Fluorid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fluorid betecknar något som har med fluoridjoner att göra. Fluoridjoner är de envärt negativt laddade jonerna av fluor vilka har den kemiska beteckningen F-. Vanligen menas med en fluorid ett salt eller ett mineral där fluoridjonen är anjon. Ibland kan också fluorid beteckna enbart fluoridjonen som när man exempelvis pratar om fluoridkoncentration.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Fluorider, ofta som kalciumfluorid, hittas naturligt i låg koncentration i dricksvatten och viss föda. Det förekommer även i ett flertal mineral av vilka fluorit, kryolit, apatit hör till de vanligaste. Särskilt i berggrund med hög förekomst av fluorit har grundvattnet höga fluoridhalter.

Används även för att rena avloppsvatten så det blir drickbart.[källa behövs]

Vatten i underjordiska vattenkällor brukar ha högre nivåer av fluorid medan den totala mängden i havsvatten har en medelkoncentration på 1,3 miljondelar (ppm). Färskvatten innehåller generellt mellan 0,01 och 0,3 ppm. För att dricksvatten ska vara utan anmärkning enligt socialstyrelsen får halten av flouridjoner som högst vara 1,3 mg/l[1] och enligt livsmedelsverket som högst 1,5 mg/l innan det räknas som otjänligt.[2]

Tillsättning och kritik[redigera | redigera wikitext]

I flera länder tillsätts fluorid i drycker inklusive dricksvatten. Det är även vanligt förekommande i tandkräm som natriumfluorid. Detta görs för att stärka emaljen och på så vis motverka karies.[3][4]

Kritik mot tillsättningen finns även om de studier som hittat samband mellan höga halter av fluorid och olika ohälsotillstånd har undersökt halter kring eller över de i Sverige tillåtna maximala 1,3 mg/l.[a] Motståndare till användning av fluorid i livsmedel har framförallt uttryckt oro över att höga halter av fluorid kan ge skador på skelettet[5], hjärnan[6] och sköldkörteln[7]. Det finns studier som påstås visa att barn som dricker vatten med höga halter av fluorid löper risk för försämrat IQ-värde.[8]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Halterna i nedanstående källor har rört sig mellan 1 och 11 mg/l.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SOSFS 2003:17
  2. ^ SLVFS 2001:30
  3. ^ Winston A. E., Bhaskar S. N. (1 November 1998). ”Caries prevention in the 21st century”. J. Am. Dent. Assoc. 129 (11): sid. 1579–87. PMID 9818575. http://jada.ada.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=9818575. 
  4. ^ Griffin SO, Regnier E, Griffin PM, Huntley V (2007). ”Effectiveness of fluoride in preventing caries in adults”. J. Dent. Res. 86 (5): sid. 410–5. doi:10.1177/154405910708600504. PMID 17452559. 
  5. ^ Colquhoun, John. Why I Changed My Mind about Fluoridation', Perspectives in Biology & Medicine 1997;41,27-44. Sida 23 Februari, 2007.
  6. ^ National Research Council. Neurotoxicity and Neurobehavioral effects' Fluoride in Drinking Water: A Scientific Review of EPA's Standards (2006). Sida 23 februari, 2007.
  7. ^ National Research Council. Effects of the Endocrine System' Fluoride in Drinking Water: A Scientific Review of EPA's Standards (2006). Sida 23 Februari, 2007.
  8. ^ Choi, Anna L.; Sun, Guifan; Zhang, Ying; Grandjean, Philippe (2012). ”Developmental Fluoride Neurotoxicity: A Systematic Review and Meta-Analysis” (på Engelska). Environ Health Perspect 120(10): sid. 1362–1368.. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3491930/. Läst 21 oktober 2013.