Kolerakyrkogården i Kallebäck

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kolerakyrkogården i Kallebäck
Begravningsplats
Kolerakyrkogård
Kolerakyrkogården i Kallebäck i april 2020.
Kolerakyrkogården i Kallebäck i april 2020.
Officiellt namn: Kallebäcks kolerakyrkogård
Land Sverige
Delstat Västra Götaland
Region Örgryte församling
Distrikt Kallebäck
Kommun Göteborg
Datum 1866
Skötsel Svenska kyrkan
Webbplats: Svenska kyrkan: Kyrkogårdar och begravningsplatser
Minnesstenen vid kolerakyrkogården i Kallebäck.
Kolerakyrkogården i Kallebäck i februari 1968. Foto från Göteborgs stadsmuseum.
Kallebäcks kolerakyrkogård söderifrån.

Kolerakyrkogården i Kallebäck är en kolerakyrkogård i stadsdelen Kallebäck i Göteborg. Den anlades i samband med koleraepidemin år 1866. Kyrkogården betraktas som en fast fornlämning och är därmed skyddad enligt kulturmiljölagen (KML).

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kolera var en återkommande farsot i Göteborg under 1800-talet. Under perioden 1834 till 1857 drabbades staden av sju epidemier, varav den värsta var den år 1834.[1] Totalt dog då 1 870 personer (av en total folkmängd år 1830 på 20 557) i staden och 592 (av en befolkning på 5 598) i Karl Johans församling.[2] Under 1850-talet hade sjukdomen epidemisk spridning under sex olika år, den svåraste åren 1850 och 1853, då 1 316 respektive 1 022 personer insjuknade, av vilka 580 och 626 avled. Vid epidemin år 1866 insjuknade totalt 1 273 personer i staden, varav 435 dog, samt 283 dödsfall i Majorna.[3]

I Örgryte socken inträffade sjukdoms- och dödsfall bland den fattigare arbetarklassen och de som hade det sämst, medan arbetarbostäderna tillhörande Almedahls fabriker klarade sig från sjukdomsfall. Det tillskrevs större renlighet och bättre bostäder, samt att bolaget övervakade personalens hälsotillstånd. Inom församlingen insjuknade 80 personer varav 44 avled och 31 tillfrisknade enligt sammanställning den 13 september. Församlingen anställde fler sköterskor och anskaffade ett större sjukhus, för att därigenom få bukt med sjukdomen.[4]

Kyrkogården[redigera | redigera wikitext]

Kolerakyrkogården i Kallebäck anlades år 1866 och är belägen intill Delsjö golfbaneväg. Den mäter 35 x 18 meter och omges av en cirka en meter hög vällagd stenmur och inne på kyrkogården är en 2,1 meter hög minnessten rest.[5] Intill kolerakyrkogården finns stenkammargraven Kung Rings grav.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlson, Gösta (2014). Majorna: en resa genom fem sekel ([Ny utg.]). Göteborg: Tukan i samarbete med Föreningen Gamla Majgrabbar. sid. 75. Libris 17064762. ISBN 9789176170908 
  2. ^ Öberg, Lars (1988). ”Koleraepidemin i Göteborg 1834 – Katastrofen som vändes till hygieniska reformer”. Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. 22. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 67–69. Libris 3684053 
  3. ^ Karl Johan Gezelius. ”Göteborgs stads hälso- och sjukvård”. i Nils Wimarson. Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar. Göteborg: Stadsfullmäktiges jubileumsberedning. sid. 344. http://runeberg.org/gbg1923/0344.html. Läst 9 maj 2020 
  4. ^ Göteborg den 13 Sept – Staden och Länet”. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning: s. 2. 13 september 1866. https://tidningar.kb.se/3678898/1866-09-13/edition/144022/part/1/page/2/. Läst 9 maj 2020. 
  5. ^ ”L1969:1487 Begravningsplats”. Fornsök. Riksantikvarieämbetet. 30 oktober 2018. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/4a6603cc-d737-4394-bbdd-dc35957e9fc8. Läst 12 maj 2020. 
  6. ^ ”L1969:404 Stenkammargrav”. Fornsök. Riksantikvarieämbetet. 30 oktober 2018. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/cf06a19f-96ca-4333-ad0e-793734c0fef0. Läst 12 maj 2020. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]