Hoppa till innehållet

Förlovningsring

Från Wikipedia
Förlovningsring (med diamant) och slät vigselring innerst på fingret. I vissa länder är det ofta förlovningsringen som är mer utsmyckad än vigselringen och med ökad globalisering har sådana seder börjat bli trendiga också i Sverige.

Förlovningsringar bärs av ett par som har förlovat sig. I ringen är vanligen ingraverat förlovningsdatum och antingen bådas namn eller namnet på den person man förlovat sig med. Sedan mitten av 1800-talet är seden i Sverige att fästfolket växlar släta ringar. Numera kan fästmön i stället få en alliansring.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Forntiden

[redigera | redigera wikitext]

Även om de forna egyptierna ibland ges äran av att ha uppfunnit förlovningsringen och de antika grekerna av att ha antagit traditionen, kan förlovningsringens historia bara spåras så långt tillbaka som till det antika Rom.[2][3][4][5]

Historien verkar ha sitt ursprung i den forntida romerska boken Noctes atticae (Attiska nätter) av Aulus Gellius som citerar Apions Aegyptiacorum, där en påstådd ven ursprungligen var en nervus (ett ord som antingen kan översättas som "nerv" eller som "sena").[6]

Den populära uppfattningen att förlovningsringen ursprungligen var en del av brudpriset, som representerade köp och ägarskap av bruden, har ifrågasatts av nutida forskning.[7][4]:42 not 105

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

600-talets västgotiska lag krävde att "när trolovningsceremonin har genomförts, ..., och ringen har givits eller accepterats som pant, fast inget har skrivits, får löftet, under inga omständigheter, brytas." [8]

År 860 e.Kr. skrev Nikolaus I ett brev till Boris I av Bulgarien som svar på frågor angående skillnader mellan romersk-katolskt och östortodoxt bruk. Nikolaus beskriver hur en man inom den romersk-katolska kyrkan ger sin trolovade en förlovningsring.[9][10]

Renässansen

[redigera | redigera wikitext]

Den första väldokumenterade användningen av en diamantring för att tillkännage förlovning var Maximilian I i Wiens kejsarhov 1477, när Maximilian trolovades med Maria av Burgund. Detta påverkade männen i de högre och rikare sociala klasserna att ge diamantringar till sina älskade.[11]

Reformationen

[redigera | redigera wikitext]

Under reformationen ersatte vigselringen trolovningsringen som den ring som var förknippad med giftermål.[12] I katolska länder skedde förändringen något senare.[13]

Upplysningstiden

[redigera | redigera wikitext]

Under upplysningstiden var både smyckesringar och poesiringar populära. Skillnaden var att den senare oftare användes som ett uttryck för känsla, snarare än att visa en formell förlovning.[14]

Förlovningsring från 1864
.

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

I Förenta staterna minskade efterfrågan på förlovningsringar med diamanter efter andra världskriget, och ännu mer under den stora depressionen.[15] 1938 började diamantkartellen De Beers en marknadsföringskampanj som kom att få stort inflytande över valet av förlovningsringar.

Under den stora depressionen på 1930-talet sjönk priset på diamanter dramatiskt.[16] På samma gång visade marknadsundersökningar att förlovningsringar inte längre var så populära bland yngre personer. Före andra världskriget innehöll bara 10 procent av de amerikanska förlovningsringarna en diamant.[17] Medan den första fasen av marknadföringen av diamanter i USA bestod av en marknadsundersökning, började annonseringsfasen 1939. Ett av de första elementen i kampanjen var att undervisa allmänheten om de fyra C (cut, carats, color och clarity, dvs. utförande, karat, färg och klarhet). 1947 introducerades sloganen "a diamond is forever" (en diamant är för evigt).[18] Sedan försökte De Beers med en marknadsföringskampanj övertyga konsumenterna om att en förlovningsring är absolut nödvändig, och att en diamant är den enda acceptabla stenen till en förlovningsring.[19]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under det tidiga 2000-talet, började juvelindustrin marknadsföra "förlovningsringar för män", "mangagement rings".[20][21]

Förlovningsringar i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I Sverige, Finland, Storbritannien och USA bärs förlovningsringarna på vänster hands ringfinger, medan de i exempelvis Danmark och Tyskland bärs på högra handens ringfinger. I Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna och Brasilien bär båda parterna i förhållandet förlovningsring.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 februari 2020.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationalencyklopedin. Bd 7. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 220, förlovningsring. ISBN 91-7024-619-X 
  2. ^ Toliver, Wendy (1 mars 2003) (på engelska). The Little Giant Encyclopedia of Wedding Etiquette. Sterling Publishing Company, Inc. sid. 19–20. ISBN 978-0-8069-9389-8. https://books.google.com/books?id=YvImGEVrAO8C&pg=PA19. Läst 14 februari 2020 
  3. ^ Britannica Concise Encyclopedia. Encyclopaedia Britannica, Inc. 1 maj 2008. sid. 1623. ISBN 978-1-59339-492-9. https://books.google.com/books?id=ea-bAAAAQBAJ&pg=PA1623. Läst 14 februari 2020 
  4. ^ [a b] Hersch, Karen K. (24 maj 2010) (på engelska). The Roman Wedding: Ritual and Meaning in Antiquity. Cambridge University Press. sid. 41–42. ISBN 978-0-521-12427-0. https://books.google.com/books?id=TZEJQPjc4sIC&pg=PA41. Läst 14 februari 2020 
  5. ^ O'Rourke, Meghan (11 juni 2007). ”Diamonds Are a Girl's Worst Friend” (på engelska). Slate. http://www.slate.com/articles/news_and_politics/weddings/2007/06/diamonds_are_a_girls_worst_friend.html. Läst 14 februari 2020. 
  6. ^ Holford-Strevens, Leofranc (6 november 2003) (på engelska). Aulus Gellius : An Antonine Scholar and Leofranc Holford-Strevenshis Achievement: An Antonine Scholar and his Achievement. Oxford University Press. sid. 321. ISBN 978-0-19-151468-5. https://books.google.com/books?id=nXTWaXWlzSsC&pg=PA321. Läst 14 februari 2020 
  7. ^ Baker, Maureen (1 januari 2001) (på engelska). Families, Labour and Love. UBC Press. sid. 34. ISBN 978-0-7748-0849-1. https://books.google.com/books?id=DV9dTHVX9sAC&pg=PA34. Läst 14 februari 2020 
  8. ^ The Visigothic Code: (Forum judicum) Book III: Concerning Marriage - Title I: Concerning Nuptial Contracts. http://libro.uca.edu/vcode/vg3-1.htm The Visigothic Code: (Forum judicum). Läst 14 februari 2020 
  9. ^ . http://www.fordham.edu/halsall/basis/866nicholas-bulgar.asp The Responses of Pope Nicholas I to the Questions of the Bulgars A.D. 866 (Letter 99) Chapter 3. Läst 14 februari 2020  Arkiverad 4 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Joseph Bingham (1846) (på engelska). Origines Ecclesiasticæ: The Antiquities of the Christian Church : with Two Sermons and Two Letters on the Nature and Necessity of Absolution. H. G. Bohn. https://books.google.com/books?id=lb4PAAAAIAAJ&pg=PA1215. Läst 14 februari 2020. ”"Apud nostrates post sponsalia qua futurarum nuptiarum sunt promissio foedera quaeque consensu eorum qui haec contrahunt et eorum in quorum potestate sunt celebrantur. Postquam arris sponsam sibi sponsua per digitum fidei annulo insignitum desponderit…” 
  11. ^ Hesse, Rayner W. (1 januari 2007) (på engelska). Jewelrymaking Through History: An Encyclopedia. Greenwood Publishing Group. sid. 76. ISBN 978-0-313-33507-5. https://books.google.com/books?id=DIWEi5Hg93gC&pg=PA76. Läst 15 februari 2020 
  12. ^ Kunz, George F. (1917). Rings for the Finger, from the Earlieast Known Times to the Present. Lippincott. https://books.google.com/books?id=dqogAAAAMAAJ&pg=PA205. Läst 15 februari 2020 
  13. ^ Todd A. Salzman; Michael G. Lawler (på engelska). The Sexual Person: Toward a Renewed Catholic Anthropology. Georgetown University Press. sid. 199. ISBN 978-1-58901-726-9. https://books.google.com/books?id=p8nrAR3Oi1QC&pg=PA199 
  14. ^ White, Carolyn L. (8 september 2005) (på engelska). American Artifacts of Personal Adornment, 1680–1820: A Guide to Identification and Interpretation. Rowman Altamira. sid. 94. ISBN 978-0-7591-1465-4. https://books.google.com/books?id=aWsnAAAAQBAJ&pg=PA94. Läst 15 februari 2020 
  15. ^ Russell, Rebecca Ross (5 juni 2010) (på engelska). Gender and Jewelry: A Feminist Analysis. Rebecca Ross Russell. sid. 50. ISBN 978-1-4528-8253-6. https://books.google.com/books?id=Wx11yQK3J3QC&pg=PA50. Läst 15 februari 2020 
  16. ^ Magazine, Laurence Cawley BBC News. ”De Beers myth: Do people spend a month's salary on a diamond engagement ring?”. BBC News. https://www.bbc.co.uk/news/magazine-27371208. Läst 15 februari 20. 
  17. ^ Francis-Tan, Andrew; Mialon, Hugo M. (15 september 2014). ”'A Diamond is Forever’ and Other Fairy Tales: The Relationship between Wedding Expenses and Marriage Duration” (på engelska). doi:10.2139/ssrn.2501480. https://papers.ssrn.com/abstract=2501480. 
  18. ^ Sullivan, J. Courtney (3 maj 2013). ”How Americans Learned to Love Diamonds” (på engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2013/05/05/fashion/weddings/how-americans-learned-to-love-diamonds.html. Läst 15 februari 2020. 
  19. ^ Otnes, Cele C.; Pleck, Elizabeth (2003). Cinderella Dreams: The Allure of the Lavish Wedding. University of California Press. sid. 64. ISBN 9780520236615. https://books.google.com/books?id=OYBB_DGQN7kC&pg=PA64&lpg=PA64&dq=%22Ayer+promoted+diamonds+as+indispensable+luxury+items+that+all+“proper”+engaged+women+should+acquire.%22 
  20. ^ ”Why millennial men are wearing engagement rings” (på engelska). The Independent. 30 augusti 2017. https://www.independent.co.uk/life-style/love-sex/mangagement-rings-engagement-rings-men-women-weddings-proposal-a7913041.html. Läst 15 februari 2020. 
  21. ^ Zabell, Samantha (14 februari 2014). ”The Rise of the Man-gagement Ring” (på amerikansk engelska). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/national/archive/2014/02/the-rise-of-the-man-gagement-ring/283827/. Läst 15 februari 2020. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Förlovningsring&oldid=55328194”