Franska Somaliland
| Franska Somaliland | |||
| Côte française des Somalis (franska) | |||
1896–1967 | |||
| |||
 | |||
| Huvudstad | Djibouti | ||
|---|---|---|---|
| Språk | Franska | ||
| Religion | Islam Kristendom | ||
| Statsskick | Franskt avhängigt territorium | ||
| Sista guvernör | Louis Saget (1966-1967) | ||
| Bildades | 20 maj 1896 | ||
| – bildades ur | Djibouti Obockregionen Tadjouraregionen | ||
| Upphörde | 5 juli 1967 | ||
| – uppgick i | Franska Afar- och Issaterritoriet | ||
| Areal | 23200 km² (1963) | ||
| Folkmängd | 100000 (uppgift om år saknas) | ||
| Valuta | Fransk franc (1896- 1949) Fransk Somalilandfranc (1949- 1967) | ||
| |||
Franska Somaliland (franska: Côte française des Somalis) var en fransk besittning vid Bab al-Mandabsundet på Afrikas horn. Den skapades efter flera avtal som Frankrike skrev på mellan 1883 och 1887 med då styrande sultaner.[1] Den bestod av samma område som nuvarande Djibouti och gränsade i norr till Eritrea, i väster till Etiopien och i sydöst till Brittiska Somaliland.
Under den europeiska kapplöpningen om Afrika förvärvade Frankrike 1862 hamnstaden Obock söder om sundet Bab al-Mandab vid Tadjouraviken som de använde som kolningsstation för sina fartyg.[2] Territorierna Obock och Tadjoura blev franska protektorat 1884 och områdena kring Tadjouraviken slogs samman till kolonin Franska Somaliland 1896.[3]
Djibouti anlades 1888 som en hamnstad vid mynningen av Tadjouraviken i Adenvikens inre del och blev huvudstad i kolonin. En järnväg byggdes mellan 1897 och 1917 mellan hamnen i Djibouti och Addis Ababa i Etiopien.[4]
Namnet ändrades 1967 till Franska Afar- och Issaterritoriet som 1977 blev den självständiga staten Djibouti.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Hugh Chisholm (ed.), The encyclopædia britannica: a dictionary of arts, sciences, literature and general information, Volume 25, (At the University press: 1911), p.383.
- ↑ Encyclopaedia Britannica; Somaliland
- ↑ Store norske leksikon; Djibouti
- ↑ Encyclopædia Britannica; Djibouti national capital