Gallsten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Gallstensanfall
Gallsten
latin: cholelithiasis, calculus felleus
Gallstenar
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 K80
ICD-9 574
OMIM 600803
DiseasesDB 2533
MedlinePlus 000273
eMedicine emerg/97 

Gallstenen är konkrement i gallan som kan bestå av kolesterol, kalk och bilirubin. Den har alltid bilirubin i mitten. 30% av kvinnorna och 20% av männen i 40-årsåldern har gallsten. De flesta är dock helt symtomfria. Övervikt, höga blodfetter och diabetes ökar risken för att få gallsten.[källa behövs]

Akut symptomgivande gallsten kallas gallstensanfall och upplevs i form av en mycket kraftig kolikliknande smärta ofta under höger revbensbåge. Diagnos ställs oftast genom ultraljudsundersökning av gallblåsa och gallvägar. Vid gallstensdiagnos skrivs oftast smärtstillande ut (diklofenakpreparat) för att hantera smärtan. Vid återkommande besvär, eller andra besvär orsakade av gallsten, såsom akut Cholecystit, blir oftast operation, cholecystektomi, aktuell. Operationen innebär att man tar bort gallblåsan. Den kan i dag oftast utföras med titthålskirurgi, och efter en sådan operation är patienten ofta hemma igen dagen efter. En tid därefter bör man undvika fetthaltig kost som friterad mat, bacon, ägg osv. Grönsaker är att föredra framför kolhydratrik kost.[källa behövs]

Ibland kan också gallstenar leta sig ut i gallgångarna och täppa till, vilket förhindrar galla att flöda ut i tolvfingertarmen. Detta medför gulsotsliknande symtom (hud och ögonvitor färgas gula) och är ett akut tillstånd. Operation, eller ERCP, blir då aktuellt.[källa behövs]

Ett gammalt namn för gallsten är stenpassion, som också är en beteckning för njursten. Förr kunde sådana sjukdomar inte opereras eller botas och anges ofta som dödsorsak i gammal folkbokföring.[källa behövs]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Gallsten är en vanlig sjukdom men den exakta förekomsten i den svenska befolkningen är ofullständigt undersökt.[1] Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.[1] I en förhållandevis liten svensk studie av 1 200 personer, 35–85 år gamla, hade 53 procent av kvinnorna och 32 procent av männen antingen gallsten eller var tidigare opererade för en sådan.[1] I en Italiensk ultraljudsstudie av 11 229 personer (4 619 kvinnor och 6 610 män) mellan 29–69 år fann man sten i gallblåsan hos 10,7 procent av kvinnorna och 5,4 procent av männen.[1] Av dessa hade 73 procent inga, 12 procent milda och 15 procent svåra symtom.[1]

Betydligt fler än de som opereras har mer eller mindre stora besvär från gallvägarna och det är också många som har sten i gallblåsan utan att ha besvär. Gallstensanfall är vanligast och innebär att man får ont i buken i samband med födointag.[1] Oftast släpper anfallet av sig självt eller så kan man behöva en dos kramplösande medicin.[1] Akut gallblåseinflammation (kolecystit) ger ofta feber, värk i buken, blodprover som visar på en inflammation i kroppen och ett påverkat allmäntillstånd.[1] Oftast finns det sten i gallblåsan hos de som har akut gallblåseinflammation.[1] Sten i gallblåsan påvisas vanligen med en ultraljudsundersökning.[1] Behandlingen är vanligen operation där gallblåsan tas bort (kolecystektomi) efter det att man kartlagt gallvägarna med en röntgenundersökning under ingreppet (peroperativ kolangiografi).[1] Gallblåsan kan tas bort laparoskopiskt (titthålskirurgi) eller med en öppen operation.[1] I en del fall, blir inflammationen så allvarlig att gallblåsan riskerar att spricka vilket är ett allvarligt tillstånd.[1] Inflammation i bukspottkörteln och inflammation i den djupa gallgången, som båda kan vara allvarliga tillstånd, kan vara kopplade till gallstenssjukdomen.[1] Besvär från gallblåsan påverkar patienters livskvalitet och operation botar symtomen hos flertalet av patienterna.[1]

Årligen utförs i Sverige fler än 12 500 galloperationer, vilket innebär att ingreppet är bland de vanligast förekommande operationerna inom hälso- och sjukvården.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation” (på sv). www.sbu.se. sid. 13-14. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/operation-vid-besvar-av-sten-i-gallblasan-och-akut-gallblaseinflammation/. Läst 7 juni 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]