USA:s senat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
USA:s senat
United States Senate
117:e kongressen
Senatens emblem
Typ
UtformningÖverhus
Ledning
OrdförandeKamala Harris, USA:s vicepresident (Dem)
sedan 20 januari 2021
Tf. presidentPatrick Leahy (Dem)
sedan 20 januari 2021
MajoritetsledareChuck Schumer (Dem)
sedan 20 januari 2021
MinoritetsledareMitch McConnell (Rep)
sedan 20 januari 2021
Struktur
Antal platser100
US Senate 48-2-50.svg
Politiska grupperMajoritet (50)[n 1]

Minoritet (50)

Val
Valsystemmajoritetsval i enmansvalkretsar
Senaste valet3 november 2020
Nästa val8 november 2022
Mötesplats
111th US Senate class photo.jpg
Senatkammaren
Kapitolium
Washington, Columbiadistriktet
Webbplats
www.senate.gov

USA:s senat eller Förenta staternas senat (engelska: United States Senate) är den ena av två kamrar i USA:s kongress, som är USA:s federala parlament. Den andra kammaren är Representanthuset. Av dessa två kamrar brukar senaten räknas som överhuset. Senatens exklusiva befogenheter inkluderar bland annat att godkänna avtal och fördrag regeringen ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt att döma i riksrättmål.

Genom en kompromiss i arbetet med USA:s konstitution blev senaten ett organ i första hand för delstaterna, vilket medför att folkrika delstater inte har fler senatorer än de mindre folkrika. Eftersom varje delstat har två senatorer och USA sedan 1959 har 50 delstater finns det 100 platser i den federala senaten. USA:s vicepresident är senatens ordförande och har utslagsrösten om en omröstning i senaten skulle utfalla med lika röstetal; om vederbörande ej är närvarande vid en sådan omröstning faller förslaget.

Efter valet till USA:s senat den 3 november 2020 och efter att extraval angående senatsplatserna från delstaten Georgia avgjorts 5 januari 2021, utföll valresultatet så att mandatfördelningen mellan demokrater och republikaner blev helt jämn för första gången sedan 2000. Eftersom vicepresident Kamala Harris tillhör Demokraterna, och innehar utslagsrösten i jämna omröstningar, har demokraterna i praktiken majoriteten i kammaren med minsta möjliga marginal. Antalet registerade demokrater i senaten är endast 48, men de två oberoende ledamöterna räknas till och ingår i den demokratiska partigruppen.[1]

Val och valbarhet[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1913 väljs senatens ledamöter, som kallas senatorer, direkt av medborgarna i varje delstat, med två senatorer per delstat, oavsett folkmängd. Innan det sjuttonde författningstillägget ratificerades 1913 valdes senatorerna av delstaternas lagstiftande församlingar.[2] Vartannat år tillsätts en tredjedel av senatens platser genom allmänna val. Mandatperioden är sex år. Samtidigt som val genomförs till senaten sker val till samtliga platser i representanthuset, där mandatperioden är två år. Vartannat val till kongressen genomförs samtidigt som presidentvalet. De val till kongressen som sker mellan presidentvalen kallas mellanårsval. Om en senator avgår under pågående mandatperiod utses dennas ersättare av delstatens guvernör eller delstatsparlament, till dess en ordinarie efterträdare har utsetts (antingen genom fyllnadsval eller i allmänna val).

Första artikelns tredje sektion i USA:s konstitution anger de förutsättningar en senator måste uppfylla för att kunna väljas till senator: en senator måste

  1. ha fyllt 30 år,
  2. varit medborgare i USA under 9 år och
  3. vid tidpunkten för valet vara bosatt i den delstat vederbörande ska representera.[3]

Valsättet med majoritetsval i enmansvalkretsar gör att USA politiskt har ett utpräglat tvåpartisystem, dominerat av Demokratiska partiet och Republikanska partiet. Till den nuvarande senaten är två senatorer (Bernie Sanders och Angus King) valda som oberoende. De ingår dock i demokraternas partigrupp.

Ledamotskap[redigera | redigera wikitext]

Ed[redigera | redigera wikitext]

Konstitutionen kräver att senatorer avlägger en ed eller ett löfte att stödja konstitutionen.[4] Kongressen har bestämt följande ed för alla federala tjänstepersoner (förutom presidenten), inklusive senatorer:

"Jag, ___ ___, svär högtidligt (eller lovar) att jag kommer att stödja och försvara USA:s konstitution mot alla fiender, utländska och inhemska; att jag kommer att bära sann tro och lojalitet på detsamma; att jag tar denna skyldighet fritt, utan någon mental reservation eller syftet med undanflykt; och att jag kommer väl och troget att utföra arbetsuppgifterna på det ämbete som jag ska komma in på. Så hjälpe mig Gud."
[5]

Lön och förmåner[redigera | redigera wikitext]

Årslönen för varje senator sedan 2009 är 174 000 dollar; presidenten pro tempore och partiledare får 193 400 dollar.[6]

Tillsammans med löner, får senatorer pensions- och hälsofördelar som är identiska med andra federala medarbetare.[7]

Uteslutning och andra disciplinära åtgärder[redigera | redigera wikitext]

Senaten kan utesluta en senator med två tredjedelar av röster. Femton senatorer har blivit uteslutna i senatens historia; William Blount, för förräderi, år 1797 och fjorton senatorer år 1861 och 1862 för att stödja secessionen av delstaterna som bildade Amerikas konfedererade stater. Även om ingen senator har blivit utesluten sedan 1862, har många senatorer valt att avgå när de utsätts för uteslutningsförfaranden. Senaten har också censurerat och fördömt senatorer; censur kräver bara en enkel majoritet och tar inte bort en senator från ämbetet.

Majoritets- och minoritetspartier[redigera | redigera wikitext]

Majoritetspartiet i senaten är det politiska partiet som antingen har en majoritet av platser eller kan bilda en koalition med en majoritet av platser; om två eller flera partier är oavgjorda, avgör vicepresidentens anslutning vilket parti som är majoritetspartiet. Det näst största partiet är känt som minoritetspartiet. Oberoende och medlemmar av tredje partier (så länge de inte stödjer någon av de större partierna) beaktas inte vid bestämningen av vilket som är majoritetspartiet.

Riksrätt[redigera | redigera wikitext]

Senaten fungerar som domstol i riksrättsåtal, med Representanthuset i rollen som åklagare, i och med att det senare utarbetar anklagelseakt och framlägger denna för Senaten. Senaten beslutar om formerna och kan fatta fällande domslut med en två tredjedelars majoritet. Under de senaste ett hundra åren har riksrättsmål genomförts mot Bill Clinton och Donald Trump. Ingen av dessa har fällts. Den 13 januari beslöt representanthuset att väcka riksrättsåtal mot Donald Trump en andra gång.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Då den demokratiska vicepresidenten innehar utslagsrösten i oavgjorda omröstningar, tillfaller majoritetsstatusen Demokraterna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Demokraterna tar makten i senaten, Sveriges Radio, 7 januari 2021, https://sverigesradio.se/artikel/7640922, läst 20 januari 2021 
  2. ^ Article I, Section 3: "The Senate of the United States shall be composed of two senators from each state, chosen by the legislature thereof, for six years; and each senator shall have one vote."
  3. ^ http://en.wikisource.org/wiki/Constitution_of_the_United_States_of_America#Section_3
  4. ^ America's Founding Documents” (på engelska). National Archives. https://www.archives.gov/founding-docs. Läst 1 juli 2018. 
  5. ^ Oath of Office. United States Senate. Läst 2 juli 2018.
  6. ^ ”U.S. Senate: Senate Salaries since 1789”. www.senate.gov. https://www.senate.gov/artandhistory/history/common/briefing/senate_salaries.htm. Läst 1 juli 2018. 
  7. ^ How Much Do Members of Congress Really Get Paid?”. ThoughtCo. https://www.thoughtco.com/salaries-and-benefits-of-congress-members-3322282. Läst 1 juli 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]