Gertrud Zetterholm

Gertrud Zetterholm
	Gertrud Zetterholm
Född	1 april 1918; Ronneby församling, Sverige
Död	9 oktober 2020 (102 år); Växjö domkyrkodistrikt, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Översättare, kåsör, författare, journalist
Make	Tore Zetterholm; (g. 1941–1969)
Barn	Finn Zetterholm (f. 1945)
Föräldrar	Emil Villius
Släktingar	Lars Villius (syskon); Hans Villius (syskon)
	Redigera Wikidata

Gertrud Zetterholm, född Villius, folkbokförd som Gertrud Villius,^[2] född den 1 april 1918 i Ronneby, död 9 oktober 2020^[3] i Växjö domkyrkodistrikt, var en svensk författare, journalist och kåsör.^[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gertrud Zetterholm, vars far var tandläkare Emil Villius, tog realexamen 1936. Hon debuterade 1946 med romanen Obemärkt som följdes av två barnböcker. Mellan 1964 och 1979 var hon kåsör i Femina och i Kyrkans Tidning mellan 1982 och 1986. Parallellt med sitt skrivande var hon också verksam som översättare, huvudsakligen av barn- och ungdomsböcker.

Zetterholm var sommarpratare i radioprogrammet Sommar i Sveriges Radio P1 år 1966.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hon var syster till historikern Hans Villius samt är i ett upplöst äktenskap med Tore Zetterholm mor till Finn Zetterholm, Åsa Zetterholm och Dag Zetterholm. Gertrud Villius Zetterholm var bosatt i Sigtuna. På ålderns höst flyttade hon till Växjö.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

1946 – Obemärkt
1967 – Tusen och en dag till
1968 – Barnbidrag
1970 – Tämja elefanter
1971 – Människan Svensson
1972 – Enrisfolket: ett urval kåserier
1972 – Himlastegen
1973 – Finns det några snälla barn?
1976 – Allt som växer: ett urval från nio böcker
1991 – Gonatt, lilla farmor!

Översättningar

Lizzie Juvkam: Hennes egen väg (Virgins vei) (översatt tillsammans med Tore Zetterholm, Hökerberg, 1943)
Moritz Tramer: Ungdomens själsliv: särdrag och problem (Das Seelenleben des Jugendlichen) (Tiden, 1949)
Hans Kirk: Slaven (Natur och kultur, 1949)
H. C. Andersen: Bara en speleman (Kun en spillemand) (Diakonistyrelsen, 1953)
Betty Cavanna: Din egen Laurie (Love, Laurie) (Rabén & Sjögren, 1955)
Erika Mann: Klaus och hans vänner (Till bei den Zugvögeln) (Rabén & Sjögren, 1956)
Keld Belert: Systrarna Harhjärta (Søstrerne Musehjerte) (Ordfront, 1981)

Priser[redigera | redigera wikitext]

Stora Journalistpriset 1966 tillsammans med Gunnar A. Olin (Läkartidningen)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d e f g h i j k] Gertrud Zetterholm 1918-04-01 — 2020-10-09 Författare, översättare, kåsör, läst: 22 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkbokföringsdata. Ratisit.se. Läst 1 november 2014.
^ Familjesidan.se
^ Kerstin Öhrström, red (1988). Vem är hon. Norsteds. sid. 515. https://runeberg.org/vemarhon/0515.html. Läst 16 april 2014

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Åshede, Ulla: Gertrud Zetterholm i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (22 december 2020) CC-BY

[68546954433dec0531ef2e007e4d409daec9936c-1] [a b c d e f g h i j k] Gertrud Zetterholm 1918-04-01 — 2020-10-09 Författare, översättare, kåsör, läst: 22 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[2] Folkbokföringsdata. Ratisit.se. Läst 1 november 2014.

[3] Familjesidan.se

[vemärhon-4] Kerstin Öhrström, red (1988). Vem är hon. Norsteds. sid. 515. https://runeberg.org/vemarhon/0515.html. Läst 16 april 2014

[1]

[2]

[3]

[4]