Fastighetsmäklare
En fastighetsmäklare är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt förmedling av fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på annans mark, tomträtter, ägarlägenheter, bostadsrätter, andelsrätter avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter.
Fastighetsmäklare i Sverige
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Fastighetsmäklaryrket är sedan 1984 ett av staten reglerat yrke. Behörighet att yrkesmässigt förmedla fastigheter är förbehållet advokater och registrerade fastighetsmäklare [1]. För att bli registrerad som fastighetsmäklare krävs en högskoleutbildning om 120 hp, 10 veckors praktik på en mäklarbyrå och att mäklaren har en adekvat ansvarsförsäkring [2]. Statliga Fastighetsmäklarinspektionen meddelar efter prövning titeln registrerad fastighetsmäklare (kallas ofta bara fastighetsmäklare).
År 2012 är antalet registrerade mäklare ca 6700. Av mäklarfirmorna har endast ett fåtal fler än 19 anställda. Stora kedjor är bland andra: Fastighetsbyrån, Svensk Fastighetsförmedling, Skandiamäklarna, Mäklarhuset, HusmanHagberg och Mäklarringen.
En av mäklarens viktigaste skyldigheter är att tillvarata både köparens och säljarens intressen. Man brukar säga att mäklaren är en opartisk mellanman. Det är dock tillåtet för mäklaren att särskilt beakta kundens ekonomiska intressen om det kan ske utan att bryta mot någon av lagens regler. Mäklaren får t.ex. aldrig undanhålla viktig information från köparen, framför allt ifråga om fel i fastigheten, i syfte att få ut ett högt pris. Något regelverk för att avregistrera ohederliga mäklare finns inte. Enligt en undersökning av Aftonbladet år 2016 är det vanligt med lockpriser och fejkade bud förekommer i hälften av alla försäljningar för att trissa upp priset.[3]
Under senare år har ett antal nätmäklare etablerat sig. Dessa pressar priserna i fastighetsmäklarbranschen genom att låta säljarna ta en mer aktiv roll i sina bostadsaffärer. Exempel på renodlade nätmäklare är Privatmäklaren och Hemverket. Ett problem med att bedriva mäkleri på detta sätt är dock enligt statliga Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) att det i princip inte går för mäklaren att fullfölja sina juridiska skyldigheter mot köpare och säljare helt på distans. Framför allt gäller det mäklarens rådgivningsplikt och upprättande av köpehandlingar som är anpassade till den enskilda affären.
Det finns även mäklare som specialiserat sig på att hjälpa dem som vill sälja sin bostad själv. Även de använder oftast internet men tyngdpunkten i deras tjänster ligger på att hjälpa och utbilda självsäljarna med exempelvis dokumentmallar, instruktioner och videohjälp. Många erbjuder även kompletterande tjänster som visning eller kontraktsskrivning. De har dock samma skyldigheter mot köparen som alla andra mäklare.
De flesta mäklare, traditionella, internetmäklare och gör-det-självmäklare erbjuder tilläggstjänster som exempelvis fotografering, homestyling och energideklarationer.
På senare tid har en rad internetsidor öppnat där de som ska anlita mäklare kan lägga ut sitt objekt och låta mäklare lägga anbud på försäljningsuppdraget. Tjänsterna stärker konsumentens position gentemot mäklarbyråerna samtidigt som den även kan medföra ett påslag på arvodet man betalar då fastighetsmäklaren betalar en avgift för att få lämna offert till bostadssäljaren.
Den äldre titeln auktoriserad fastighetsmäklare
Den äldre titeln auktoriserad fastighetsmäklare meddelades åren 1947 - 1984 av Stockholms Handelskammare med stöd av en kunglig förordning. Titeln avskaffades officiellt i och med 1984 års fastighetsmäklarlag, och de som innehade den titeln kunde bli registrerad fastighetsmäklare utan att uppfylla något krav på utbildning.[4][5]
Mäklarvokabulär
Mäklare använder ofta en okonventionell vokabulär i annonser och verbalt för att beskriva fastigheter till salu. Några exempel:[6][7][8][9]
originalskick - stort renoveringsbehov beroende på byggår
potential - kräver omfattande åtgärder
något för den händige - omfattande renoveringsbehov
yteffektiv - liten eller trång bostad
kvadratsmart - trång bostad
gångavstånd - allt från fem minuter till en halvtimme till fots
Fastighetsmäklarorganisationer
Det finns flera fastighetsmäklarorganisationer: Svenska Fastighetsmäklarsällskapet (SFMS), Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet (FMF).
Tillsyn av fastighetsmäklares verksamhet och disciplinära åtgärder
Fastighetsmäklarinspektionen (FMI] är den myndighet som sköter tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare.[10] Varningar finns i Fastighetsmäklarinspektionens register, som är offentligt. Genom att ringa till Fastighetsmäklarinspektionen kan man enkelt få besked om en huruvida en mäklare är varnad och nämndens skäl för varningen.[11] 2011 varnades 87 mäklare, för bland annat lockpriser och brister i besiktningsklausuler och återgångsvillkor, vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år.[12][13] Något regelverk för att avregistrera ohederliga mäklare finns inte, en mäklare kan få en varning eller en erinran av Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) vid oegentligheter men kan fortsätta sin verksamhet. Antalet mäklare som varnas eller får erinran av FMI har fördubblats från tidigt 2000-tal till 2016, från 40 per år till 80.[3]
Referenser
- ^ Fastighetsmäklarlag (2011:666) 5
- ^ Fastighetsmäklarlag (2001:666) 6 § 3
- ^ [a b] ”"Mer än varannan mäklare fuskar"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/feature/granskning/article20796622.ab. Läst 11 september 2016.
- ^ Se Lag (1984:81) om fastighetsmäklare
- ^ Examensarbete, sidorna 12-18 [1]
- ^ ”Ordlista: Vad betyder mäklarspråket?”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/livsstil/bostad/ordlista-vad-betyder-m%C3%A4klarspr%C3%A5ket-1.576209. Läst 20 maj 2017.
- ^ ”Mäklarens hemlighet – svulstiga språkpiruetter - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 23 november 2014. http://www.dn.se/kultur-noje/maklarens-hemlighet-svulstiga-sprakpiruetter/. Läst 20 maj 2017.
- ^ Ekberg, Stefan. ”Vad mäklarna säger och vad de egentligen menar. 103 säljande omskrivningar för att sälja dåliga objekt.”. www.marknadsforing.se. http://www.marknadsforing.se/artikel.php?visa=vad-menar-maklaren-egentligen. Läst 20 maj 2017.
- ^ ”Mäklarnas magiska lockord”. Språktidningen. http://spraktidningen.se/artiklar/2013/02/maklarnas-magiska-lockord. Läst 20 maj 2017.
- ^ 1 § förordningen (2009:606) med instruktion för Fastighetsmäklarnämnden.
- ^ ”Fastighetsmäklarnämndens statistik per den 31 augusti 2011”. Fastighetsmäklarnämnden. 7 september 2011. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927210231/http://www.fastighetsmaklarnamnden.se/default.aspx?id=7080. Läst 7 januari 2012.
- ^ ”Rekordmånga fastighetsmäklare varnas”. Dagens Juridik. 4 januari 2012. http://www.dagensjuridik.se/2012/01/rekordmanga-fastighetsmaklare-varnas. Läst 7 januari 2012.
- ^ ”FMN Statistik 2011-11-30”. Fastighetsmäklarnämnden. 30 november 2011. http://www.fastighetsmaklarnamnden.se/Sve/Filer/fmn_statistik_2011-11-30.pdf. Läst 7 januari 2012.[död länk]
Litteratur
- Jingryd, Ola & Segergren, Lotta (2012). Fastighetsförmedling, 3:e upplagan. Lund:Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-08412-1.
- Tiberg, Hugo & Dotevall, Rolf (1997). Mellanmansrätt, 169 sidor, 9:e upplagan. Norstedts Juridik. ISBN 978-91-39-00224-6.
- Zacharias, Claude (2001). Fastighetsmäklarlagen i praktisk tillämpning, 607 sidor, 2:a upplagan. Norstedts Juridik. ISBN 91-39-10503-2.
- Victorin, Anders & Sundell, Jan-Olof (1999), Allmän Fastighetsrätt, 360 sidor, 3:e upplagan. Jure. ISBN 91-7223-060-6.
- Melin, Magnus (2007). Fastighetsmäklarlagen. En kommentar. Norstedts Juridik AB
Se även
Externa länkar
