Ghatsfnittertrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ghatsfnittertrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Wynaad Laughingthrush IMG 8799.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläktePterorhinus
men se text
ArtGhatsfnittertrast
P. delesserti
Vetenskapligt namn
§ Pterorhinus delesserti
Auktor(Jerdon, 1839)
Synonymer
  • Mysorefnittertrast
  • Garrulax delesserti
  • Ianthocincla delesserti
Illustration av John Gould
Illustration av John Gould
Hitta fler artiklar om fåglar med

Ghatsfnittertrast[2] (Pterorhinus delesserti) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar som endast förekommer i sydvästra Indien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ghatsfnittertrasten är en 23 centimeter lång fågel med skiffergrå hjässa och svartaktiga örontäckare. Vit strupe kontrasterar med grått bröst.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer enbart i sydvästra Indien (Västra Ghats från Goa till Kerala och västra Tamil Nadu).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Ghatsfnittertrasten placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax,[1] men den taxonomiska auktoriteten Clements et al lyfte ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[5][6] Senare studier visar dock att Garrulax i begränsad mening består av tre utvecklingslinjer som skildes åt för mellan sju och nio miljoner år sedan, varav Ianthocincla är en.[7]även inom Ianthocincla. Författarna till studien rekommenderar därför att släktet delas upp ytterligare, på så sätt att ghatsfnittertrast med släktingar lyfts ut till det egna släktet Pterorhinus. Tongivande International Ornithological Congress har följt dessa rekommendationer, vilket även görs här.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig till ganska vanlig i hela utbredningsområdet.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Adolphe Delessert (1809-1869), fransk naturforskare och samlare av specimen verksam i bland annat Indien 1834-1839.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Garrulax delesserti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  7. ^ Cibois, A.; Gelang, M.; Alström, P.; Pasquet, E.; Fjeldså, J.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. (2018). ”Comprehensive phylogeny of the laughingthrushes and allies (Aves, Leiothrichidae) and a proposal for a revised taxonomy”. Zoologica Scripta 47 (4): sid. 428-440. doi:10.1111/zsc.12296. 
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]