Gårdsby
| Gårdsby | |
| Kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronoberg |
| Kommun | Växjö |
| Koordinater | 56°57′36″N 14°53′58.4″Ö / 56.96000°N 14.899556°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
  Gårdsby läge i Kronobergs län.
| |
Gårdsby är kyrkby i Gårdsby socken i Växjö kommun i Kronobergs län belägen norr om Växjö.
I byn ligger Gårdsby kyrka.
Gårdsby gård
[redigera | redigera wikitext]Ganska lite om Gårdsby är känt under medeltiden. Mycket av jorden tillhörde kyrkan, men det är känd att det bodde adelsmän här. Två kyrkohemman i Gårdsby kallade Munkabolet drogs 1528 in till kronan. De friköptes 1638 av landshövding Hans Kyle den yngre som tidigare köpt upp tre av frälsehemmanen i Gårdsby och lagt dem under sitt säteri Drettinge. I mitten av 1600-talet lyckade han dock få sina gårrdar i Gårdsby klassade som säteri för sin dotter Hedvig Margareta Kyle som ägde Gårdsby till sin död 1666. Sedan växlade ägarna till 1775, då major Johan Gustaf Rappe köpte Gårdsby, släkten Rappe kom sedan att äga Gårdsby fram till 1848. Inte månte överstelöjtnant Carl Wilhelm Rappe gjorde under slutet av 1700-talet Gårdsby till ett mönsterjordbruk. Han var den förste i Kronobergs län att införa vändplogen och införde konstbevattning. Med mindre lyckat resultat anlade han även ett betsockerbruk och linspinneri som inte heller bar sig. Han försökte sig även på fruktodling. Investeringar med lånta pengar ledde till att han var tvungen att upplåta Gårdsby till sina borgenärer, som tack och lov var hans släktingar, så gårdsby kunde hållas inom släkten Rappe. Efter flera olika ägarbyten köptes Gårdsby i slutet av 1800-talet av vice häradshövding Johannes Nilsson. Han bar brorson till Kristina Nilsson, och hon hade hjälpt honom ekonomiskt under hans juridikstudier. Som tack kom han att samla minnen kring henne och hon besökte alltid Gårdsby när hon kom till Sverige. Efter hans död 1929 övertogs gården av hans son Bruno Gårdsten men 1935 sålde han gården till Kurt Gowenius. Han startade även han satsade på linnespinneri, dock utan framgång. Hans söner Peder, Jan och Mikael Gowenius tog senare över bruket.[1]
Nuvarande herrgårdsbyggnad härrör från 1700-talets andra hälft. De båda flyglarna med låga pyramidtak byggdes 1810 samman med huvudbyggnaden.[1]