Nordstaden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordstaden, nr 2
Stadsdel
Göteborgs stadshus vid Gustaf Adolfs torg.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°42′29″N 11°57′52″Ö / 57.70806°N 11.96444°Ö / 57.70806; 11.96444
Area 42 hektar
Statistikkod stadsdelsnummer 2

Nordstaden är en stadsdel i centrala Göteborg norr om Stora Hamnkanalen och en del av Göteborgs ursprungliga stadsområde. Området delas av Östra Hamngatan, tidigare Östra hamnkanalen, i Östra Nordstaden och Västra Nordstaden. Stadsdelen har en areal på 42 hektar.[1]

De sista husen i Östra Nordstaden revs i maj 1971 för att ge plats för köpcentrumet Nordstan.[2]

Västra Nordstaden består huvudsakligen av äldre hus, till exempel Kronhuset, Rådhuset, Börsen, Tyska kyrkan, Ostindiska huset och före detta Sjöbefälsskolan. En del nybyggda hus finns, bland annat Göteborgsoperan och Traktören som är en av stadens förvaltningsbyggnader. I Västra Nordstaden finns också flera bostadskvarter, speciellt på Kvarnberget.

Längs Göta älv ligger Packhuskajen, som går från Stora Bommen till Lilla Bommen.

Spårvagnshållplatsen Nordstan ligger i öster, mellan köpcentrumet Nordstan och Centralstationen.

Byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Inom stadsdelen finns det åtta byggnadsminnen (BM):

Kvartersindelning i Nordstaden[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande kvarter[redigera | redigera wikitext]

Nordstaden omfattar numera 30 byggnadskvarter. Namnen som används är de som infördes 1923,[3] när fastigheternas tidigare rotenummer ersattes med en ny kvartersindelning.[4]

Kvarteren är: 2. Hövågen, 8. Köpmannen,[5] 9. Nye Port (numera Drottningtorget), 10. Kronobageriet,[6] 11. Rådhuset, 12. Ostindiska Kompaniet,[7] 13. Gamla Tullen,[8] 14. Lilla Berget,[9] 15. Traktören,[10] 16. Högvakten,[11] 17. Borgaren,[12] 18. Gamla Teatern,[13] 19. Kronhuset, 20. Franska Tomten,[14]21. Kruthuset, 22. Vadman,[15] 23. Enigheten,[16] 24. Polismästaren,[17] 25 Göta Kanal,[18] 26 Vindragaren,[19] 27. Stadskvarnen,[20] 28. Navigationsskolan,[21] 29. Kvarnberget, 30. Mjölnaren,[22] 31. Mätaren,[23] 32. Ljusstöparen,[24] 33. Lilla Bommen,[25] 35. Magasinet, 36. Packhuset, 37. Dirigenten.[26]

Tidigare kvarter[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1970-talet fanns det ytterligare några kvarter i Östra Nordstaden:[27][28] N:o 1 Gustavus Primus, N:o 3 Klädprässaren, N:o 4 Strykjärnet, N:o 5 Tenngjutaren och N:o 6 Nålmakaren[29]samt N:o 7 Gästgivaren.[29]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  2. ^ Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. Libris 904762 
  3. ^ Förteckning över av Magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad, Göteborgs stad 1923
  4. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 12.
  5. ^ Köpmannen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  6. ^ Kronobageriet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5-6.
  7. ^ Ostindiska Kompaniet, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6.
  8. ^ Gamla Tullen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 5 och 7.
  9. ^ Lilla Berget, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  10. ^ Traktören, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  11. ^ Högvakten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 6-7.
  12. ^ Borgaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  13. ^ Gamla Teatern, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.
  14. ^ Franska Tomten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7.
  15. ^ Vadman, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  16. ^ Enigheten, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  17. ^ Polismästaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 8-9.
  18. ^ Göta Kanal, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  19. ^ Vindragaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 9-10.
  20. ^ Stadskvarnen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  21. ^ Navigationsskolan, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  22. ^ Kvarnberget & Mjölnaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  23. ^ Mätaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  24. ^ Ljusstöparen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  25. ^ Lilla Bommen, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 10.
  26. ^ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  27. ^ Olga Dahl: Det äldsta Göteborgs roteindelning, gbgtomter.se.
  28. ^ Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris 7765970. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  29. ^ [a b] Nålmakaren & Gästgivaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637–1807, Rote 7-8.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.) , s. 10.
  • Förteckning över av magistraten den 15 juni 1923 fastställda beteckningar å byggnadskvarter och tomter inom Göteborgs stad.. Göteborg: Lindgren & söner. 1923. Libris 1472782 
  • Kjellin, Maja; Bothén Anders (1973). Östra Nordstaden i Göteborg: en stadsdels historia från grundläggningen till nuvarande tid. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 8. Göteborg. Libris 904762 
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 7.
  • Stadsbor i gångna tider: släktforskaren och staden. Årsbok / Sveriges släktforskarförbund, 99-0786668-7 ; 1989 Släkthistoriskt forum, 0280-3984 ; 89:5. Bromma: Sveriges släktforskarförb. 1989. Libris 7765970. ISBN 91-87676-03-6 , s. 147-164.
  • Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborgs statistik, 99-0875351-7. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-. Libris 8203449 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ninnisdotter, Gun (1992). Isrosor och spisrosor. Göteborg: Lindelöw. Libris 7769264. ISBN 91-88144-08-9  - Roman om två kvinnor som driver ett café på Postgatan under 1930-talet.