Gorch Fock

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Gorch Fock (olika betydelser).
Gorch Fock, 1916

Gorch Fock var pseudonymen för den tyske författaren Johann Wilhelm Kinau, född i Finkenwerder utanför Hamburg den 22 augusti 1880, död i Skagerrakslaget under första världskriget den 31 maj 1916.

Till hans mest kända verk hör "Seefahrt ist Not", en folklivsskildring av högsjöfiskarna från Finkenwerder. Midsommarafton 1916, en månad efter sjöslaget på Skagerrak, kom Gorch Focks kropp att sköljas i land vid Väderöbod på den svenska västkusten och han ligger idag begravd på en krigskyrkogård på Stensholmen i Fjällbacka skärgård tillsammans med 13 tyska och två brittiska sjömän.[1] Han igenkändes genom att ha dikten "Letzter Wuncsch" i en hermetiskt tillsluten ask i sin ficka:


Letzter Wunsch                                      Sista önskan

Sterb ich auf der stolzen See,                  Dör jag på det stolta havet,

gönnt Gorch Fock ein Seemansgrab.       unna Gorch Fock en sjömansgrav.

Bringt mich nicht zum Kirchhof hin,          För mig ej till kyrkogården,

senkt mich tief ins Meer hinab.                 Sänk mig djupt i havet ner.

Segelmacher näh mich ein.                      Segelmakare, sy mig in.

Steuermann, ein Bibelwort.                       Styrman, ett bibelord.

Gorch Focks grav på Stensholmen, Bohuslän.

Junge, nimm deine Mütze mal ab…          Gosse, tag din mössa av…

Und dann sinnig über Bord…                    Och därefter lugnt och stilla över bord…

Gorch Fock har fått ge namn åt två av den tyska marinens segelskolfartyg, en bark sjösatt 1933 och en bark sjösatt 1958.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kyrkogård Stensholmen (tyska), läst 20 april 2011.