Maria av Burgund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Maria av Burgund

Maria av Burgund, född 13 februari 1457, död 27 mars 1482, var regerande hertiginna av Burgund från 1477 till 1482. Hon var dotter till Karl den djärve och Isabella av Bourbon. Hon var gift med Maximilian I, tysk-romersk kejsare. Hon var känd som det dåtida Europas största arvtagerska och kallades även kallad Maria de Rijke (Maria den Rika). Genom hennes äktenskap kom nuvarande Nederländerna och Belgien att tillfalla dynastin Habsburg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Maria av Burgund tillbringade sin barndom i slotten i Gorinchem och Le Quesnoy (Hainaut) och, sedan hennes far blivit hertig, främst i slotten i Gent och Brygge. Hennes mor avled 1465, och hon uppfostrades främst av sin styvmor Margareta av York, till vilken hon hade ett mycket gott förhållande, medan hennes far oftast befann sig på resa.

Som sin fars enda legitima barn var hon tronarvinge till en av Europas rikaste och mäktigaste stater, hertigdömet Burgund. Detta gjorde henne mycket eftertraktad på den politiska äktenskapsmarknaden, och hon var trolovad flera gånger. År 1473 slöts ett avtal om äktenskap mellan Maria och Maximilian av Habsburg, son till kejsar Fredrik III; den officiella trolovningen ägde rum den 6 maj 1476.

Hertiginna[redigera | redigera wikitext]

Vid sin fars död 1477 fick Maria ärva alla burgundiska besittningar, vilket inkluderade nuvarande Nederländerna samt det ursprungliga Burgund i Frankrike. Ett problem för den unga tronarvingen var att vissa områden som Karel just hade erövrat inte ville lyda under Burgundiskt styre. Därför erövrades de franska delarna omedelbart av Frankrike. Hon inledde på sin styvmors råd fredsförhandlingar med Frankrike och sammankallade tillsammans med styvmodern nationalförsamlingen i Nederländerna för att be om stöd.

De nederländska besittningarna erkände henne som regent i utbyte mot att hon signerade Det stora privilegiet, vilket återinförde alla de enskilda nederländska provinsernas och städernas rättigheter och självständighet och avskaffade de tidigare centrala lagarna: hon lovade också att inte ändra skattelagarna eller börja och avsluta krig utan städernas samtycke, samt garanterade medborgarnas rätt till passivt motstånd mot kronan vid övergrepp mot lagen och vid korruption. Under konflikten mellan Nederländerna och Spanien skulle man många gånger hänvisa till detta fördrag.

Hon genomdrev också ständernas godkännande av ett giftermål med Maximilian I, tysk-romersk kejsare, skrev till honom och bad honom att komma till Nederländerna för att gifta sig med henne; hennes arvländer tillföll då efter henne huset Habsburg. När hon gifte sig med Maximiliaan van Habsburg tog han på sig den officiella rollen som rikets regent.Äktenskapet var lyckligt och Maria fick tre barn varav två överlevde, Filip den vackre och Margaretha. Maria krossades till döds då hon föll ur damsadeln vid en ridtur under en jakt.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Filip I av Kastilien (1478-1506)
  2. Margareta (1480-1530; överståthållarinna av Nederländerna)
  3. Frans (död 1481)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mary of Burgundy, 26 februari 2010.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Succession[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Karl I
Hertiginna av Burgund
1477-1482
Efterträdare:
Filip IV