Apatit

	Apatit
	Apatit från Kanada
Grupp	Ingår i apatitgruppen som en del av apatitsupergruppen
Strunz klassificering	08.BN.05
Kemisk formel	Ca5(PO4)3(F,Cl,OH)
Färg	Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun
Förekomstsätt	Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat
Kristallstruktur	Sexkantig dipyramidal
Spaltning	Otydlig
Brott	Mussligt till ojämn
Hårdhet (Mohs)	5 (utgör referensmineral)
Glans	Glasglans
Ljusbrytning	nω=1,631–1,675; nε=1,27–1,668
Dubbelbrytning	δ=0,004–0,0075
Dispersion	0,013 (BG); 0,10 (CF)
Transparens	Transparent till genomskinlig
Streckfärg	Vit
Specifik vikt	3,14–3,21

Apatit är ett hexagonalt kristalliserande kalciumfosfatmineral med ytterligare anjoner. Sammansättningen ligger i huvudsak mellan de två isomorfa mineralen fluorapatit och hydroxylapatit men kan även innehålla en komponent av klorapatit. Karbonat kan ingå men det klassas inte som ett eget mineral.^[1] Apatit ingår i aptitgruppen som i sin tur ingår i den större apatitsupergruppen.^[2] Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta nyanser förekommer också.

Etymologi och historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet apatit kommer från grekiska ἀπατάειν (apatáein) vilseleda. De myntades 1786 av Abraham Gottlob Werner eftersom mineralet förekommer i många färg- och formvarianter och kan förväxlas med många andra mineral.

Ändled[redigera | redigera wikitext]

Mineralnamn	Tidigare namn	Kemisk sammansättning
Fluorapatit	Apatit-(CaF)	Ca₅[F\|(PO₄)₃]^[3]
Klorapatit	Apatit-(CaCl)	Ca₅[Cl\|(PO₄)₃]^[4]
Hydroxylapatit	Apatit-(CaOH)	Ca₅[OH\|(PO₄)₃]^[5]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Den apatit som förekommer i Sverige har nästan uteslutande en sammansättning mellan hyroxylapatit och fluorapatit, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5−10 %. Detta är fallet vid de stora svenska malmförekomsterna i Kiirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.

Apatit är ett vulkanisk mineral och bryts bland annat i Finland.

Apatit är det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj.^[6] Apatit kan alltså vara biogent.

Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.

Apatit förekommer ofta i blandning med andra mineral, exempelvis kalciumkarbonat, och kallas då för fosforit. Fosforit är ett sedimentärt mineral och bryts bland annat i Marocko. Jämfört med apatit har fosforit ofta högre halter av andra oönskade metaller.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel. Fosfor i järnmalmers apatit har vid järntillverkning tillvaratagits som thomasfosfat. I liten skala används apatit som smyckessten.^[7]

Färgvarianter
Blå apatit-(CaF) (fluorapatit) inneslutet i orange kalkspat från Irkutsk
Slipad Madagaskarapatit, placerad i geologi-museet i Lausanne
Apatit-(CaF) från Durango i Mexiko
Apatit-(CaF) från Durango i Mexiko
Från Goiás i Brasilien
Två färgvarianter av strontiumapatit, koncentriskt lagrade. Från Panasqueira-gruvan i Portugal
4 grå kristaller av elbait (ett slags strontiumapatit), fästa på en stor, röd turmalinkristall
Briljantslipad apatit från Durango i Mexiko
Turkosfärgad apatitkristall från Mexiko
0,98 carat slipad apatit från Brasilien

Se även[redigera | redigera wikitext]

Lista över mineral

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Apatite, 7 januari 2012.

^ https://snl.no/apatitt
^ Malkolm E. Back (2018), Flerscher’s glossary of mineral species, sid 302
^ https://www.mindat.org/min-1572.html
^ https://www.mindat.org/min-1013.html
^ https://www.mindat.org/min-1992.html
^ Jill D. Pasteris, et al. (2008). ”Phosphates and Global Sustainability: Bone and Tooth Mineralization: Why Apatite?”. ELEMENTS 4 (2): sid. 97-104.
^ Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnadsstenar, Världens alla arter och varieteter 1600 exempel, 13:e utökade och uppdaterade upplagan 2002, sidan 210, ISBN 978-91-631-9069-8

Bra böcker lexikon, 1973

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Apatit.
Bilder & media

[1] ttps://snl.no/apatitt

[2] Malkolm E. Back (2018), Flerscher’s glossary of mineral species, sid 302

[3] ttps://www.mindat.org/min-1572.html

[4] ttps://www.mindat.org/min-1013.html

[5] ttps://www.mindat.org/min-1992.html

[6] Jill D. Pasteris, et al. (2008). ”Phosphates and Global Sustainability: Bone and Tooth Mineralization: Why Apatite?”. ELEMENTS 4 (2): sid. 97-104.

[7] Walter Schumann, Ädelstenar och Prydnadsstenar, Världens alla arter och varieteter 1600 exempel, 13:e utökade och uppdaterade upplagan 2002, sidan 210, ISBN 978-91-631-9069-8

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]