Apatit
| Apatit | |
 Apatit från Kanada | |
| Grupp | Ingår i apatitgruppen som en del av apatitsupergruppen |
|---|---|
| Strunz klassificering | 08.BN.05 |
| Kemisk formel | Ca5(PO4)3(F,Cl,OH) |
| Färg | Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun |
| Förekomstsätt | Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat |
| Kristallstruktur | Sexkantig dipyramidal |
| Spaltning | Otydlig |
| Brott | Mussligt till ojämn |
| Hårdhet (Mohs) | 5 (utgör referensmineral) |
| Glans | Glasglans |
| Ljusbrytning | nω=1,631–1,675 nε=1,27–1,668 |
| Dubbelbrytning | δ=0,004–0,0075 |
| Dispersion | 0,013 (BG); 0,10 (CF) |
| Transparens | Transparent till genomskinlig |
| Streckfärg | Vit |
| Specifik vikt | 3,14–3,21 |
Apatit är ett hexagonalt kristalliserande kalciumfosfatmineral med ytterligare anjoner. Sammansättningen ligger i huvudsak mellan de två isomorfa mineralen fluorapatit och hydroxylapatit men kan även innehålla en komponent av klorapatit. Karbonat kan ingå men det klassas inte som ett eget mineral.[1] Apatit ingår i aptitgruppen som i sin tur ingår i den större apatitsupergruppen.[2] Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta nyanser förekommer också.
Etymologi och historia[redigera | redigera wikitext]
Namnet apatit kommer från grekiska ἀπατάειν (apatáein) vilseleda. Det myntades 1786 av Abraham Gottlob Werner eftersom mineralet förekommer i många färg- och formvarianter och kan förväxlas med många andra mineral.
Ändled[redigera | redigera wikitext]
| Mineralnamn | Tidigare namn | Kemisk sammansättning |
|---|---|---|
| Fluorapatit | Apatit-(CaF) | Ca5[F|(PO4)3][3] |
| Klorapatit | Apatit-(CaCl) | Ca5[Cl|(PO4)3][4] |
| Hydroxylapatit | Apatit-(CaOH) | Ca5[OH|(PO4)3][5] |
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Den apatit som förekommer i Sverige har nästan uteslutande en sammansättning mellan hyroxylapatit och fluorapatit, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5−10 %. Detta är fallet vid de stora svenska malmförekomsterna i Kiirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.
Apatit är ett vulkanisk mineral och bryts bland annat i Finland.
Apatit är det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.[6] Apatit kan alltså vara biogent.
Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.
Apatit förekommer ofta i blandning med andra mineral, exempelvis kalciumkarbonat, och kallas då för fosforit. Fosforit är ett sedimentärt mineral och bryts bland annat i Marocko. Jämfört med apatit har fosforit ofta högre halter av andra oönskade metaller.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel. Fosfor i järnmalmers apatit har vid järntillverkning tillvaratagits som thomasfosfat. I liten skala används apatit som smyckessten.[7]
- Färgvarianter
Blå apatit-(CaF) (fluorapatit) inneslutet i orange kalkspat från Irkutsk
Slipad Madagaskarapatit, placerad i geologi-museet i Lausanne
Två färgvarianter av strontiumapatit, koncentriskt lagrade. Från Panasqueira-gruvan i Portugal
Flera grå kristaller av fluorstrophit (en slags strontiumapatit), fästa på en stor, röd elbaitkristall (en slags turmalin)
Briljantslipad apatit från Durango i Mexiko
Turkosfärgad apatitkristall från Mexiko
_1.jpg)
-122797.jpg)
-32127.jpg)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Apatite, 7 januari 2012.
- ^ https://snl.no/apatitt
- ^ Malkolm E. Back (2018), Flerscher’s glossary of mineral species, sid 302
- ^ https://www.mindat.org/min-1572.html
- ^ https://www.mindat.org/min-1013.html
- ^ https://www.mindat.org/min-1992.html
- ^ Jill D. Pasteris, et al. (2008). ”Phosphates and Global Sustainability: Bone and Tooth Mineralization: Why Apatite?”. ELEMENTS 4 (2): sid. 97-104. Läst 8 december 2015.
- ^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnadsstenar, Världens alla arter och varieteter 1600 exempel, 13:e utökade och uppdaterade upplagan 2002, sidan 210, ISBN 978-91-631-9069-8
- Bra böcker lexikon, 1973
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Apatit.
Wikimedia Commons har media som rör