Finska lagsagor 1776–1868

Från Wikipedia
Version från den 30 oktober 2017 kl. 11.20 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ -> ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, replaced: 1766-17 → 1766–17 (28) med AWB)
Det har även funnits en medeltida Finlands lagsaga.

Finska lagsagor 1776–1868. Som en följd av Vasa hovrätts inrättande år 1776 genomgick de finska lagsagorna en omstrukturering som rörde deras namn och verksamhetsområden. Norrfinne lagsaga delades i en sydlig del med namnet Åbo och Björneborgs lagsaga. Den omfattade Åland, den norra delen av Egentliga Finland och hela Satakunta. Den norra delen fick namnet Vasa och Uleåborgs lagsaga och omfattade hela Österbotten och Kuusamo lappmark. Söderfinne lagsaga överfördes till större delen till Nylands och Tavastehus lagsaga. Den helt nya Kymmenegårds lagsaga omfattade hela Savolax och Östra Nyland. Då Viborgs län år 1812 återförenades med Finland fortsatte Viborgs lagsaga att verka. Den hade varit i funktion under åren 1721–1784 och från 1797 medan länet hörde till Ryssland. År 1831 omorganiserades det finska rättsväsendet på nytt. Förutom mindre gränsregleringar delades Vasa och Uleåborgs lagsaga upp i två delar. Samtidigt upphörde Kymmene lagsagas verksamhet. Vid Viborgs hovrätts tillkomst 1839 reglerades lagsagornas gränser på nytt. År 1868 avskaffades lagsagorna i Finland.

Åbo och Björneborgs lagsaga

Nylands och Tavastehus lagsaga

Karelens lagsaga

  • Erik Gustaf Stålhandske[5] 1776–1794
  • Olof af Wibeli (även Olof Wibelius) 1795–1803
  • Fredrik Wilhelm Edelheim 1803–1833
  • Carl Gerhard Hising 1833–1844
  • Bror Adam Tamelander 1844–1868

Kymmenegårds lagsaga

Vasa och Uleåborgs lagsaga

  • Gustaf Idman 1776–1793
  • Johan Magnus Krook 1793–1826
  • Carl Arvid Krabbe 1826–1835

Viborgs lagsaga

Vasa lagsaga

  • Albrecht Fredrik Richard De la Chapelle[10] 1836–1859
  • Henrik Gustaf Aminoff[11] 1859–1868

Uleåborgs lagsaga

  • Isaac Sundvall 1836
  • Jonas af Brunér 1836–1848
  • Carl Johan Heikel 1848–1850
  • Enoch Wilhelm Sallmén 1850–1868

Se även

Referenser

Noter

Källor

  • Holmberg, H: Suomen laamannikunnat ja laamannit (Finlands lagmansdömen och lagmän), Turun historiallinen arkisto 1963, s. 88–149