Kungliga Vetenskapsakademien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Vetenskapsakademien leder hit. Den här artikeln handlar om svenska Vetenskapsakademien. För andra vetenskapsakademier, se Vetenskapsakademien (olika betydelser)
Kungl. Vetenskapsakademien
Förkortning KVA
Grundad 2 juni 1739
Typ Kungliga akademier
Syfte/fokus att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället
Preses Christina Moberg
Ständig sekreterare Göran K. Hansson
Frivilliga cirka 1700 svenska ledamöter sedan grundandet
Webbplats www.kva.se
Kungl. Vetenskapsakademien
Linnésalen på Vetenskapsakademien

Kungl. Vetenskapsakademien stiftades år 1739 och är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner. Verksamheten är i huvudsak inriktad mot:

  • att vara ett forum där forskare möts över ämnesgränserna
  • att erbjuda unika forskningsmiljöer
  • att ge stöd till yngre forskare
  • att belöna framstående insatser inom forskning
  • att förmedla internationella vetenskapliga kontakter
  • att föra vetenskapens talan i samhället och påverka forskningspolitiska prioriteringar
  • att stimulera intresset för matematik och naturvetenskap i skolan
  • att sprida vetenskaplig och populärvetenskaplig information i olika former

Årligen utdelar akademien Nobelprisen i fysik och kemi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset samt ett antal andra stora priser. Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna, även om Nils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[2][3] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet, som stred för merkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade av upplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[4] Därför utgavs också Vetenskapsakademiens Handlingarsvenska, och inte på latin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till 1863.[5]

Från 1745 valde akademien också in utländska ledamöter. 1762 infördes de första bestämmelserna om begränsning av antalet ledamöter, som då sattes till 100. 1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[6]

Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter från östra rikshalvan, Finland, in som svenska ledamöter och under Svensk-norska unionen 1814-1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.

Akademien hade först sina möten i det så kallade "Lefebureska huset" på Stora Nygatan,[7] och fick sina första egna lokaler 1828 i Westmanska palatset vid Adolf Fredriks kyrka. Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati. Lokalerna är ritade av Axel Anderberg.[6]

Ledamotsantalets utveckling[redigera | redigera wikitext]

År Svenska ledamöter Utländska ledamöter
antal
högsta antal gäller enbart ledamöter upp till ålder av
1739 ingen begränsning - förekom ej
1745 ingen begränsning - ingen begränsning
1762 100 - ingen begränsning
1798 100 - 75
1904 100 - 100
1938 130 70 år 100
1947 140 70 år 108
1973  ? 65 år  ?
idag 175 65 år 175

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsakademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns cirka 460 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och cirka 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för humaniora och "för framstående förtjänst om vetenskap".[8]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Akademiens främste företrädare är preses, som biträds av tre vice presides, alla valda till dessa förtroendeuppdrag på viss tid. Tillsammans med den heltidsanställde ständige sekreteraren bildar de ett presidium. Ansvaret för verksamhetens utveckling och för effektiv användning av tillgängliga resurser vilar hos akademistyrelsen, vilken utgörs av presidiet och tio ledamöter som representanter för klasserna.

Akademiens ledning består för närvarande av (september 2016):[9]

Kommittéer[redigera | redigera wikitext]

Akademiens arbete är i hög grad baserat på dess tio klasser och på dess forskningsinstitutioner. För frågor som kräver bred vetenskaplig kompetens finns särskilda kommittéer och utskott. Sedan hösten 2012 har akademien fem permanenta kommittéer som arbetar med några av akademiens mest centrala verksamheter:[1]

  • Kommittén för forskningspolitiska frågor
  • Kommittén för internationella frågor
  • Kommittén för miljöfrågor
  • Kommittén för programverksamhet
  • Kommittén för skolfrågor

Kansli[redigera | redigera wikitext]

Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 40-tal anställda och med den ständige sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet.[1]

Institutioner[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsakademien bedriver forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitutioner[10]: Bergianska stiftelsen, en botanisk forskningsinstitution belägen i Bergianska trädgården i Stockholm; Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi som fokuserar på samspelet mellan ekologiska system och social samt ekonomisk utveckling; Institut Mittag-Leffler, ett internationellt institut för matematik; samt Centrum för vetenskapshistoria som förvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv.

Genom åren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats på initiativ av akademien och efter hand knoppats av. Till exempel Naturhistoriska riksmuseet, SMHI, Kristinebergs marina forskningsstation, Abisko naturvetenskapliga station, Institutet för solfysik och Institutet för rymdfysik.

Tidskrifter[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsakademien ger själva, och i samarbete med andra akademier, ut ett antal vetenskapliga tidskrifter.[11]

Priser[redigera | redigera wikitext]

Presskonferens i Sessionssalen på Vetenskapsakademien.

Vetenskapsakademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelpriset i fysik och kemi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och Crafoordpriset. Arbetet med att utse Nobelpristagare sker i akademins olika Nobelkommittéer.

Övriga priser och medaljer[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser och medaljer i form av:[12]

Lista över ständiga sekreterare[redigera | redigera wikitext]

Pehr Wilhelm Wargentin, ständig sekreterare 1749-1783
Berzelius, ständig sekreterare 1818-1848

Följande personer har varit ständiga sekreterare för Vetenskapsakademien:[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Om akademien”. www.kva.se. http://www.kva.se/Om-akademien/. Läst 22 april 2016. 
  2. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  3. ^ Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. "1". 1739. Sid. 9–11. http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704. ”Wettenskaps Academiens h. t. Praesident Herr Carl LINNAEUS
    Wettenskaps Acad. Secreterare Herr Baron Anders Joh. von HÖPKEN, Ledamot af Wetenskaps Societeten i Marseille.
    Notarius Herr Lars SALVIUS, Extra ordinarius uti Justitiae Revision.
    1. Herr Jonas AHLSTÖM, Commercie Råd.
    2. Baron Herr Sten Carl BIELCKE, Cammarherre och Assessor uti Kongl. Åbo Hof Rätt.
    3. Herr Mårten TRIEWALD, Captain Mechanices wid Fortif. och af Kongl. Engelska, samt Societ. Lit. Ups. Ledamot. ***
    4. Baron, Herr Carl Wilhelm CEDERHIELM.
    1. Baron, Herr Nils REUTERHOLM, Landshöfding uti Örebro.
    2. Gref. Herr Carl Johan CRONSTEDT, Hof Intendent, Ledamot uti Wetenskaps Societ. i Paris, samt uti Ritare- och Målare Academien i Florence.
    3. Herr August EHRENSWERD, Captain Mechanices och Mathes. wid Artilleriet. *
    4. Herr Anders Johan NORDENBERG, Ingenieur och Fortifications Captain wid Kongl. Guardet. *
    5. Herr Christopf. POLHEM, Commercie Råd, och Director Mechanices. ***
    6. Herr Anders CELCIUS, Professor Astronomiae uti Upsala, Led. uti Keiserliga, Kongl. Franska, Engelska, Bologniska Societeterna, samt Secret. i Kongl. Wetenskaps Societe[te]n i Upsala *
    7. Herr Daniel TILAS vice Notar. uti Kongl. Bergs Collegio. *
    8. Herr Olof SANDBERG, Regerings Råd.
    9. Herr Ewald RIBE, Med. Doct. Kongl. Lif Medicus och Membr. Reg. Coll. Med. *
    10. Herr Julius SAHLBERG, Ammiralitets Apothecare i Stockholm. ***
    11. Herr Jacob FAGGOT, Inspector wid Kongl. Landtmäterie Contoiret.
    12. Herr Lorens Christ. STOBEE, General Major och Direct. wid Fortificationen.
    13. Herr G. SCHELDON, Skeps Bygmästare wid Kongl. Flåtan uti Carls-Crona.
    14. Herr Lorens ROBERG, Doct. och Profess. Med. i Upsala.
    15. Herr Sam. KLINGENSTIERNA, Profess. Geometr. uti Ups. Led. af Eng. och Ups. Societ.
    16. Herr Carl Fried. NORDENBERG, Lieutenant wid Fortificationen.
    17. Herr Elias PILGREN, Major.
    18. Herr Nicolaus BRELIN, Mag. Phil. och Theol. *
    19. Herr Olaus CELSIUS, Doct. Theol. Profess. Primarius och Dom Prost uti Upsala, samt ledamot i Wetensk. Societet. i Ups.
    20. Herr Nils WALLERIUS, Mag. och Adjundt. Philos. i Upsala *
    21. Herr Johan MORAEUS. Med. Doct. och Assess. R. Coll. Med. Physicus i Fahlu Bergslag och Stad. *
    22. Herr Petrus ELVIUS.
    23. Hr. Georg. BRANDT, D. Med. och Riks Guardie.
    24. Herr Gabriel POLHEM, Mechanicus.
    25. Herr Andreas ROSENSTEN, Major.
    26. Herr Hans TOURLOEN, Supercargo wid Swenska Ostindiska Compagniet. *
    27. Herr Thomas PLOMGREN, Handelsman.
    28. Herr Jonas MELLERCREUTZ, Conducteur wid Kongl. Fortification.
    29. Herr Nils ROSEN, Med. Doct. och Adjunct. i Upsala samt Lif Medicus.
    30. Herr Mårten STRÖMER, Mag. Docens i Ups.
    31. Herr And. von DRAKE, Under Ståthållare i Stockholm.” 
  4. ^ Eriksson och Frängsmyr (2004), s. 153
  5. ^ Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordet Vetenskaps-Societeten i Uppsala
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 394, uppslagsordet Vetenskapsakademien
  7. ^ Stockholm : Handbok för resande, [Johan Fredrik Bahr], förläggare: C.A. Bagge, Stockholm 1841, s. 91
  8. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Ledamöterna”. www.kva.se. http://www.kva.se/Ledamoterna/. Läst 22 april 2016. 
  9. ^ ”Om akademien”. Kungl. Vetenskapsakademien. http://www.kva.se/Om-akademien/. Läst 12 september 2016. 
  10. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Institutioner”. www.kva.se. http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Institutioner/. Läst 1 juli 2015. 
  11. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademien - Vetenskapliga tidskrifter”. www.kva.se. http://www.kva.se/sv/Om-akademien/Vetenskapliga-tidskrifter/. Läst 1 juli 2015. 
  12. ^ Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats
  13. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  14. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström, Cecilia (red.): För efterkommande. Kungl. Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm: Bokförlaget Atlantis 2010.
  • Eriksson, Gunnar; Frängsmyr Tore (2004). Idéhistoriens huvudlinjer ([4., rev. uppl.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9607250. ISBN 91-46-21086-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]