Evidenshierarki
Evidenshierarkier reflekterar den relativa auktoriteten av olika typer av biomedicinska studier som framställer evidensgrad, eller åtminstone olika grader av metoder som producerar evidens. Det finns en omfattande överenskommelse kring den relativa styrkan av de epidemiologiska studiernas huvudtyper, men ändå existerar ingen evidenshierkarki som är universellt accepterad. Fler än 80 olika hierarkier har föreslagits för utvärderingen av medicinsk evidens.[1] Vanligtvis ges randomiserade kontrollerade studier (förkortat "RCT" efter engelskans randomized controlled trial) en högre rang än observationsstudier medan expertutlåtanden och anekdoter normalt sett placeras vid botten av dessa hierarkier. En del evidenshierarkier placerar systematiska översikter och metaanalyser ovanför RCT:er.
Evidenshierarkier är väsentliga för evidensbaserad medicin (EBM).
Definition[redigera | redigera wikitext]
År 1997 förklarade Trisha Greenhalgh att en hierarki av studietyper existerar och att denna hierarki kan bestämma "den relativa vikten buren av de olika primära studietyperna då man tar beslut om kliniska ingrepp".[2] År 2014 definierade Jacob Stegenga en evidenshierarki som "en rangordning av olika metoder i enlighet med metodernas potential att lida från systematiska avvikelser". Högst upp på hierarkierna ligger alltså antingen den metod som anses ha den högsta interna validiteten i förhållande till den hypotetiska effektiviteten av det testade medicinska ingreppet eller den metod som anses vara mest fri från systematiska avvikelser.[3]
Exempel[redigera | redigera wikitext]
Greenhalgh placerade de primära studietyperna i följande rangordning:
- Systematiska översikter och metaanalyser av "RCT:er med avgörande resultat"
- RCT:er med avgörande resultat (konfidensintervaller som inte överlappar tröskeln med en klinisk signifikant effekt)
- RCT:er med icke-avgörande resultat (en punktskattning som antyder en klinisk signifikant effekt men med konfidensintervaller som överlappar tröskeln för denna effekt)
- Kohortstudier
- Fall-kontrollstudier
- Tvärsnittsstudier
- Fallstudier
År 1995 publicerades en av de allra första evidenshierarkierna av Gordon Guyatt, David Sackett, m.fl..[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hierarchy of evidence, tidigare version.
- ^ Siegfried, Tom (13 november 2017). ”Philosophical critique exposes flaws in medical evidence hierarchies” (på engelska). Science News. https://www.sciencenews.org/blog/context/critique-medical-evidence-hierarchies. Läst 19 oktober 2018.
- ^ Greenhalgh, T. (1997-07-26). ”How to read a paper. Getting your bearings (deciding what the paper is about).”. BMJ : British Medical Journal 315 (7102): sid. 243–246. ISSN 0959-8138. PMID 9253275. PMC: PMC2127173. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2127173/. Läst 19 oktober 2018.
- ^ Jacob, Stegenga,. ”Down with the Hierarchies” (på engelska). Topoi 33 (2). ISSN 0167-7411. https://www.academia.edu/27276221/Down_with_the_Hierarchies. Läst 19 oktober 2018.
- ^ Guyatt, Gordon H. (1995-12-13). ”Users' Guides to the Medical Literature” (på engelska). JAMA 274 (22): sid. 1800. doi:. ISSN 0098-7484. https://doi.org/10.1001/jama.1995.03530220066035. Läst 19 oktober 2018.