Eugen Hemberg

Från Wikipedia

Eugen Peter Alexander Hemberg, född 9 november 1845 i Ystad, död 14 mars 1946 i Växjö, var en svensk forstman.

Utbildning och karriär[redigera | redigera wikitext]

Hemberg utexaminerades från Skogsinstitutet 1869. Efter examen begav han sig ut för att utforska skog och viltvård i bland annat Ryssland, Finland, Polen, Nordtyskland och Krkonose bergen. Då han återvände till Sverige fick han sina första anställningar i Kalix och Arljeplog 1874–1878. Åren 1898–99 reste Hemberg åter till Ryssland och ägnade sig åt skogsmannaverksamhet. Han utnämndes 1899 till Statens skogsingenjör och var 1904–1920 länsjägmästare i Kronobergs län.

Bland Hembergs skrifter märks Jakt- och turistskildringar från tsarernas land (1896–97), Jaktbara däggdjurs gångarter och spår (1897–1915), Från Kola och Ural (1908), Stenåldershorden (1923), samt Varjagerna (1924).

Som natur- och jaktälskare blev Hemberg invald i Konungens Jaktklubb under Kung Oscar I tid.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hemberg föddes 1845 i en handelsfamilj i Ystad. Han var son till godsägare Fritz Eliza Hemberg (1812-1891) på Smedstorps slott och Clara Wilhelmina Åkerblom (1826-1920). Hans farfar var rådmannen och riksdagsmannen Jöns Peter Hemberg.

Den 13 oktober 1880 gifte sig Hemberg med Anges Mathilda Lundgren (1856-1902), dotter till konsul John Robert Lundgren. De fick sönerna Robert, Jarl, Arnulf och Ernst.

Han dog 1946 i Växjö, fyra månader efter sin 100-årsdag.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jakt- och Turistskildringar från Tsarernas land, Stockholm, 1896
  • På obanade stigar : jaktskizzer, sagor och noveller från Lappland, Bonnier, Stockholm, 1896
  • Skandinaviska däggdjurs trampaulor. Monografisk studie, Stockholm, 1897
  • Från Kola och Ural. Vildmarksbilder, Stockholm, 1902
  • Stenåldershorden : De första människorna på Sveriges jord. av Eug[en] Hemberg, C. E. Fritze, Stockholm, 1923
  • Varjagerna : en skildring från hedenhös, C. E. Fritze, Stockholm, 1924
  • En nittioårings minnen : vandringar i kulturens och naturens tempelhallar, Scania, Malmö, 1936

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok. Band 12, s. 1020-21.
  • Sveriges dödbok 1901–2013
  • Albin Hildebrand: Svenskt porträttgalleri, band 15, H.W. Tullberg, Stockholm, 1900, S. 75, 76.
  • Svenska skogsvårdsföreningen: Skogen, band 33, Sveriges skogsvårdsförbund, Stockholm, 1946