Gamla begravningsplatsen, Göteborg

Ej att förväxla med Gamla begravningsplatsen vid Svingeln.

Gamla begravningsplatsen, Gamble körkiogården (1644), var Göteborgs första kyrkogård, belägen vid foten av Kvarnberget i centrala staden åren 1620–1643.

Det var i samband med omfattande utgrävningar av kvarteret Vadman från augusti 1979 till maj 1980 som begravningsplatsen påträffades. Anledningen till utgrävningen var, att Göteborgs stads bostads AB planerade att bebygga tomterna med bostäder. Kvarteren ingår i ett område, som av myndigheterna betraktas som fornlämning. Det undersökta området var cirka 5 000 kvadratmeter stort. Ett sjuttiotal kistor påträffades.

Centrum av begravningsplatsen låg ungefär i hörnet av Nedre Kvarnbergsgatan och Spannmålsgatan, där trappan går upp mot gamla navigationsskolan. Den närbelägna Torggatan kallades från början för Kyrkogårdsgatan (Kyrkiogardzgatun 1621-39) eller Kyrkogårdsgränden,^[1] efter närheten till begravningsplatsen.

Kyrkogården förlades dit för att området var torrt och i övrigt lämpligt. Kyrkogården vid Kvarnberget fick sina gränser bestämda enligt 1619 års stadsplan och var egentligen avsedd som kyrkogård för de utländska trosbekännarna. Man hade ursprungligen tänkt sig, att den utländska (tyska) kyrkan skulle legat på eller vid Kvarnberget.^[2]

Från 1645 övertog platsen kring Domkyrkan uppgiften som kyrkogård.

Referenser

Noter

^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 289.
^ Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928 s. 176.

Tryckta källor

Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 289. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)
Stadshistorisk undersökning : utgrävning av kvarteren Enigheten, Vindragaren, Stadskvarnen och Vadman i Västra Nordstaden i Göteborg 1979 -1980, [Särtryck ur Göteborgs Historiska Museums årstryck 1981], Eva Jönsson, Stefan Kihlberg, Göteborg 1981 s. 40-45
Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 799

[1] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s. 289.

[2] Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra, Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII, Albert Lilienberg, Göteborgs Litografiska AB 1928 s. 176.

[1]

[2]