Apatit
| Apatit | |
| Strunz klassificering | 08.BN.05 |
|---|---|
| Kemisk formel | Ca5(PO4)3(F,Cl,OH) |
| Färg | Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun |
| Förekomstsätt | Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat |
| Kristallsystem | Sexkantig dipyramidal |
| Spaltning | Otydlig |
| Brott | Conchoidal till ojämn |
| Hårdhet (Mohs) | 5 |
| Glans | Glaskropp |
| Dispersion | 0,013 |
| Transparens | Transparent till genomskinlig |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 3,16 – 3,22 |
Apatit är en hexagonalt kristalliserande mineralgrupp, bestående av kalciumfosfat blandat med antingen kalciumfluorid eller kalciumklorid. Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta förekommer.
Innehåll
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester. Apatit är också det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.[1]
Den apatit som förekommer i Sverige är nästan uteslutande en blandning av kalciumfosfat och kalciumfluorid, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5−10 %. Detta är fallet vid de stora svenska malmförekomsterna i Kiirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel (bl a thomasfosfat).
- Färgvarianter
-
Blå apatit-(Caf) inneslutet i orange kalkspat från Irkutsk
-
Slipad Madagaskarapatit, placerad i geologi-museet i Lausanne
-
Två färgvarianter av strontiumapatit, koncentriskt lagrade. Från Panasqueira-gruvan i Portugal
-
4 grå kristaller av elbait (ett slags strontiumapatit), fästa på en stor, röd turmalinkristall
-
Briljantslipad apatit från Durango i Mexiko
-
Turkosfärgad apatitkristall från Mexiko
_1.jpg)
-122797.jpg)
-32127.jpg)
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Jill D. Pasteris, et al. (2008). ”Phosphates and Global Sustainability: Bone and Tooth Mineralization: Why Apatite?”. ELEMENTS 4 (2): sid. 97-104.
Bra böcker lexikon, 1973
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Wikimedia Commons har media som rör Apatit.
Wikimedia Commons har media som rör 
