Skagerrak
- För andra betydelser, se Skagerak.
| Skagerrak | |
| Havsområde | |
 | |
| Länder |  Sverige,  Danmark,  Norge
|
|---|---|
| Gränsar till | Nordsjön, Kattegatt |
| Floder | Glomma, Skienselva, Numedalslågen, Mandalselva, Otra, Topdalselva, Nidelva, Örekilsälven, Uggerby å |
| Djup | 218 m |
| Volym | 7 280 km³ |
| Area | 33 400 km² |
| Geonames | 2960845 |
 Karta där markören är placerad i Skagerraks ungefärliga mitt
| |
Skagerrak, alternativt Skagerak eller Skagerack, är den del av Atlanten som ligger mellan danska Jylland, svenska Bohuslän och södra Norge. Skagerrak gränsar i väster till Nordsjön och i söder till Kattegatt.
Gränsen mot Nordsjön går mellan Hanstholm i Danmark och Lindesnes i Norge. Gränsen mellan Skagerrak och Kattegatt går mellan danska Skagens norra udde och Pater Nosterskären sydväst om Tjörn i Bohuslän. Den största staden vid Skagerrak är Oslo vid Oslofjorden.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namn på hela havsområdet mellan Jylland, Själland, svenska västkusten och södra Norge (nuvarande Skagerrak och Kattegatt) nämns första gången under 1600-talet. Då användes Skagerrak omväxlande med Kattegatt som namn på hela området. Skagerrak hade mer officiell prägel, medan Kattegatt var mer av ett skämtsamt sjömansspråk. Bägge namnen är av holländskt ursprung. Första gången de trycks på sjökort är under 1700-talet och då användes fortfarande namnen om varandra för hela havsområdet utanför svenska västkusten. För den södra delen av havsområdet konkurrerade under 1800-talet namnet Kattegatt successivt ut Skagerrak, medan det för den norra delen mellan Skagen, Bohuskusten och norska kusten användes enbart namnet Skagerrak.
Skagerrak innehåller i förledet en form av Skagen (Jyllands norra udde) och i efterledet ett holländsk/plattyskt ord rak i betydelsen ’’rak sträcka’’. Namnet Skagerrak kan alltså tolkas som ’’den raka sträckan förbi Skagen’’. Före 1972 hade Danmark, Norge och Sverige tre olika stavningar av sjöområdet ("Skagerrak", "Skagerak", respektive "Skagerack"), men detta år informerades FN att de tre länderna kommit överens om att alla använda stavningen "Skagerrak".[1]
I äldre utländsk litteratur används ibland namnen "Canal of Jutland" eller "Le canal de Jutland".
Hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Skagerraks yta är 33 400 kvadratkilometer, volymen är 7 280 kubikkilometer och medeldjupet är 218 meter.
Största djupet finns i Norska rännan utanför Norges sydspets, drygt 700 meter. Norska rännan är en djupränna, som förbinder Skagerrak med djupare vatten i Atlanten. Tröskeldjupet mot djupvattnet i Norska havet är omkring 270 meter. Den Norska rännan står i förbindelse med den norra delen av den djupränna som går utefter svenska västkusten från norska gränsen genom Kosterfjorden (största djup 250 meter) och Väderöfjorden. Rännan kan märkas av även i Kattegatt utanför Hallands kust.
Flödet i Skagerrak domineras av två flöden, dels att vattnet i Nordsjön cirkulerar och går in i Skagerrak moturs, dels att havområdet fungerar som mynning för allt vatten från Östersjön. Det cirkulerande flödet är det klart största då det årligen transporterar omkring 15 000 km3 vatten, medan flödet ut ur Östersjön (via Kattegatt) är på 450 km3/år.[2] Det största vattendraget som mynnar i Skagerrak är Glomma, vars avrinningsområde omfattar stora delar av södra Norge.
Det finns tre huvudsakliga havsströmmar i Skagerrak:
- Jutska strömmen
- Baltiska strömmen
- Norska kustströmmen (kan också ses som en förlängning av Baltiska strömmen).
Den jutska strömmen rinner utefter Jyllands västkust, rundar Skagen och styrs sedan av vindar ner i Kattegatt eller mot hela svenska kusten ända upp till Väderöarna. Jutska strömmar transporterar vatten med hög salthalt (ofta mer 30 promilles salthalt) från Nordsjön in i Skagerrak och Kattegatt. Strömhastigheten i Jutska strömmen kan vara upp till mellan 2 och 3 knop.
Den baltiska strömmen transporterar Östersjöns vatten ut genom Öresund och Bälten, genom Kattegatt och in i Skagerrak. Som alla havsströmmar påverkas denna ström av en lång rad yttre faktorer bland annat vind. Vanligen flyter den norrut utefter svenska västkusten. När östersjövattnet startar sin resa norröver genom sund och bält är salthalten omkring 8 promille. Uppblandning med det saltare vattnet i Kattegatt och Skagerrak ökar salthalten så att vid passagen av Vinga utanför Göteborg kan salthalten ha stigit till strax över 20 promille. Under färden genom Skagerrak sker ytterligare uppblandning med det saltare nordsjövattnet. Den mindre salta Baltiska strömmen flyter ovanpå det betydligt saltare Kattegatts- och Skagerraksvattnet. Tjockleken på den Baltiska strömmen utanför svenska kusten kan ofta vara kring 15 meter. Under speciella förhållanden som till exempel vid längre perioder av ostlig vind kan Baltiska strömmen breda ut sig över större delar av Kattegatt och Skagerrak. Strömmen är snabbast några sjömil ut från svenska kusten ibland upp till 1 till 2 knop.
Den Norska kustströmmen fångar upp vattnet från Baltiska strömmen och Jutska strömmen och transporterar det vidare utefter norska Sörlandet och ut efter Norges västra kust och ut i Atlanten. Vid Norges sydspets kan strömmen få en hastighet på mer än 3 knop.
Natur och miljö
[redigera | redigera wikitext]Det finns omkring 1 500 växt- och djurarter i Kattegatt. Det gör området till det artrikaste längs Sveriges kuster. Det är den höga salthalten som medför det stora antalet arter. Flera områden är skyddade. Det gäller bl.a. Kosterhavet, Väderöarna och Bratten.[3]
Militär betydelse
[redigera | redigera wikitext]Under första världskriget skedde Skagerrakslaget i Nordsjön, något väster om Skagerrak. Under andra världskriget kontrollerade Tyskland genom Skagerackspärren flödet av till och från vattenområden innanför, inte minst Östersjön. Detta gjorde av Sverige blev avstängt från omvärlden så när som på lejdtrafiken.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Fonselius, Stig H, 1974, Oceanografi. Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalt
- Wahlberg, Mats (red); Svenskt ortnamnslexikon, Stockholm 2003
- Wadström, Roger; Ortnamn i Bohuslän, Stockholm 1983
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hans Ringstam, Lantmäteriet, Standardisering av geografisk namn, ISSN 1103-0054, sidan 9.
- ^ Hognestad, Per T. (1987). ”Assessment of the environmental conditions in the Skagerrak and Kattegat” (på engelska). Internationella Havsforskningsrådet. https://ices-library.figshare.com/articles/report/Assessment_of_the_environmental_conditions_in_the_Skagerrak_and_Kattegat/18624764?file=33403832. Läst 12 oktober 2025.
- ^ ”Fakta om Västerhavet”. Havet.nu. https://www.havet.nu/vasterhavet. Läst 22 november 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||