31 maj

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
◄◄     31 maj     ►►
Veckodag 2014: Lördag
Apr · Maj · Jun
Årets 151:a dag
(152:a under skottår)
214 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
2014
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

På Wikimedia Commons
finns media som rör 31 maj

Se även Mall:31 maj

31 maj är den 151:a dagen på året i den gregorianska kalendern (152:a under skottår). Det återstår 214 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar[redigera | redigera wikitext]

Nationaldagar[redigera | redigera wikitext]

  • Sydafrikanska unionen Sydafrika (1910–1993) (till minne av självständigheten från Storbritannien 1910 och 1961)

Namnsdagar[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan[redigera | redigera wikitext]

  • Nuvarande – Petronella och Pernilla
  • Föregående i bokstavsordning
    • Iris – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 13 mars och 2001 till 10 februari.
    • Isa – Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 31 juli, men utgick 2001.
    • Isabella – Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 30 oktober.
    • Pernilla – Namnet infördes 1986 på 1 augusti och fanns där fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.
    • Petronella – Namnet fanns, till minne av aposteln Petrus dotter med detta namn, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det, men då på 7 mars. 1993 flyttades det till 9 juni och 2001 tillbaka till dagens datum.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Petronella
    • 1901–1985 – Isabella
    • 1986–1992 – Isabella, Iris och Isa
    • 1993–2000 – Isabella och Isa
    • Från 2001 – Petronella och Pernilla
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser[redigera | redigera wikitext]

  • 1064 – Motpåven Honorius II blir avsatt, efter att ha varit pretendent till påvestolen sedan 1061, med stöd av den tysk-romerske kejsaren. Han har till och med lyckats köra bort den rättmätige påven Alexander II från Rom, men eftersom kejsaren Henrik IV och hans mor Agnes av Poitou (som är hans förmyndare) tillfälligt har blivit bortkörda från makten av biskop Anno av Köln har Honorius nu förlorat sitt stöd och Alexander II lyckas därmed återta påvemakten och bannlysa honom. Honorius fortsätter dock att hävda sina anspråk tills han dör 1072.
  • 1307 – Den danske kungen Erik Menveds bror hertig Kristofer utfärdar stadsprivilegium för Halmstad i södra Halland, vilket blir stadens äldsta bevarade privilegiebrev (det är alltså okänt om orten har haft stadsprivilegium tidigare). Vid tillfället ligger staden inte på sin nuvarande plats, utan där Övraby kyrkoruin nu ligger, där det har funnits en borg sedan 1000-talet. Redan på 1320-talet flyttas staden dock till sin nuvarande plats.
  • 1520 – Adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa) landstiger på svensk mark på Stensö udde utanför Kalmar, efter att i ett år ha suttit fängslat på Kalø slott och sedan ha flytt till Lübeck. Han tar sig upp genom Sverige, men då han är efterlyst av den danska ockupationsmakten tvingas han ständigt på flykt och kommer därför upp till Dalarna, där han ett halvår senare lyckas uppvigla dalkarlarna till att inleda ett uppror mot danskarna.
  • 1902 – Det andra boerkriget, som har utkämpats mellan Storbritannien och Oranjefristaten och Sydafrikanska unionen sedan 1899, avslutas genom fördraget i Vereeniging. Områdena Oranjefristaten och Transvaal erkänner den brittiska överhögheten och att de är brittiska kolonier, medan britterna tillerkänner dessa områden visst inre självstyre. Detta banar väg för grundandet av Sydafrikanska unionen 1910.
  • 1910 – Den brittiska Kapkolonin och de relativt självstyrande brittiska områdena Transvaal, Natalkolonin och Oranjefristaten slås samman och bildar Sydafrikanska unionen.[1] Detta blir ett självständigt land inom det brittiska imperiet, men formellt med de brittiska monarkerna fortsatt som statschefer. Dagen firas därmed som landets nationaldag fram till 1993, även sedan landet samma dag 1961 har blivit helt självständig republik.
  • 1916Skagerrakslaget inleds på Nordsjön väster om Jylland mellan den brittiska Grand Fleet och den tyska Högsjöflottan och pågår till dagen därpå. Slaget, som i praktiken slutar taktiskt oavgjort, men där båda sidor räknar sig som segrare, blir första världskrigets enda större sammandrabbning mellan flottor och britterna behåller sin dominans på Nordsjön.
  • 1939 – Danmark tackar ja till den icke-angreppspakt, som Tyskland några veckor tidigare har erbjudit. Tyskland har erbjudit samtliga nordiska länder denna pakt, men de övriga (Finland, Norge och Sverige) har alla två veckor tidigare tackat nej till den. Pakten blir dock värdelös för Danmarks, eftersom Tyskland drygt tio månader senare ändå invaderar både Danmark och Norge.
  • 1961 – Sydafrika utropar sig till självständig republik (med namnet Republiken Sydafrika) och lämnar därmed det brittiska samväldet, på dagen 51 år efter att landet har blivit självständigt inom det brittiska imperiet. Dagen fortsätter därmed i dubbel bemärkelse att vara landets nationaldag och är det fram till 1993, varefter istället 27 april från och med 1994 blir nationaldag.

Födda[redigera | redigera wikitext]

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”South Africa” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/South_Africa.html. Läst 7 november 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]