Folkomröstningar i Sverige
Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 2 § 5 punkten).
Folkomröstningar i Sverige är i regel rådgivande och politikerna kan fatta beslut som strider mot valresultatet; detta skedde till exempel efter folkomröstningen om högertrafik (väljarna röstade 1955 nej till byte till högertrafik, men detta infördes i alla fall 1967).
Svenska folkomröstningar är bindande då de gäller en grundlagsändring och en majoritet röstar emot ändring; sådana folkomröstningar kan kallas om minst en tredjedel av riksdagens ledamöter begär det, och hålls då samtidigt som följande riksdagsval. Röstar en majoritet inte emot är resultatet inte bindande, utan ska beslutas av den nyvalda riksdagen.[1].
Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.
Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i lagen om kommunala folkomröstningar[2] och i kommunallagen. Om 10 procent av de röstberättigade i en kommun eller landstingskommun vill ha folkomröstning är kommun- eller landstingsfullmäktige skyldiga att ta upp frågan. Det krävs en kvalificerad majoritet av 2/3 av fullmäktiges ledamöter för att stoppa initiativet. Innan 2012 räckte det med 5 % för att väcka frågan, men å andra sidan så räckte det också med 50 % för att stoppa initiativet vilket försvagade möjligheten att driva igenom en folkomröstning mot den aktuella kommunens politiska majoritet.[3]
Nationella folkomröstningar i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Tabellen nedan är baserad på information från Statistiska centralbyrån[4] och Valmyndigheten[5].
| Ämne | Datum | Resultat | Valdeltagande |
|---|---|---|---|
| Rusdrycksförbud | 27 augusti 1922 | Ja 49,0 %, Nej 51,0 % | 55,1 % |
| Högertrafik | 16 oktober 1955 | Nej 82,9 %, Ja 15,5 %, Blankt 1,6 % | 53,2 % |
| Pensionsfrågan | 13 oktober 1957 | Linje 1: 45,8 %, Linje 2: 15,0 %, Linje 3: 35,3 %, Blankt 3,9 % | 72,4 % |
| Kärnkraftsfrågan | 23 mars 1980 | Linje 1: 18,9 %, Linje 2: 39,1 %, Linje 3: 38,7 %, Blankt 3,3 % | 75,6 % |
| EU-medlemskap | 13 november 1994 | Ja 52,3 %, Nej 46,8 %, Blankt 0,9 % | 83,3 % |
| Införande av euron | 14 september 2003 | Nej 55,9 %, Ja 42,0 %, Blankt 2,1 % | 82,6 % |
Kommunala folkomröstningar
[redigera | redigera wikitext]Utöver de nationella folkomröstningarna har det många gånger även hållits kommunala folkomröstningar i olika svenska kommuner. Den första hölls 1980. En lista över dessa återfinns i artikeln om den listan över kommunala folkomröstningar i Sverige.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Folkomröstning”. www.riksdagen.se. 27 april 2023. https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/folkomrostning/. Läst 30 mars 2026.
- ↑ Lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar
- ↑ Valmyndighetens hemsida Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ ”Folkomröstningar 1922-2003”. Folkomröstningar, valresultat. SCB. 21 december 2007. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. http://archive.is/2012.09.12-165127/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart.aspx?id=223857. Läst 28 januari 2012.
- ↑ ”Nationella folkomröstningar”. Valmyndigheten. 14 november 2008. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ysPwXyM2?url=http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/folkomrostningar/nationella/index.html. Läst 28 januari 2012.