Angereds kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Angereds kyrka
Kyrka
Angereds Kyrka.jpg
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Ort Angered
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborg
Församling Angered
Plats Angered
 - koordinater 57°47′12.5″N 12°6′4″Ö / 57.786806°N 12.10111°Ö / 57.786806; 12.10111
Material Natursten och vitputs
Invigd 1793
Bebyggelse-
registret
21300000002601

Angereds kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Angereds församling i Göteborgs stift. Den ligger i stadsdelen Angered i Göteborgs kommun.

Kyrkplatsen med klockstapel, kyrkogård och stigluckor ingår i en sammanhållen miljö med kyrkskola, församlingshem och prästgård.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Den första kyrkan uppfördes ursprungligen troligen redan på 1200-talet, men nuvarande enskeppiga salsbyggnad tillkom vid en restaurering 1791, på delar av den äldre stenkyrkans grundmurar. Kyrkan fick då sin nuvarande storlek och exteriör, som består av vapenhus i väster, långhus med fullbrett tak och sakristia. Den senare byggdes till på 1920-talet. I väster finns det medeltida murverket bevarat och exteriören är i stora drag bevarad från 1790-talet.

Reparationer och renoveringar[redigera | redigera wikitext]

  • 1902 - Nytt golv inlades och en gravhäll flyttades bort från mittgången.
  • 1908-1913 - Ommålning av klockstapel och innertaket. Hasselbergs altartavla ersattes av en nymålad och golv och tak reparerades.
  • 1929 - Sakristian byggdes till efter ritningar från 1923.
  • 1933 - En omfattande restaurering under ledning av Axel Forssén. Hela golvet byttes och läktarpelarnas grundläggning förstärktes med betongplattor. Restaureringen 1913 hade ödelagt vissa av Hasselbergs gamla målningar. Nu beslutades om "en fullständig ommålning av kyrkans tak, väggar och bänkar ... därvid de gamla 1700-talsfärgerna och målningarna framtagas." Nu tog man åter i bruk Hasselbergs altartavla. Elektricitet drogs in och värmeanläggning.
  • 1960-1961 - Tak, altare och predikstol renoverades. Den äldsta altartavlan med Jesu korsfästelse från 1600-talet flyttades till höger sida i koret och ersattes av Hasselbergs uppståndelsekors från 1700-talet. Man satte in bekvämare bänkar, men bibehöll bänkdörrarna från 1792. Vapenhus och sakristia renoverades liksom golvet.
  • 1991 - Vid denna renovering sökte man återställa kyrkan till utseendet 200 år tidigare. Man utgick då från 1791 års färgsättning av bänkar och väggar. Trägolven slipades och såpbehandlades. Brädväggar i koret togs bort och man satte upp bänkar i koret. Trappan till läktaren byttes ut. Kvinnoaltaret, som varit deponerat på Göteborgs stadsmuseum sedan 1800-talet, återkom. Till invigningen 1991 fanns även en ny orgel tillverkad av Tostareds Kyrkorgelfabrik på plats.

Dekorationsmålningar[redigera | redigera wikitext]

Det välvda innertaket i trä fick sin målning med motiv av ljusa moln mot en mörk bakgrund utförd av Matthias Hasselberg 1793. Samtidigt bemålade Hasselberg även läktarbröstningen och bänkarna samt snidade och bemålade altaruppsats och altartavla liksom väggarna och en draperimålning bakom altaret. Vid en renovering 1913 målades innertaket om, fast av äldre foton att döma hade Hasselbergs takmålningar övermålats redan tidigare. De förblev överkalkade fram till restaureringen under ledning av Axel Forssén 1933, då konservatorn Torsten Öhlén skrapade fram takmålningen och även äldre färgsättning på inventarierna. Draperimålningen bakom altaret målades dock åter över 1961.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Dopfunten i täljsten med fyrlobig cuppa, tillhör en grupp som brukar betecknas Starrkärrsgruppen och är tillverkad på 1200-talet.
  • Altaruppsatsen är målad av Matthias Hasselberg och troligen även blomdekoren på bänkarnas dörrblad. På läktarbarriären finns målningar som framställer Kristus och apostlarna.
  • Det så kallade kvinnoaltaret har en snidad altartavla från 1699 med en unik målning. Det användes tidigare vid kyrktagningar.

Klockstapel och klockor[redigera | redigera wikitext]

Den fristående klockstapeln i trä är sexkantig och delvis sammanbyggd med kyrkogårdens mur i dess nordöstra hörn. Klockorna hänger öppet.

  • Lillklockan är gjuten 1544 av Alf klockgjutare och har en latinsk inskrift med gotiska minusklar, som fritt kan tolkas: Herrens år 1544, då Bengt Asmundsson från Sätila (?) var präst, göt Alf klockgjutare denna klocka. Jesus (hjälp!).[1]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Orgelns fasad är byggd 1882 av Salomon Molander och härtstammar från den första orgeln. Verket har byggts om 1934 och 1991. Efter den senaste ombyggnaden utförd av Tostareds Kyrkorgelfabrik har instrumentet nitton stämmor fördelade på två manualer och pedal. Pipverket är heterogent innehåller material från 1882.[2]

Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Angereds gamla kyrkogård, med medeltida ursprung, omfattar 0,3 hektar och har 230 gravar. Angereds nya kyrkogård är från 1918, utvidgades 1973 och omfattar 1,2 hektar med 570 gravar.[3]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Utanpå den södra kyrkomuren sitter Per Lillies och hans makas vapensköld från 1650. Per Lillie avled 1659 som ståthållareÄlvsborgs slott.[4][5]

Begravningsscener i teveserien Hem till byn spelades in vid kyrkan.[6]

Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åmark, Mats (1960). Sveriges medeltida kyrkklockor : bevarade och kända klockor. Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid. 192-193. Libris 487090 
  2. ^ Göteborgs stifts orgelinventering 2006-2008
  3. ^ ”Angereds gamla och nya kyrkogårdar”. Svenska Kyrkan - Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=657509. Läst 18 mars 2015. 
  4. ^ Göteborgs stift i ord och bild. [Sveriges stift i ord och bild]. Stockholm: Idun. 1950. sid. 567. Libris 1398866 
  5. ^ Vår svenska kyrka : Göteborgs stift. Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 138. Libris 904466 
  6. ^ Tak, Bo (2017). När jag nobbade Josephine Baker. [Göteborg]: [Bo Tak]. sid. 68-70. Libris 20871734. ISBN 978-91-639-2917-5 
  • Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris 11485399. ISBN 9197431680 
  • En presentation av Angereds kyrka. Angered: Svenska kyrkan, Angered. 2015 
  • Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 32-35. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • En bok om Angered. Angered: Utg. 1966. sid. 357-366. Libris 793368 
  • Jarlert, Anders (1999). Medeltida kyrkor på 2000-talet. [Skriftserie] / [utgiven av Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd], 1101-8216 ; [3]. Göteborg: Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd. sid. 64-68. Libris 7770177. ISBN 91-88278-02-6 
  • Wildte, Fridolf (1948). Angereds kyrka : Bergums kyrka. Västergötlands kyrkor, 99-0860442-2 ; 2/3. Göteborg: Pro Caritas. Libris 1442005 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]