Gauss lag

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

I fysiken syftar Gauss lag på någon tillämpning av den generella matematiska satsen Gauss sats som ger sambandet mellan ytintegralen av något flöde, till exempel av vätska, som flödar ut ur en sluten yta och resultatet av källor som är inneslutna i den slutna ytan. Gauss lag används oftast inom elektrostatik och magnetostatik.

Gauss lag för det elektriska fältet[redigera | redigera wikitext]

Gauss sats åberopas särskilt inom elektrostatik för sambandet mellan elektrisk laddning (enhet coulomb) och elektrisk flödestäthet (enhet C/m²) eller elektrisk fältstyrka (enhet V/m). Den säger då att den totala laddning som finns innanför en sluten yta är lika med ytintegralen av den elektriska flödestätheten över hela ytan, som figuren (a) visar ovan. Om laddningen innanför är en punktformig laddning leder detta till Coulombs lag.

Gauss lag för det magnetiska fältet[redigera | redigera wikitext]

Ingen magnetisk monopol har någonsin hittats, vilket betyder att magnetfält inte har några källor i den mening som används ovan. Gauss lag för magnetiska fält säger därför att ytintegralen av det magnetiska fältet över en sluten yta alltid är noll: det kan aldrig finnas någon magnetisk laddning att innesluta. En följd av detta är att magnetiska fältlinjer alltid är slutna (dvs inte har några ändar). Bilderna (a) och (b) ovan kan därför inte visa magnetiska fält, medan dipolfältet i (c) kan existera.

Se även[redigera | redigera wikitext]