Örgryte socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örgryte socken
Socken
Örgryte gamla kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Härad Sävedals härad
Koordinater 57°42′10.47″N 12°0′19.54″Ö / 57.7029083°N 12.0054278°Ö / 57.7029083; 12.0054278
Kyrkby -
Area 18 km²[1]
Folkmängd 22 124 (1921)[1]
Befolkningstäthet 1 229 invånare/km²
Sockenkod 3032

Örgryte socken i Västergötland ingick i Sävedals härad, uppgick 1922 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 förutom av Örgryte distrikt även av Göteborgs domkyrkodistrikt, Göteborgs Vasa distrikt, Johannebergs distrikt, Haga distrikt, Annedals distrikt, Göteborgs Oscar Fredriks distrikt, Masthuggets distrikt, Göteborgs Karl Johans distrikt och Björkekärrs distrikt samt delar av Göteborgs Sankt Pauli distrikt och Härlanda distrikt.

Socknens areal var 18,49 kvadratkilometer varav 17,18 land.[1][2] År 1921 fanns här 22 124 invånare.[3] Sockenkyrkorna Örgryte nya kyrka och Örgryte gamla kyrka ligger i socknen.

Staden Göteborg - Inom Vallgraven - anlades på Eklanda bys och Gullbergs ängars marker i Örgryte socken, som en del av den så kallade donationsjorden. Arealen för stadsområdet utgjorde 251 tunnland.[4]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung. Göteborg stad utbröts ur Örgryte socken och 1619 bröts Göteborgs svenska församling (numera Göteborgs Domkyrkoförsamling) ut ur Örgryte. 1700 utbröts Amiralitetsförsamlingen (Karl Johan) och 11 maj 1786 Mariebergs församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Örgryte församling och för de borgerliga frågorna bildades Örgryte landskommun. Landskommunen inkorporerades 1922 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun.[3]

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sävedals härad. De indelta soldaterna tillhörde Elfsborgs regemente, Marks kompani och Göteborgs Stads-Vakts-kompani.[5]

Räkenskapsåret 1623-1624 utgjordes Örgryte av 9 hela skattehemman, 2 halva kronohemman, 1 kyrkohemman och 11 frälsehemman.[6]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Örgryte socken ligger öster och söder om Göteborgs centrum med Mölndalsån i väster, Stora Delsjön och Lilla Delsjön i öster och kring Säveån. Socknen är dalbygd i väster vid ån och är en skogsbygd i öster.[1]

Vid 1923 års stadsdelsindelning blev Örgryte indelat i stadsdelarna Gårda, Krokslätt och Lunden, motsvarande de tidigare municipalsamhällena, samt , Delsjön, Kallebäck, Skår, Sävenäs och Torp.[7]

Det finns två naturreservat i socknen. Delsjöområdet som delas med Fässbergs socken i Mölndals kommun och Råda socken i Härryda kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Änggårdsbergen som delas med västra Frölunda socken i Göteborgs kommun och Fässbergs socken i Mölndals kommun är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Bö herrgård,[8] Kärralunds herrgård,[9] Stora Änggården,[10] Sävenäs säteri,[11][12] Stora Torps säteri,[13][14] och Jakobsdals herrgård,[13] Skårs herrgård,[15][16] Underås herrgård[17][18] och Fräntorps herrgård.[19]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 008 1810 till 22 124 1920 innan socknen uppgick i Göteborgs stad 1922.[20]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1485 Örgrydhä är sammansatt av ör, 'grus(bank)' och gryt(e), stenanhopning, stenig mark'. Namnet syftar troligen på Kyrkbäckens nedre lopp.[21]

Språkvetaren professor Hjalmar Lindroth hävdar att namnet skrevs Ørgrydhæ (- socken) år 1485. En tidig benämning på invånarna i Örgryte, menar han hittas i den gotiske historieskrivaren Jordanes på 500-talet, som i en handskrift beskriver euagreotingi (en förvanskning av auragreotingi). Örgryte stom var namnet på det hemman som utgjorde sätes- eller avelsgård till avlöning av prästerskapet och brukades av kyrkbönder.[22] Det låg cirka 100 meter söder om nuvarande Sankt Sigfrids plan. I äldre tider kallades hemmanet endast för Stompen eller Stommen[23], och från 1819 för Jakobsdal efter dåvarande ägaren, apotekaren Hans Jacob Cavallin. Huvudbyggnaden blev 1915 Betaniastiftelsens sjukhem, och revs 1980 för att lämna plats åt Sovjetunionens generalkonsulat. [24][25]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Örgryte socken i Nordisk familjebok från 1922
  2. ^ 1 940 hektar, varav 204 hektar vatten. Källa: Statistisk Årsbok för Göteborg 1939, Göteborgs stads statistiska byrå 1939, s. 5
  3. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  4. ^ Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut, Esbjörn Janson, Göteborgs Fastighetskontor, Göteborg 1988 ISBN 91-7970-264-3, s. 8ff
  5. ^ Adm historik för Örgryte socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 212
  7. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 411
  8. ^ , i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Kärralund, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Änggården, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  11. ^ Säfvenäs, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Säfvenäs i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ [a b] Örgryte, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Torpa, Stora i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Skår, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Skår i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Underås, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  18. ^ Underås i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  19. ^ Fräntorp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  20. ^ Folkmängd 1810-1890 Örgryte i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 9/6 2016)
  21. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  22. ^ Örgryte genom tiderna, [band I], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920, s. 32
  23. ^ Örgryte genom tiderna, [band II], Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1924, karta på sista sidan.
  24. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 85f
  25. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 93, 169

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Anjou, Åsa (1986). ”Livet och människorna på några gamla gårdar i Örgryte.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1986 (20),: sid. 12-27 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 3180060
  • Jonsson, Oscar (1974). Skolor och lärare i gamla Örgryte. Göteborg: [Lärarkårens hembygdskommitté]. Libris 870788 
  • Jonsson, Oscar (1978). Örgryte och Majornas gamla skolor. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744943. ISBN 91-85046-23-X 
  • Skarback, Sören (1993). Örgryte i flydda dar. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592877. ISBN 91-7029-115-2 (inb.) 
  • Stenström, Fritz (1986[1920]). Örgryte genom tiderna: en minnesbok. D. 1 och 2 (2. faks.-uppl. /sammanställd av Sällskapet Örgryte odalmän). Göteborg: Sällsk. Örgryte odalmän. Libris 645221. ISBN (Inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]