Erskine Bowles

Från Wikipedia
Erskine Bowles
Född8 augusti 1945[1][2] (78 år)
Greensboro, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of North Carolina at Chapel Hill
Columbiauniversitetet
Columbia Business School
Virginia Episcopal School
Kenan–Flagler Business School
SysselsättningPolitiker
Befattning
USA:s Small Business Administration (1993–1994)
Vita husets vice stabschef (1994–1996)
Vita husets stabschef (1997–1998)
Politiskt parti
Demokratiska partiet
Redigera Wikidata

Erskine Boyce Bowles, född 8 augusti 1945 i Greensboro, North Carolina, är en amerikansk demokratisk politiker och affärsman. Han var Vita husets stabschef 1997-1998 under USA:s president Bill Clinton. Han är sedan 2006 rektor vid University of North Carolina System.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bowles avlade sin grundexamen vid University of North Carolina at Chapel Hill. Han tjänstgjorde sedan i USA:s kustbevakning och avlade Master of Business Administration-examen vid Columbia Business School. Därefter arbetade han på finanshuset Morgan Stanley i New York. Han gifte sig 1971 med Crandall Close. Paret flyttade till North Carolina och fick tre barn: Sam, Annie och Bill. Erskine Bowles arbetade 1972 för fadern Skipper Bowles guvernörskampanj i North Carolina. Republikanen James Holshouser vann guvernörsvalet mot Bowles far. Bowles var 1975 med om att grunda investeringsbolaget Bowles Hollowell Conner.

Bowles samlade in pengar för Bill Clintons presidentkampanj i presidentvalet i USA 1992. Han var biträdande stabschef i Vita huset 1994-1995. Efter tiden som stabschef återvände han igen till finansvärlden.

Bowles kandiderade två gånger till USA:s senat men förlorade båda gångerna. I 2002 års kongressval förlorade han mot Elizabeth Dole och två år senare mot Richard Burr.

Bowles är styrelseledamot både i General Motors och i Morgan Stanley.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, Erskine Bowles, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Erskine Bowles, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]