Ethelred II av England

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ethelred den villrådige
Ethelred porträtterad i Abingdonkrönikorna
Kung av England
Regeringstid 18 mars 978–25 december 1013
Företrädare Edvard Martyren
Efterträdare Sven Tveskägg
Kung av England
Regeringstid 3 februari 1014–23 april 1016
Företrädare Sven Tveskägg
Efterträdare Edmund Järnsida
Gemål Ælfgifu av York
Emma av Normandie
Barn Æthelstan Ætheling
Edmund Järnsida
Egbert Ætheling
Eadred Ætheling
Eadgyth
Ælfgifu
Eadwig Ætheling
Edgar Ætheling den äldre
Edvard Bekännaren
Alfred Ætheling
Goda
Far Edgar den fredlige
Mor Elfrida
Född Omkring 968
Wessex
Död 23 april 1016
London
Begravd Sankt Pauls-katedralen

Ethelred II (Æþelred), född cirka 968, död 23 april 1016, känd som ”den villrådige”, var kung av England 9781013 och 10141016.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Enligt William av Malmesbury fekerade Ethelred i dopfunten som barn,[1] vilket gjorde att Dunstan av Canterbury förutspådde att den engelska monarkin skulle besegras under Ethelreds regeringstid.

Ethelred besteg tronen i tioårsåldern efter faderns, kung Edgar, död och det därpå följande mordet på halvbrodern Edvard Martyren. Den engelska formen på tillnamnet den rådville är the unready, ett ord som idag betyder den som inte är redo, men som på gammalengelska betyder den som saknar råd, vilket är en ordlek på namnet Ethelred som betyder den som har ett gott råd.

Ethelred fick åtminstone sexton barn från två äktenskap. Hans första äktenskap var med Aelgifu av York, dotter till Thored, ålderman av Northumbria och det andra, från 1002, med Emma av Normandie, som skulle bli gammelfaster till Vilhelm Erövraren som senare skulle använda detta släktskap för sitt tronanspråk.

England hade upplevt en lång fredsperiod efter återerövringen av Danelagen under första delen av 900-talet. Ethelred stod dock 991 inför den största vikingaflotta sedan Guthrums ”sommararmé” ett århundrade tidigare. Flottan leddes av Olav Tryggvason. Efter nederlag i slaget vid Maldon lyckades Ethelred nå en överenskommelse med Olaf som återvände till Norge och därmed hade han köpt sig tid, men det kom flera vikingaräder. Han lyckades att hålla dem borta, men i många fall blev han tvungen att göra så som sina föregångare och köpa sig fri, något som kom att kallas danegäld.

Ethelred beordrade en massaker på danskarna som var bosatta i England 13 november 1002, vilket ledde till att Sven Tveskägg inledde en serie fälttåg för att erövra England, något han lyckades med. Dock dog han endast fem veckor efter sin seger.

Ethelred flydde till Normandie 1013 för att söka skydd hos sin svågers son Robert av Normandie då Sven Tveskägg erövrade England. Han kunde dock återkomma till England och dess tron i februari 1014 efter Sven Tveskäggs död. Ethelred dog 23 april 1016 i London där han begravdes. Han efterträddes av sin son Edmund II av England.

Trots den stadiga strömmen av vikingaattacker var inte Ethelreds regeringstid den katastrof som en del senare krönikörer beskriver den som, om man ser till hela bilden. Ethelred reformerade det anglosaxiska Englands styrelseform och stod bland annat för sheriffämbetet. (egentligen shire-reeve). Myntens kvalitet, som alltid är en god indikator på rådande ekonomiska förhållanden, är mycket god under hela hans regeringstid.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ William of Malmesbury: Chronicle of the Kings of England, sidan 166. H. G. Bohn, 1904. Övers. J. Sharpe.