Roslagens flygkår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För flygflottiljen F 2, se Roslagens flygflottilj.
Roslagens flygkår
(F 2)
HMS Uppland vapen.svg
Vapensköld för Roslagens flygkår tolkad efter dess blasonering.
Datum 1 juli 1949–30 juni 1974
Land Sverige
Försvarsgren Flygvapnet
Typ Flygkår
Roll Flygräddning, skolor
Förläggningsort Hägernäs
Motto A verbis ad verbera
(Från ord till torpeder)
Tjänstetecken
Sköldemärken Roundel of Sweden.svg
Flygplan
Transportflygplan Tp 47, Tp 78

Kungl Roslagens flygkår, även F 2 Hägernäs och F 2, var en svensk flygkår inom Flygvapnet, som verkade mellan åren 1949 och 1974. Förbandet var förlagt i Hägernäs i Roslagen.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Efter krigsslutet 1945 var tanken att det svenska försvaret skulle nedrustas, men Pragkuppen fick den svenska riksdagen att rösta igenom försvarsbeslutet 1948. Där bland annat jaktflyget inom Flygvapnet skulle utökas med 50 procent. Rollen som Roslagens flygflottilj haft, det vill säga marinflygflottilj, fanns det inget behov av längre. Detta då radarn i princip hade ersatt spaning med sjöflyg. Då flottiljen saknade permanenta rullbanor, fanns det inte heller någon möjlighet till att omorganisera flottiljen till en annan roll. Utan istället avvecklades flottiljen den 30 juni 1949. Och i dess ställe organiserades Roslagens flygkår (F 2), vilket blev ett renodlat markskoleförband. Roslagens flygkår kom tillföras ett antal olika funktionsskolor inom Flygvapnet, och blev även försöksanläggning för luftbevakning och stridsledning samt för Robotsystem 68.[2]

I samband med att flottiljen avvecklades, och flygkåren bildades, tillfördes kåren ett antal markskoleförband. Under 1950- och 1970-talet bestod verksamheten huvudsakligen av markutbildning. Flygvapnets Kadett- och Aspirant Skolan/Marklinjen (KAS/M), samt Korpral- och furirskolan för blivande underbefäl i STRIL-tjänst inom Flygvapnet. Vid förbandet fanns även Flygvapnets stridslednings- och luftbevakningsskola (STRILS). På F 2 fanns även Flygvapnets radarskola (FRAS), som utbildade bland annat personal inom stridsledning (av flyg) och luftbevakning. Detta skedde med hjälp av för den tiden mycket modern och avancerad teknisk utrustning. Åren 1951-61 fanns även Flygvapnets väderskola på F 2.

I februari 1967 tillsattes Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU), som fick i uppgift att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation, vilket bland annat innefattade Flygvapnets skolorganisation. Med bakgrund till FFU valde man aktivt inför försvarsbeslutet 1968 att utelämna förändringar i grundorganisationen, i väntan på att FFU skulle vara klara med sin utredning.[3]

När utredningen var färdig och överlämnad till regering och riksdag, kom beskedet att Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs, Svea flygkår (F 8) i Barkarby och Hallands flygkår (F 14) skulle avvecklas. Dessa tre flygkårer, vilka samtliga utbildade markförband till Flygvapnet, skulle ersättas med två nya skolförband. Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge, för utbildning i huvudsakligen i stridslednings- och luftbevakningstjänst. Och Flygvapnets Halmstadsskolor för utbildning i huvudsakligen i bastjänst.[3]

Avvecklingen av flygkåren började 1972, och 1974 hade samtliga skolor omlokaliserats till nya förband. Den 30 juni 1974 avvecklades kåren officiellt. Det före detta flottiljområdet är numera bostadsområde. En av hangarerna har bevarats och renoverats för användning som parkeringshus för bilar.[2]

Viktigare årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1949: Flygkåren bildas den 1 juli, bestående av Flygräddningsgruppen och ett antal funktionsskolor.
  • 1959: Flygverksamheten upphör vid flygkåren, och verksamhet bedrivs endast vid kvarvarande skolor.
  • 1963: Flygvapnets väderskola (VÄDS) överförs till Kalmar flygflottilj (F 12).
  • 1974: Den 30 juni avvecklas Roslagens flygkår och all verksamhet upphör eller omlokaliseras.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Beteckning Namn Aktiv Anmärkning
Ekoradioskolan 1949–1956 Omorganiserades 1956 till Flygvapnets Radarskola.
FRAS Flygvapnets Radarskola 1956–1966 Sammanslogs 1966 med STRIS till STRILS
FRÄD Flygräddningsgruppen 1949–1958 Överfördes 1958 till F 8 Barkarby
Stamflygarförarskolan 1949–1958 Omorganiserades 1958 till Förberedande fältflygarskolan
FÖFS Förberedande fältflygarskolan 1958–1960 Överfördes 1960 till Krigsflygskolan
VÄDS Flygvapnets väderskola 1951–1961 Överfördes 1961 till Kalmar flygflottilj
STRIS Stridsledningsskolan 1959–1966 Sammanslogs 1966 med FRAS till STRILS
STRILS Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola 1966–1973 Överfördes 1973 till Flygvapnets Södertörnsskolor
FFL Flygtrafiktjänstskolan 1964–1973 Överfördes 1973 till Krigsflygskolan
FMS Flygvapnets Materielskola 1966–1974 Överfördes 1974 till Flygvapnets Södertörnsskolor
KAS/M Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen 1966–1972 Överfördes 1974 till Flygvapnets Södertörnsskolor

Flygräddningsgruppen[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1948 och 1958 fanns flygvapnets från början tre Tp 47 Catalina baserade på F 2. Dessa tre flygplan ingick i Flygräddningsgruppen (FRÄD). En av dem sköts ned av ryskt jaktflyg, då spaning bedrevs efter den försvunna DC-3. Nedskjutningen ledde till den så kallade Catalinaaffären. 1958 omlokaliserades Flygräddningsgruppen tillsammans med de två kvarvarande Catalinorna till Svea flygflottilj (F 8), där de tjänstgjorde fram till 1966.[2]

Catalinaaffären[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Catalinaaffären

Två Catalinor hade hela natten den 16 juni 1952 utan framgång sökt en försvunnen svensk DC-3. Sökområdet hade på grund av vind- och strömförhållanden allteftersom flyttats norrut och de båda planen befann sig nästan tio mil norr om den plats DC-3:an troligen var då man förlorade kontakten. Klockan 04.09 fick F 2 på Hägernäs ett meddelande från ena Catalinaplanet: "Skenanfall av två MIG-plan." Två minuter senare kom ett nytt meddelande: "Vi är beskjutna med spårljus 20 mm. Det slår till höger." 04.15 kommer det ett meddelande från den andra Catalinan: "Jag är beskjuten och träffad flera gånger." 04.20 hade planet skadats så illa att det tvingades nödlanda. Besättningen på det västtyska lastfartyget Münsterland, som bevittnat hela händelsen, plockade upp flygplanets besättning. Alla överlevde, men piloten Carl Olof Arbin och navigatören Ove Engberg sårades.

Traditioner och fana[redigera | redigera wikitext]

Förbandsemblemet bestod av Upplands landskapsvapen, men det fanns aldrig på några flygplan tillhörande F 2. Efter nedläggningen användes vapnet av Upplands flygflottilj (F 16), vilka även förvaltar och vårdar kårens traditioner, vilket bland annat kan ses på Upplands flygflottiljs förbandsfana, då man övertog det så kallade Upplandsäpplet.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper[redigera | redigera wikitext]

Huvudtyper

Kårchefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Roslagens flygkår 1949 1974
Beteckningar
F 2 1949 1974
Förläggningsorter, detachement och baser
Hägernäs/Viggbyholm (F) 1949 1974

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Braunstein (2003), s. 48–50
  2. ^ [a b c] F 2-Hägernäs
  3. ^ [a b] Regeringens proposition 1971:110

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]