Hoppa till innehållet

Förgätmigej

Från Wikipedia
Äkta förgätmigej
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
Ordningf.n. ej indelad
FamiljSträvbladiga växter
Boraginaceae
SläkteFörgätmigejsläktet
Myosotis
ArtÄkta förgätmigej
M. scorpioides
Vetenskapligt namn
§ Myosotis scorpioides
AuktorL., 1753
Synonymer
  • Myosotis palustris L.
  • Myosotis palustris (L.) Lam., 1779
  • Myosotis palustris Benth., 1836
  • Myosotis palustris Hill, 1770
  • Myosotis palustris (L.) Nathh., 1756
  • Myosotis scorpioides Krock., 1787
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz Gera, 1885
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz Gera, 1885

Äkta förgätmigej (Myosotis scorpioides) är en ört i släktet förgätmigejer och familjen strävbladiga växter.

Plantan växer upprätt och når en höjd från 15 cm till 60 cm. Den har små (6 mm bred krona) blå blommor som är gula i mitten.

Äkta förgätmigej och sumpförgätmigej (Myosotis laxa) är de enda arterna i släktet som inte har utstående krokhår på foderbladen.

Förgätmigejen kommer ursprungligen från Euroasien, men har spridit sig även till Nordamerika, där den på sina håll kan vara invasiv. Den finns i större delen av Sverige och Finland, men är vanligast i söder.

Utbredningskartor

[redigera | redigera wikitext]

Trivs bäst på fuktiga marker med mycket sol eller lätt skugga, som sjöstränder och skogskärr.[1]

förgät mig ej = glöm mig inte

  • Myosotis = råttöron.
  • Palustris = sumpmark, vattensjukt område, växtens biotop.
  • Scorpionides = skorpionliknande. Troligen med syftning på att bladen till att börja med är hoprullade, liksom skorpionens gifttagg.

Första fynduppgift finns i Rudbecks Catalogus plantarum 1658 (Norstedt, 1920).

Förgätmigej är landskapsblomma i Dalsland och delstatsblomma i Alaska, USA.[2]

Det finns även odlade varianter med något avvikande utseende.

Denna täcka blomma betraktas sedan gammalt såsom en kärlekens eller vänskapens minnesblomma. Men, anmärker DYBECK, de prunkande namn, som man utomlands slösat på växten, ha ej vunnit insteg hos svenska allmogen, icke ens "Förgät-mig-ej", hvilket ännu idag icke är folknamn. Ej heller, säger DYBECK, är blomman i särdeles tycke, utom i eller nära städerna, der den, såsom bekant, bindes till kransar att lägga i vatten. "Med säkerhet kan deremot antagas att blommans benämningar Fiskögon (Nerike), Fansögon och mormorsglasögon (Skåne) äro inhemska ehuru knappt urgamla." Denna brist på allmoge-namn står säkerligen i samband med växtens brist på nyttiga eller annars märkliga egenskaper.
– C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I, 1867
Namn Trakt Referens Förklaring
Blå ögontröst Enligt folkmedicin botemedel för ögonbesvär
Fansögon Skåne [3]
Fiskögon Närke
Huggormsört Känt sedan 1600-talet
Jungfruöga Södra Sverige [4]
Kattyven Skåne [5] Egentligen kattögon
Mormors glasögon Skåne Samma benämning har använts även för Teveronika
Skorpionört Känt sedan 1600-talet
  1. ^ ”Förgätmigej”. https://www.sll.fi/mita-sina-voit-tehda/tule-mukaan-toimintaan/materiaalit/luhtalemmikki_ruotsi.pdf. Läst 14 oktober 2018. 
  2. ^ About flowers, avsnitt State Flowers [1]
  3. ^ Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden, 2007, ICA bokförlag (s. 220).
  4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 299 [2], Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962]
  5. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 314 [3] Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]