Flarestjärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En flarestjärna är vanligtvis en röd dvärgstjärna av spektralklass M, som har sporadiska och oförutsägbara utbrott och stor energifrigörelse på ytan. En typisk flare varar några minuter upp till några timmar. Stjärnans ljusstyrka ökar i regel med 10-100 gånger, dvs. med 2-5 magnituder.[1]

Energifrigörelsen i en flare är i regel inte mycket större än de flareutbrott som vår egen sol kan ha, men på grund av röda dvärgstjärnors låga absoluta ljusstyrka gör att flareutbrotten dominerar när de inträffar. Magnetfältet och rotationens variation med latituden tros ha betydelse för utbrotten, men mekanismen har ännu inte fått en tillfredsställande förklaring. Utbrotten kan sträcka sig över hela det elektromagnetiska spektrat, från röntgenstrålning till radiovågor.

De första flare-stjärnorna upptäcktes 1924 och var V1396 Cygni[2] och AT Microscopii.[3] 1948 upptäcktes UV Ceti som kan sägas vara den bäst utforskade flare-stjärnan.

De flesta flare-stjärnorna är ljussvaga röda dvärgstjärnor, men det finns också mindre massiva bruna dvärgstjärnor som kan få flare-utbrott. Den relativt sett massiva variabeln RS Canum Venaticorum företer också flare-utbrott, men orsaken verkar vara en följeslagare som påverkar stjärnans magnetfält. Vidare finns nio stjärnor av solliknande typ som visar flare-liknande utbrott.[4]

Närliggande flarestjärnor[redigera | redigera wikitext]

Flarestjärnor är påtagligt ljussvaga, men astronomerna har ändå lyckats hitta objekt på 1000 ljusårs avstånd från jorden.[5]

Den 23 april 2014 uppmätte NASAs Swiftteleskop det starkaste, hetaste och mest långvariga flare som någonsin observerats vid en närbelägen röd dvärg. Den första delen av utbrottet var 10000 gånger kraftigare än den största flare som uppmätts hos vår egen sol.[6]

Proxima Centauri[redigera | redigera wikitext]

Vår närmaste stjärna, Proxima Centauri i stjärnbilden Kentauren är flarestjärna.[7][8]


Wolf 359[redigera | redigera wikitext]

En annan flarestjärna som granne i rymden är Wolf 359, på ett avstånd av 7,86 ± 0,03 ljusårs avstånd. Den heter också Gliese 406 och CN Leonis och är en röd dvärg av spektralklass M6.5 som utsänder strålning på röntgenbandet.[9] Den är av varianten UV Ceti-variabel med täta utbrott.[10][11]

Barnards stjärna[redigera | redigera wikitext]

Barnards stjärna i stjärnbilden Ormbäraren är det näst närmaste stjärnsystemet i rymden och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året). Stjärnan är av spektralklass M4 och magnitud +9,57. Den misstänks vara flarestjärna[12]

TVLM513-46546[redigera | redigera wikitext]

TVLM513-46546 är en kall brun dvärg i Björnvaktarens stjärnbild, som befinner sig 35,1 ljusår bort.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, TVLM513-46546, 5 oktober 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bengt Gustafsson. ”Flarestjärna”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flarestj%C3%A4rna. Läst 18 november 2015. 
  2. ^ ”V1396 Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=12316. Läst 18 november 2015. 
  3. ^ ”AT Mic” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=18777. Läst 18 november 2015. 
  4. ^ Schaefer, Bradley; King, Jeremy R.; Deliyannis, Constantine P.. ”Superflares on Ordinary Solar-Type Stars” (på engelska). The Astrophysical Journal (Astrophysical Journal) 529 (2): sid. 1026. doi:10.1086/308325. 
  5. ^ Kulkarni SR, Rau A. ”The Nature of the Deep Lens Survey Fast Transients” (på engelska). The Astrophysical Journal 644 (1): sid. L63. doi:10.1086/505423. 
  6. ^ ”NASA's Swift mission observes mega flares from nearby red dwarf star” (på engelska). ScienceDaily. 30 september 2014. http://www.sciencedaily.com/releases/2014/09/140930171548.htm. Läst 18 november 2015. 
  7. ^ ”V0645 Cen” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=7942. Läst 18 november 2015. 
  8. ^ Christian DJ, Mathioudakis M, Bloomfield DS, Dupuis J, Keenan FP (2004). ”A Detailed Study of Opacity in the Upper Atmosphere of Proxima Centauri” (på engelska). The Astrophysical Journal 612 (2): sid. 1140–1146. doi:10.1086/422803. 
  9. ^ Schmitt JHMM, Fleming TA, Giampapa MS. ”The X-Ray View of the Low-Mass Stars in the Solar Neighborhood” (på engelska). The Astrophysical Journal 450 (9): sid. 392–400. doi:10.1086/176149. 
  10. ^ Gershberg RE, Shakhovskaia NI (1983). ”Characteristics of activity energetics of the UV Cet-type flare stars” (på engelska). Astrophysical Space Science 95 (2): sid. 235–253. doi:10.1007/BF00653631. 
  11. ^ ”CN Leo” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=17145. Läst 18 november 2015. 
  12. ^ ”V2500 Oph” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=22986. Läst 18 november 2015.