Fingerborgsblomma

	Fingerborgsblomma
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Grobladsväxter; Plantaginaceae
Släkte	Digitalissläktet; Digitalis
Art	Fingerborgsblomma; D. purpurea
Vetenskapligt namn
	§ Digitalis purpurea
Auktor	Linné, 1753

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar på ett finger likt en fingerborg. Blomman kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita, fläckiga invändigt, och sitter i ensidig klase på den cirka 1-1,5 m höga stjälken^[1]. Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna, men uppträder också som flerårig. Första året bildas en bladrosett som övervintrar och kan blomma nästa år. Den är en vanlig prydnadsväxt i trädgårdar och självsår sig lätt. Pollinatörer är oftast humlor och bin.

På Korsika förekommer underarten subsp. gyspergerae och i Portugal finns subsp. amandiana.

Medicinalväxt

Hela växten är giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen ^[2]. Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin. Bladen utgör drogen Folium digitalis. De i drogen verksamma ämnena består av s.k. glykosider, av vilka den viktigaste är digitoxin. I fröna finns en annan verksam glykosid, digitalin.

Drogen var känd och användes redan under medeltiden som ett verksamt medel mot vissa hjärtåkommor.^[3]

Kuriosa

Enligt folktron kan bortbytingar avslöjas om de badas i avkok av digitalis. Trollen skall då byta tillbaka sitt eget barn, så att människorna får sina egna.^{[källa behövs]} Växten kallas också fingerborgsört, fingerhatt, biskopsmössa, madams tofflor och toffelblomma ^[2] (ej att förväxla med toffelblomsväxter, en helt annan familj)

Galleri

Fingerborgsblomma, närbild
Frukter (sprickkapslar)
Fullvuxna bladrosetter

Synonymer

subsp. purpurea

Digitalis alba Schrank
Digitalis libertiana Dumort.
Digitalis miniana Samp.
Digitalis minor L.
Digitalis nevadensis Kunze
Digitalis purpurascens Lej.
Digitalis purpurea var. humilis Rouy
Digitalis speciosa Salisb. nom. illeg.
Digitalis tomentosa Hoffmanns. & Link

subsp. amandiana (Samp.) Hinz

Digitalis amandiana Samp.
Digitalis purpurea var. amandiana (Samp.) K. Werner

subsp. gyspergerae (Rouy) Rouy

Digitalis gyspergerae Rouy
Digitalis purpurea var. gyspergerae (Rouy) Fiori
Digitalis purpurea var. gyspergerae (Rouy) P.Fourn.

Referenser

^ Krok, Thorgny O.B.N. och Sigfrid Almquist (2001). Svensk flora: fanerogamer och ormbunksväxter (tjugoåttonde, omarbetade upplagan, bearbetad av Lena Jonsell och Bengt Jonsell). Liber Utbildning. sid. 468. Libris 8198046. ISBN 91-47-04992-8
^ [a b] Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 41. ISBN 91-20-04445-3
^ Meyers varulexikon, Forum, 1952

Externa länkar

Den virtuella floran - Fingerborgsblomma
Wikimedia Commons har media som rör Fingerborgsblomma.
Bilder & media

[1] Krok, Thorgny O.B.N. och Sigfrid Almquist (2001). Svensk flora: fanerogamer och ormbunksväxter (tjugoåttonde, omarbetade upplagan, bearbetad av Lena Jonsell och Bengt Jonsell). Liber Utbildning. sid. 468. Libris 8198046. ISBN 91-47-04992-8

[Wigander41-2] [a b] Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 41. ISBN 91-20-04445-3

[3] Meyers varulexikon, Forum, 1952

[1]

[2]

[3]