Fritz Stenström
| Fritz Stenström | |
| Född | 4 juni 1871 Drängsereds socken, Sverige |
|---|---|
| Död | 31 januari 1936 (64 år) Göteborg, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Läkare, hembygdsforskare |
| Redigera Wikidata | |
Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, född 4 juni 1871 i Drängsered, Hallands län, död 31 januari 1936[1] i Göteborg, var en svensk läkare, hembygdsskildrare och medicinhistoriker.
Fritz Stenström föddes i Drängsered, men växte upp i Skepplanda, där hans far var komminister. Han avlade studentexamen vid Högre latinläroverket i Göteborg år 1889,[2] blev medicine kandidat vid Lunds universitet 1894 och medicine licentiat 1899. Han var praktiserande läkare i Örgryte socken från 1901 och läkare vid Örgryte epidemisjukhus från 1905.[3]
Fritz Stenström var municipalläkare i Örgryte socken och stadsdistriktsläkare efter Örgrytes inkorporering i Göteborgs stad år 1922. Hans praktik var belägen på Mölndalsvägen vid Lyckholms bryggerier. Han startade Örgryte förening mot tuberkulos och fick igång en tuberkulosdispensär, vilken var den första utanför storstäderna, samt stödde bildandet av Örgryte koloniträdgårdar och Örgryte epidemisjukhus. År 1905 startade han Sällskapet Örgryte Odalmän (ursprungligen Sociala föreningen Odalmännen), som var en hembygdsförening och en social stödorganisation. Han var dess ordförande från 1911 till sin död.[2][4]
Fritz Stenström skrev den första göteborgska stadsdelsskildringen Örgryte genom tiderna (i två band 1920 och 1924), om den göteborgska medicinhistorien i Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg (1929) och en monografi om Pehr Dubb, vilken utgavs 1933 till 100-årsminnet av Pehr Dubbs bortgång år 1834.[2][5] År 1934 utgav han en historik över släkten Stenström. Han var beundrare av Carl von Linné och var aktiv inom Svenska Linnésällskapet. Fritz Stenström blev hedersledamot i Göteborgs Läkaresällskap.[5]
Fritz Stenström var gift med Asta, född Harms, och hade fyra barn. Yngste sonen var ögonläkaren Sölve Stenström (1913–1979).[6][2][7]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Stenström, Fritz (1920). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. 1. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1659072
- Stenström, Fritz (1924). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. 2. Göteborg: Wald. Zachrisson. Libris 1659071
- Stenström, Fritz (1929). Läkekonstens och hälsovårdens företrädare i Göteborg under 1600- och 1700-talen jämte historik över stadens Medicinalverk och Sundhetsväsen. Göteborg: Elander. Libris 8209435. https://runeberg.org/sflakegbg/
- Stenström, Fritz (1933). Per Dubb och hans livsgärning: ett ärofullt kapitel i Göteborgs läkarhistoria. Göteborg: Göteborgs läkaresällskap (distr. Libris 1221323
- Stenström, Fritz (1934). Släkten Stenström från Halland, jämte befryndade släktgrenar: Genealogiska och biografiska uppgifter. Göteborg: Fritz Stenström. Libris 1368514
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Döde: Fritz Stenström”. Svenska Dagbladet: s. 2. 2 februari 1936. https://www.svd.se/arkiv/1936-02-02/2/SVD. Läst 9 juni 2024.
- ^ [a b c d] Westin 2023, sid. 117.
- ^ Fritz Waldemar Nikodemus Stenström i Alfred Levertin, Svenskt porträttgalleri (1911), volym XIII. Läkarekåren
- ^ Westin 2023, sid. 54–55.
- ^ [a b] Westin 2023, sid. 55.
- ^ ”Dödsfall: Sölve Stenström död – Omtyckt ögonläkare med teknisk gåva”. Svenska Dagbladet: s. 16. 19 maj 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-05-19/16/SVD. Läst 9 juni 2024.
- ^ Westin 2023, sid. 54.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Westin, Jan (2023). ”Hvitfeldtskastudenter som blev läkare – Minnen av en handfull göteborgsprofiler”. Från Hvitfeldtska: Minnen från den egna skoltiden och något om andra elever på skolan -- uppsatser i Gamla Hvitfeldtares årsbok 2007-2022.. Göteborg: Billes tryckeri. Libris 4ng38wl2284dtr9f. ISBN 9789163957994
|