Roslagens flygkår

Från Wikipedia
(Omdirigerad från F 2 Hägernäs)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°26′41″N 18°7′31″Ö / 59.44472°N 18.12528°Ö / 59.44472; 18.12528

Roslagens flygkår
(F 2)
HMS Uppland vapen.svg
Flottiljens heraldiska vapen.
Datum 1 juli 1926–30 juni 1974
Land Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Typ Flygkår (1926–1936) Flygflottilj (1936–1949) Flygkår (1949–1974)
Roll Marinspaning, torped (1926–1949)
Flygräddning, skolor (1949–1974)
Flygdivisioner 1. divisionen (Bertil Röd)
2. divisionen (Bertil Blå)
Förläggningsort Hägernäs
Motto A verbis ad verbera
(Från ord till torpeder)
Tjänstetecken
Sköldemärken Flygvapnet roundel.svg
Flygplan
Jaktplan J 4
Torpedflygplan T 1, T 2,
Spaningsflygplan S 1, S 2, S 3, S 4, S 5, S 9, S 12, S 17
Skolflygplan Sk 2, Sk 3, Sk 4, Sk 6, Sk 15, Sk 50B
Transportflygplan Tp 1, Tp 2, Tp 8, Tp 24, Tp 45A, Tp 47, Tp 78
Övriga typer G 101, P 1, Se 102, Se 103,
Se 104, Ö 2, Ö 7, Ö 9
Akvarellmålning föreställande Andra flygkåren tidigt 1930-tal.
Minnessten restes 9 juni 1944 med inskriptionen "De älskade inte så sitt liv, att de drogo sig undan döden".

Kungl Roslagens flygflottilj/kår, även F 2 Hägernäs och F 2, var en svensk marinflygflottilj och senare ett skolförband inom Krigsmakten, som verkade i olika former mellan åren 1926 och 1974. Förbandet var förlagt i Hägernäs i Uppland.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Redan i februari 1919 förlade Marinen en vinterflygskola i Hägernäs. I samband med försvarsbeslutet 1925 som kom att forma Flygvapnet, och Andra flygkåren bildades den 1 juli 1926. Till en början var flygkåren förlagd vid Flottans varv i Stockholm och i Karlskrona. Den 1 juli 1929 övertog Andra flygkåren marinens förläggningsplats i Hägernäs, där vinterflygskolan verkat mellan åren 1919 och 1926. Kvar i Karlskrona blev ett mindre detachement (F 2 K), vilket verkade fram till 1 juli 1936.[2]

Genom 1936 års försvarsbeslut beslutades att stärka Flygvapnet med nya förband, samt att ersätta kårorganisationen med en flottiljorganisation. Med flottiljorganisationen ändrades även benämningen kompani till division. Andra flygkåren tilldelades det nya namnet Upplands flygflottilj (F 2). I september samma år, 1936, ändrades namnet till Roslagens flygflottilj. Bakom namnbytet förelåg två orsaker, dels att framhäva förbandets roll som ett kustnära förband. Men även för att hålla namnet fritt för en tilltänkt flottilj i Uppsala. Rollen som en marinflygflottilj kvarstod, och flottiljen var Sveriges enda marinflygflottilj. Men var samtidigt Sveriges enda flottilj som saknade en rullbana, detta på grund av dess marina koppling. Flottiljens flygplanen var så kallade pontonflygplan, vilka rullades ut från hangarerna rakt ut i vattnet.

År 1936 hade Flygvapnet utökat markinnehavet Hägernäs, detta genom markförvärv från Rydboholms Täby-gårdar. Vilket möjliggjorde att flottiljen kunde påbörja vintern 1937/1937 att uppföra ett antal förläggnings- och ekonomibyggnader. Sommaren 1938 stod bland annat kasern 21 och kasern 22 samt värmecentral och mässbyggnader färdiga. De två kasernerna var flottiljens första kaserner. Fram till 1938 hade en större del av flottiljens personal inkvarterats på HMS Göta i Hägernäsvik. HMS Göta hade från 1928 legat förtöjd i Hägernäsvik, som ett logementsfartyg. När flottiljen nu hade två kaserner att förlägga personalen till, fick HMS Göta order den 30 juni 1938 om att avgå mot Stockholms örlogsvarv. Sommaren året därpå, 1939, stod kasern 23 och kasern 24 färdiga. Till förbandets område hörde även Tornön i viken utanför kårens område. Tornön användes för militär övningsverksamhet, bland annat utbildning i sprängtjänst.[2]

Efter krigsslutet 1945 kom antalet divisioner att reduceras till två stycken, samma antal divisioner som flottiljen hade innan krigsutbrottet 1939. Tanken efter kriget var även att det svenska försvaret skulle nedrustas, men Pragkuppen fick den svenska riksdagen att rösta igenom försvarsbeslutet 1948. Där bland annat jaktflyget inom Flygvapnet skulle utökas med 50 procent. Rollen som Roslagens flygflottilj haft, det vill säga marinflygflottilj, fanns det inget behov av längre. Detta då radarn i princip hade ersatt spaning med sjöflyg. Då flottiljen saknade permanenta rullbanor, fanns det inte heller någon möjlighet till att omorganisera flottiljen till en annan roll. Utan istället avvecklades flottiljen den 30 juni 1949. Och i dess ställe organiserades Roslagens flygkår (F 2), vilket blev ett renodlat markskoleförband. Roslagens flygkår kom tillföras ett antal olika funktionsskolor inom Flygvapnet, och blev även försöksanläggning för luftbevakning och stridsledning samt för Robotsystem 68.[2]

Mellan 1948 och 1958 fanns flygvapnets från början tre Tp 47 Catalina baserade på F 2. Dessa tre flygplan ingick i Flygräddningsgruppen (FRÄD). En av dem sköts ned av ryskt jaktflyg, då spaning bedrevs efter den försvunna DC-3. Nedskjutningen ledde till den så kallade Catalinaaffären. 1958 omlokaliserades Flygräddningsgruppen tillsammans med de två kvarvarande Catalinorna till F 8 Barkarby, där de tjänstgjorde fram till 1966.[2]

I samband med denna omlokalisering av Flygräddningsgruppen 1958, påbörjades en successiv reducering av flygkåren. Detta genom att olika funktionsskolor omlokaliserades allt eftersom. Något som till sist resulterade i att kåren avvecklades genom försvarsbeslutet 1972. Den 30 juni 1974 avvecklades all verksamhet i Hägernäs, och den kvarvarande verksamheten överfördes till Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) i Tullinge.[2]

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1919 - Vinterflygskolan bildas.
  • 1926 - Andra flygkåren bildas.
  • 1929 - Andra flygkåren förläggs till Hägersten.
  • 1936 - Kungl. Upplands flygflottilj bildas den 1 juli 1936.
  • 1936 - Namnbyte den 1 september till Kungl. Roslagens flygflottilj.
  • 1949 - Marinflyget avvecklas den 30 juni och flottiljen omorganiseras till en flygkår bestående av Flygräddningsgruppen och skolförband.
  • 1959 - Flygverksamheten upphör vid flygkåren och verksamhet bedrivs endast vid kvarvarande skolor.
  • 1963 - Flygvapnets väderskola (VÄDS) överförs till F 12 Kalmar.
  • 1972 - 29 maj beslutas genom försvarsbeslutet 1972 att flygkåren ska avvecklas.
  • 1974 - 30 juni avvecklas Kungl. Roslagens flygkår och all verksamhet upphör eller omlokaliseras.[3]

Markskoleförband[redigera | redigera wikitext]

Flottiljen tillfördes ett antal markskoleförband redan i slutet av 1940-talet. I samband med att flottiljen avvecklades 1949, och flygkåren bildades samma år, tillkom ytterligare markskoleförband. Under 1950- och 1970-talet bestod verksamheten huvudsakligen av markutbildning. KAS/M, som var flygvapnets Kadett- och AspirantSkola (Marklinjen), samt korpral- och furirskola för blivande underbefäl i STRIL-tjänst inom Flygvapnet. Vid förbandet fanns även STRILS, som var Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola. På F 2 fanns också Flygvapnets radarskola (FRAS), som utbildade bland annat personal inom stridsledning (av flyg) och luftbevakning. Detta skedde med hjälp av för den tiden mycket modern och avancerad teknisk utrustning. Åren 1951-61 fanns även Flygvapnets väderskola på F 2.

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
Ekoradioskolan 1947–1956 Omorganiserades 1956 till Flygvapnets Radarskola.
FRAS Flygvapnets Radarskola 1956–1966 Sammanslogs 1966 med STRIS till STRILS
FRÄD Flygräddningsgruppen 1948–1958 Överfördes 1958 till F 8 Barkarby
TV2 Regionala Televerkstaden 1947–1972 Uppgick 1972 i Flygvapnets Teletekniska skola vid FCS Västerås
Stamflygarförarskolan 1949–1958 Omorganiserades 1958 till Förberedande fältflygarskolan
FÖFS Förberedande fältflygarskolan 1958–1960 Överfördes 1960 till F 5 Ljungbyhed
VÄDS Flygvapnets väderskola 1951–1961 Överfördes 1961 till F 12 Kalmar
STRIS Stridsledningsskolan 1959–1966 Sammanslogs 1966 med FRAS till STRILS
STRILS Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola 1966–1973 Överfördes 1973 till Flygvapnets Södertörnsskolor
FFL Flygtrafiktjänstskolan 1964–1973 Överfördes 1973 till F 5 Ljungbyhed
FMS Flygvapnets Materielskola 1966–1974 Överfördes 1974 till F 18 Tullinge
KAS/M Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen 1966–1972 Överfördes 1974 till Flygvapnets Södertörnsskolor

Tjänstgöringstid för flygplantyper vid F 2[redigera | redigera wikitext]

Huvudtyper[redigera | redigera wikitext]

Stridsflygplan vid flottiljen mellan åren 1926 och 1948.

Spaning
Jakt
  • J 4 (1928-1934)
Torped
  • T 2 (1939-1948)

Övriga flygsystem[redigera | redigera wikitext]

Övriga flygsystem vid flottiljen/kåren mellan åren 1934 och 1959.

Catalinaaffären[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Catalinaaffären

Två Catalinor hade hela natten den 16 juni, 1952 utan framgång sökt en försvunnen svensk DC-3. Sökområdet hade på grund av vind- och strömförhållanden allteftersom flyttats norrut och de båda planen befann sig nästan tio mil norr om den plats DC-3:an troligen var då man förlorade kontakten. Klockan 04.09 fick F 2 på Hägernäs ett meddelande från ena Catalinaplanet: "Skenanfall av två MIG-plan." Två minuter senare kom ett nytt meddelande: "Vi är beskjutna med spårljus 20 mm. Det slår till höger." 04.15 kommer det ett meddelande från den andra Catalinan: "Jag är beskjuten och träffad flera gånger." 04.20 hade planet skadats så illa att det tvingades nödlanda. Besättningen på det västtyska lastfartyget Münsterland, som bevittnat hela händelsen, plockade upp flygplanets besättning. Alla överlevde, men piloten Carl Olof Arbin och navigatören Ove Engberg sårades.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Flottiljemblemet bestod av Upplands landskapsvapen, men det fanns aldrig på några flygplan tillhörande F 2. Efter nedläggningen användes vapnet av F 16 Uppsala, vilka även övertog kårens traditioner, vilket bland annat kan ses på Upplands flygflottiljs förbandsfana, då man övertog det så kallade Upplandsäpplet.

Flottiljområdet är numera bostadsområde. En av hangarerna har bevarats och renoverats för användning som parkeringshus för bilar.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Roslagens flygflottilj[redigera | redigera wikitext]

Roslagens flygkår[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Andra flygkåren 1926 1936
Kungl Upplands flygflottilj 1936 1936
Kungl Roslagens flygflottilj 1936 1949
Kungl Roslagens flygkår 1949 1974
Beteckningar
F 2 1926 1974
Förläggningsorter, detachement och baser
Stockholms örlogsvarv (F) 1926 1929
Hägernäs/Viggbyholm (F) 1929 1974
Karlskrona (D) 1929 1936
Gålöbasen (D) 1939 1942
Lindarängen, Västervik, Karlskrona, Fårösund, Hårsfjärden, Stockholm, Flosjön, Norrtälje (B) 1939 1945

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Braunstein (2003), s. 48–50
  2. ^ [a b c d e] F 2-Hägernäs
  3. ^ Kungl Roslagens Flygflottiljs Kamratförening Marinsamverkande flottiljen F2 Hägernäs Läst 29 juni 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]