelstiftung person-ID: I63341, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk20211109299, läst: 8 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Куммер Эрнст Эдуард”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- 1 2 läs online, www.math.berlin .[källa från Wikidata]
- ↑ s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 208, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kummer, Ernst Eduard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ernst Kummer.
|