Ester Ståhlberg

Från Wikipedia
Ester Ståhlberg
Född17 februari 1870[1]
Vasa, Finland
Död21 juli 1950[1] (80 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iFinland
SysselsättningPolitiker, författare, journalist, lärare
MakeKarl Hällström
(g. 1893–1917)
Kaarlo Juho Ståhlberg
(g. 1920–1950)
SläktingarÖsten Elfving (syskon)
Utmärkelser
Tredje klass av Estniska Röda korsets orden (1923)[2]
Förtjänstkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1932)[3]
Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1950)[4]
Hederstecknet för mänsklig barmhärtighet[5]
Redigera Wikidata

Ester Ståhlberg, tidigare Hällström, född Elfving 17 februari 1870 i Vasa, död 21 juli 1950 i Helsingfors, var en finländsk romanförfattare och lärare. Hon var gift med Finlands första president Kaarlo Juho Ståhlberg från 1920.

Ester Ståhlberg föddes i Vasa men växte upp i Uleåborg där hon gick i svenskspråkig skola. Hon studerade sedan till lärare vid Helsingfors universitet. Hon skrev flera romaner under 1920- och 1930-talen. År 1920 gifte hon sig för andra gången med K.J. Ståhlberg som då var Finlands president. Hon grundade 1922 en organisation för barn som blivit hemlösa till följd av finska inbördeskriget vilket senare utgjorde grund till finländska Rädda barnen. År 1930 kidnappades hon i hemmet tillsammans med sin make i en skjutsningsaktion vilket ledde till stor uppmärksamhet och ett bakslag för den tidens högerextremister.

Första äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

Ester Elfving gifte sig 1893 med apotekaren Karl Hällström. De bodde först i Forssa, sedan i Viborg och slutligen i Sockenbacka utanför Helsingfors. I äktenskapet föddes inga barn. År 1898 adopterade de Eero som var född i Danmark och senare Lea som föddes 1908. Ester Hällström var hemmafru under äktenskapet och samtidigt aktiv i lokalsamhället. Under tiden i Forssa var hon aktiv i direktionen bland annat som ordförande för Tammela finskspråkiga skolor.[6]

Deras sista år som gifta var fyllt av motgångar. Sonen Eero dog 1916 strax efter att han avlagt studentexamen. Fadern Karl avled följande år.[6]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi över böcker på svenska[redigera | redigera wikitext]

  • Italienska dagar. Helsingfors. 1912. Libris 3097978 
  • Söndag : roman. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 1482656 
  • Danskt barnskydd. Föreningens Hem åt hemlösa barn publikationsserie ; 8. Helsingfors. 1925. Libris 3097977 
  • Våra hemlösa barn. Föreningens Hem åt hemlösa barn publikationsserie ; 9. Helsingfors. 1925. Libris 3097976 
  • Den gamla ljusstaken. Stockholm: Bonnier. 1926. Libris 1335221 
  • Mot dagbräckningen. Stockholm: Bonnier. 1932. Libris 1368750 
  • Se, drömmaren kommer där…. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 1368752 
  • Julstjärnor / sex färgplanscher av Gunnar Lindvall. Uppsala: Lindblad. 1936. Libris 2906378 
  • Mathilda Wredes testamente. Stockholm: Bonnier. 1938. Libris 364574 
  • Mathilda Wrede : människornas vän. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris 1459079 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ester Ståhlberg, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, president.ee , läst: 17 juni 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 227, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1992, s. D5 .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 215, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] ”Ståhlberg Ester” (på finska). Finlands nationalbiografi. 6 december 2022. https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/8087.