Furstbiskopsstiftet Münster

Furstbiskopsstiftet Münster
	Furstbiskopsstiftet Münster
	Hochstift Münster (Tyska)
Flagga	Vapen
	Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560. Furstbiskopsdömet Münsters utbredning 1560.
Huvudstad	Münster ; ;
Bildades	1180 ;
Upphörde	1802 ;
Areal	9 900 km² ;

Furstbiskopsstiftet Münster var ett biskopsstift, sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största i Westfaliska kretsen och hade en yta på omkring 9 900 km².

Bland furstbiskoparna må nämnas Christoph Bernhard von Galen, som förde krig med Sverige. Efter 1719 var ärkebiskoparna av Köln tillika furstbiskopar i Münster. Genom riksdeputationshuvudbeslutet 1803 sekulariserades stiftet, och dess område delades emellan Preussen, hertigen av Holstein-Oldenburg, hertigen av Arenberg m. fl. Preussen bildade av sina andelar (omkring 5 500 km) furstendömet Münster, som 1807 förenades med det nybildade storhertigdömet Berg och 1810 med franska kejsardömet. Genom Wienkongressen (1814-15) återfick Preussen furstendömet, som bildade huvudbeståndsdelen i regeringsområdet Münster.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Münster, 1904–1926.