Emma av Normandie

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Emma
Emma med två av sina söner.
Englands drottning
Regeringstid 1002–Sommaren 1013
Företrädare Aelgifu av York
Efterträdare Swiatoslawa av Polen
Englands drottning
Regeringstid 3 februari 1014–23 april 1016
(&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 år och &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 dagar)
Företrädare Swiatoslawa av Polen
Efterträdare Sig själv
Englands drottning
Regeringstid Juli 1017–12 november 1035
Företrädare Sig själv
Efterträdare Edith av Wessex
Danmarks drottning
Regeringstid 1018–12 november 1035
Företrädare Swiatoslawa av Polen
Efterträdare Gunhild Anundsdotter
Norges drottning
Regeringstid 1028–12 november 1035
Företrädare Astrid Olofsdotter
Efterträdare Elisabet av Kiev
Gemåler Ethelred den villrådige
Sven Tveskägg
Barn Edvard Bekännaren
Alfred Ætheling
Hardeknut
Ätt Normandiska ätten
Far Rikard I av Normandie
Mor Gunnor av Normandie
Född Omkring 988
Död 6 mars 1052
Winchester i Hampshire
Begravd Winchester i Hampshire
Emma tar emot en bok tillägnad henne

Emma av Normandie, född cirka 988, död 6 mars 1052, var drottning av England tre gånger, dels genom äktenskapet med Ethelred den villrådige 1002-1016 och sedan genom äktenskapet med Knut den store, då hon även blev drottning av Danmark och Norge. Hon var dotter till Rikard I av Normandie och hans andra hustru Gunnor.

Två av Emmas söner - en med vardera make - samt två styvsöner blev engelska kungar, liksom hennes brorsonson.

Vid den danska invasionen av England 1013 tog Emma sina söner med Ethelred - Alfred och Edvard - till Normandie, där de stannade tills hon återvände för att gifta sig med Knut, nu kung av England, efter Ethelred och hans sons (hennes styvson) Edmunds död.

När Knut dog återvände Alfred och Edvard 1036, möjligen som ett försök att avsätta Knuts illegitime son Harald Harfot, som hade gripit makten över England vid halvbrodern Hardeknuts frånvaro. Hardeknut var son till Emma och Knut den store. Alfred fångades och dödades, medan Edvard undkom till Normandie tillsammans med modern.

Haralds död 1040 och trontillträdet av den mer försonlige Hardeknut banade väg för Edvards återkomst till England som medregent och då Hardeknut dog 1042, blev Edvard kung av England. Emma återvände följande år och tillbringade sina sista dagar i Winchester, Hampshire, där hon sedan begravdes bredvid Knut den store.

Emmas äktenskap och roll utgjorde den länk mellan England och Normandie som skulle utmynna i hennes brorsonson Vilhelm Erövrarens invasion av England 1066.

Äktenskap och barn[redigera | redigera wikitext]