Flodskyggfisk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flodskyggfisk
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Blennie d'eau douce-Salaria fluviatilis.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
UnderordningSlemfisklika fiskar
Blennioidei
FamiljSlemfiskar
Blenniidae
SläkteSalaria
ArtS. fluviatilis
Vetenskapligt namn
§ Salaria fluviatilis
AuktorAsso, 1801[2]
Synonymer

Blennius alpestris Blanchard, 1866
Blennius anticolus Bonaparte, 1840
Blennius fluviatilis Asso, 1801
Blennius frater Bloch & Schneider, 1801
Blennius lupulus Bonaparte, 1840
Salarias fluviatilis Asso, 1801

Salarias varus Risso, 1827
Hitta fler artiklar om djur med

Flodskyggfisk (Salaria fluviatilis), en fisk i familjen slemfiskar som finns i söt- och brackvatten nära medelhavskusterna.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Flodskyggfisken är avlång, med trubbigt huvud och naken hud utan fjäll. Den har flera rundade, långsträckta fläckar längs sidorna, ett litet, köttigt bihang över ögonen, bukfenor med smala, styva strålar och en lång ryggfena som täcker större delen av ryggen. Tänderna är långa, och de fyra hörntänderna är kraftigare än övriga tänder. Hanarna har dessutom en lång, längsgående benkam på hjässan.[3] Arten kan bli 15 cm lång.[4]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

En bottenfisk (larverna är dock pelagiska[1]) som framför allt lever i floder och vattendrag men som också kan förekomma i sjöar. Den föredrar grus- och stenbotten.[1] Arten kan dessutom vistas i kustnära laguner med låg salthalt. Den hävdar revir och lever under stenar. Det är en kortlivad art som lever i upp till 5 år, de flesta individer dock betydligt kortare än så. Födan består av olika bottendjur.[4] Fisken är en nyfiken art som kan resa sig upp på de styva bukfenorna.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Flodskyggfisken leker för första gången vid knappt ett års ålder, då honan lägger 200 till 300 (i undantagsfall upp till 1 200) ägg i ett enda lager under en stor sten. Flera honor kan leka med samma hane. Denne vårdar och vaktar därefter äggen tills de kläcks efter ungefär en vecka. Leken kan upprepas till fjärde året; de flesta honor dör dock redan efter första lektillfället.[4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar de flesta av länderna kring Medelhavet, som Algeriet, Marocko, Israel, Albanien, Kroatien, Frankrike, Grekland, Turkiet, Italien, Montenegro och Spanien.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen är stabil. Den är dock kraftigt fragmenterad, och övergödning, vattenregleringar och grustäkt betraktas ändå som potentiella hot.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Crivelli, A.J. 2006 Salaria fluviatilis Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 4 mars 2011.
  2. ^ Salaria fluviatilis (Asso, 1801)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=636528. Läst 4 mars 2011. 
  3. ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 214. ISBN 91-518-3505-3 
  4. ^ [a b c d] Luna, Susan M. (6 oktober 2010). Salaria fluviatilis (Asso, 1801) Freshwater blenny (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/speciesSummary.php?ID=4877. Läst 4 mars 2011.