Fordonsgas

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vägskylt för fordonsgas.

Fordonsgas är den svenska benämningen på i huvudsak komprimerad metangas som används för drift av gasbilar och andra fordon. Fordonsgasen lagras i fordonets tankar under högt tryck, upp till 200 bar, och vanligtvis komprimeras den på tankstationen. Gasen kan antingen komma från fossila fyndigheter, naturgas, eller framställas ur biogas. Ofta är fordonsgas en blandning av dessa. Ett liknande begrepp är CNG, "compressed natural gas".

Fordonsgas ska inte förväxlas med motorgas, LPG ("liquid petroleum gas") som är gasol använd för fordonsbruk. Denna lagras i fordonets tankar under mycket lägre tryck än fordonsgasen, och i flytande form.

Fordonsgas i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Tankställe för fordonsgas i Älvsjö industriområde.

I princip alla gasdrivna fordon i Sverige använder fordonsgas. Större delen av den fordonsgas som säljs utgörs av biogas. I slutet av 2018 fanns det 185 publika tankställen för fordonsgas och ca 60 icke publika tankställen för bussar och andra tunga fordon i Sverige. Sedan 2008 har den samlade leveransen fordonsgas bestått till mer än 50 procent av biogas och sedan 2018 över 90 procent, enligt statistik från Energigas Sverige.[1]

Fordon som drivs med fordonsgas har lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar än de som drivs med bensin. Användning av naturgas som drivmedel innebär 20 % lägre utsläpp av koldioxid jämfört med bensin. Användning av biogas är i princip koldioxidneutralt. Därför klassas gasdrivna bilar som miljöbilar och har i Sverige 40 procents skattereduktion när de köps som tjänstebilar.

I slutet av 2018 fanns det 54 352 gasfordon i Sverige. Av dessa var 2 522 bussar, 920 tunga fordon och resterande personbilar och skåpbilar.[1]

Biogas utsågs till "Bästa Bränsle 2009" av Gröna Bilister.[2]

Företaget Fordonsgas Sverige AB svanenmärkte år 2008 sin fordonsgas och det är därmed det första, och hittills enda, fordonsbränsle som uppfyller kriterierna för den märkningen.[3]

Flytande naturgas eller biogas, som förvaras vid låg temperatur, är ett alternativ till metan under tryck i gasform i exempelvis fartyg, lok och lastbilar. Ett framtida alternativ är hytan, som är en blandning av metangas och vätgas.

Andra typer av gasformiga fordonsbränslen[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Statistik om fordonsgas”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/statistik-om-fordonsgas/. Läst 11 oktober 2019. 
  2. ^ Lund, Fredrik (18 juni 2009). ”Bästa bränslet utsett”. bilsport.se. http://www.bilsport.se/news.php?id=69831. Läst 29 november 2011. [död länk]
  3. ^ Hållén, Jonas (12 november 2008). ”Fordonsgas blir Svanenmärkt”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article255686.ece. Läst 29 november 2011. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]