Fälg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fälg, strukturell del av ett hjul. Kring fälgens periferi monteras däcket samt i förekommande fall innerslangen. Fälgars diameter anges ofta felaktigt i tum. Det är egentligen ett index vilket för vissa storlekar ligger nära måttet i tum.

Cykelfälgar[redigera | redigera wikitext]

Tvärsnitt av dubbelbottnad cykelfälg.
Tvärsnitt av cykelhjul med fälg och däck.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Cykelfälg kallas den yttre delen av cykelhjulet, som däck, slang och fälgband monteras på. Cykelfälgen sammanbinds vanligtvis med cykelnavet via tunna och mer eller mindre hårt spända stålekrar. Oftast är cykelhjulen 32- eller 36-ekrade, men även andra varianter förekommer.

Bakhjulet på vissa extrema racercyklar består dock av en hel skiva, vilket ger ett minskat luftmotstånd. På mountainbikes förekommer att man monterar på en heltäckande skiva, för att förhindra att grenar ska fastna i bakhjulet och fördärva den ömtåliga bakväxeln.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

En cykelfälg har huvudsakligen tre olika funktioner.

Materialval[redigera | redigera wikitext]

Cykelfälgar är vanligtvis gjorda i aluminium eller stål, där aluminiumfälgar ofta sitter på bättre cyklar och stålfälgar företrädesvis sitter på enklare cyklar av låg kvalitet. Stålfälgar har två stora nackdelar jämfört med aluminiumfälgar. Dels blir stålfälgar tyngre, vilket ger mer roterande vikt utan att för den sakens skull ge ett starkare cykelhjul. Dels sker en mycket kraftig försämring av fälgbromsarnas bromsförmåga i blött väglag på grund av en finare mikrostruktur i stålmaterialet. Bromsförmågan försämras inte alls lika mycket i blött väglag med en aluminiumfälg.

Tidigare användes även trä som fälgmaterial, men på cykelfronten har träfälgarna försvunnit sedan länge.

Tvärsnittsprofil[redigera | redigera wikitext]

Den idealiska cykelfälgen har en fyrkantsprofil, som ger bäst förhållande mellan styrka och vikt. Den fälgtyp som kommer närmast fyrkantsprofilen är tubfälgen, som dock bara sitter på finare racercyklar. Tubfälgen är alltid dubbelbottnad.

De dominerande kanttrådsfälgarna kan antingen vara enkelbottnade eller dubbelbottnade. En dubbelbottnad cykelfälg blir starkare, då den påminner om den idealiska fyrkantsprofilen. Dessutom blir det inte lika kritiskt med ekerlängden som med en enkelbottnad fälg, där någon millimeter för långa ekrar snabbt resulterar i punkteringar.

Bättre kanttrådsfälgar har en klack som det välpumpade kanttrådsdäcket kan haka fast i. En sådan fälg medger ett betydligt högre lufttyck utan att däcket riskerar att "glida" av fälgen. Ett välpumpat däck minskar rullmotståndet. Dessutom kan vikbara däck användas, som blir betydligt lättare än traditionella kanttrådsdäck (och därmed minskar hjulets roterande vikt).

Ögon och hylsor[redigera | redigera wikitext]

För att öka livslängden på bättre aluminiumfälgar, är ekerhålen förstärkta med stålögon (engelska eyelets). Då tål fälgen bättre påfrestningen från ekrarnas spänningsvariationer (som uppkommer när cykelhjulet roterar under last).

En dubbelbottnad fälg kan även ha hylsor (engelska sockets), som innebär att båda bottnarna tar upp påfrestningarna från ekrarnas spänningsvariationer. Dessutom underlättar hylsorna själva hjulbyggandet, då ekernipplarna inte kan försvinna in i fälgen mellan de båda fälgbottnarna.

Ventilhålets diameter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Cykelventiler

Olika ventiler kräver olika diameter på ventilhålet. Både traditionell cykelventil (Dunlop) och bilventil (Schrader) kräver ett 8 mm stort ventilhål. En racerventil (Presta) kräver ett betydligt mindre hål. Vill man använda racerventil med en fälg som är förberedd för bilventil eller traditionell cykelventil, kan en s.k. ventilräddare användas.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Cykelfälgar finns i ett flertal olika storlekar och storleken anges numera oftast i millimeter. På cyklar för vuxna dominerar storlekarna 559 mm (mountainbike) och 622 mm (fullstora cykelhjul).

Tidigare angavs fälgstorleken i tum, men detta har övergivits då till exempel 26" används för åtminstone fem olika fälgdiametrar (559, 571, 584, 591 och 597 mm).

Motorcykelfälgar[redigera | redigera wikitext]

En motorcykelfälg i aluminium från en Ducati motorcykel.

Motorcykelfälgar kan vara gjutna i aluminium eller ihopnitade av pressad plåt, men även ekrade hjul är vanliga.

Pressad stålfälg på en Volkswagen Typ 1.
Aluminiumfälg från en 1978 års Chevrolet Blazer

Bilfälgar[redigera | redigera wikitext]

Bilfälgar är vanligtvis pressade av stålplåt eller gjutna i aluminium. Fälgar till tävlingsbilar kan även vara tillverkade av magnesiumlegeringar. Ekerhjul var vanliga förr men förekommer numera endast av utseendemässiga skäl.
Dimensionen hos en bilfälg bestäms av diametern, bredden, antalet fästpunkter, bultcirkeln samt inpressningsdjupet. Det stora antalet kombinationer av dessa mått gör att fälgar sällan är utbytbara mellan olika bilmodeller.

Montering på bilar[redigera | redigera wikitext]

Bilfälgar monteras antingen med bultar i skruvhål i navet, eller med muttrar på bultar som är fastpressade i navet. Den senare varianten kompletteras med dekorativa navkapslar eller hjulsidor för att skydda gängorna. Alternativt kan kupolmuttrar användas för detta ändamål.
Antalet bultar eller muttrar är tre till fem på personbilar, på tyngre fordon används ett större antal. Inom vissa grenar av bilsport, till exempel Formel 1 används endast en hjulmutter.

Bultcirkeln[redigera | redigera wikitext]

Bultcirkeln är diametern av den tänkta cirkel runt vilken bultarna eller muttrarna är placerade. Bultcirkelns diameter brukar anges i millimeter ihop med antalet hål, till exempel 4/108. Vid ett jämnt antal bulthål uppmätes detta genom att mäta från ett valfritt bulthåls inre kant, till den yttre kanten på det bulthål som är längst ifrån. Vid ett ojämnt antal bulthål (ex.5/120), där det inte finns något bulthål tvärs över, är det praktiskt att med skjutmått mäta diametern på ett bulthål, lägga till diametern på centrumhålet och slutligen lägga till det dubblerade måttet mellan dessa två hål. Se bildlänk:[1]

Fälgens inpressningdjup[redigera | redigera wikitext]

Fälgens inpressningsdjup kallas ET-mått eller offset. ET-måttet anger avståndet mellan däckets axiella centrum till fälgens monteringsyta mot hjulnavet, vilket oftast är angivet på fälgen. På aluminiumfälgar är stämpeln normalt stansad eller gjuten på fälgens insida, på stålfälgar oftast stansad på utsidan.

Vid ett inpressningsdjup på det nominella värdet 0, är däckets axiella mittpunkt monterad i linje med hjulnavets monteringsyta. Är ET-värdet exempelvis 45, sitter däckets axiella centrum 45 mm innanför hjulnavets yta [2]. Det finns även negativa inpressningvärden, vilket anger hur mycket däckets axiella centrum ligger utanför hjulnavets monteringsyta. Detta förekommer mest typiskt vid förhållandevis breda fälgar, med en så kallad bred kant. Finns det ett motstående hjul i hjulaxelns andra ände (som normalt på en bil med jämnt antal bärande hjul), ökar alltså spårvidden ju lägre ET-värdet är.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Mäta bultcirkel

  1. ^ Mätmetod bultcirkel
  2. ^ Bildbeskrivning inpressning